Finlands riksdag

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 60°10′21″N 24°55′59″O / 60.1725, 24.93306

Denna artikel är en del i serien om
Finlands politik
Coat of arms of Finland.svg

Politikportalen
Det finländska riksdagshuset

Riksdagen eller Finlands riksdag (finska Eduskunta) är Finlands parlament. Den har en kammare med tvåhundra ledamöter.

I grundlagens första paragrafer stadgas om riksdagen:

  • Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.
  • Den lagstiftande makten utövas av riksdagen, som också fattar beslut om statsfinanserna.

Riksdagen väljs i direkta, proportionella och hemliga val för fyra år åt gången. Riksdagen kan upplösas av presidenten på initiativ av statsministern.

Innehåll

Ledamöternas ställning

Riksdagsledamöterna är oberoende: Varje riksdagsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder. Ledamoten skall därvid iaktta grundlagen och är inte bunden av andra bestämmelser. I praktiken fattas dock ofta gruppbeslut av de partibaserade riksdagsgrupperna.

En ledamot kan inte åklagas för åsikter som han yttrat i riksdagen annat än genom riksdagens beslut med 4/5 majoritet, inte anhållas eller häktas före rättegång annat än för brott som ger minst ett halvt års fängelse (varvid riksdagens talman genast skall underrättas). Jävbestämmelserna är klart lindrigare än för tjänstemän. En ledamöt kan mista sitt uppdrag enligt beslut av riksdagen med 2/3 majoritet om han väsentligt försummat uppdraget eller dömts till fängelse för uppsåtligt brott eller valbrott.

Historia

När Finland hade erövrats från Sverige av Ryssland år 1809 kallade tsar Alexander I av Ryssland i sin nya egenskap av storfurste av Finland till en lantdag i Borgå. Lantdagen var då en ståndsförsamling, enligt de regler som gällde för den svenska ståndsriksdagen, eftersom kejsaren hade lovat att den gamla svenska grundlagen (de gustavianska grundlagarna) tills vidare skulle gälla i Finland. Åbo blev det nya storfurstendömets huvudstad. Inom kort flyttade dock huvudstaden från Åbo till Helsingfors, eftersom det låg närmare Ryssland och S:t Petersburg.

Genom lantdagsordningen år 1906 infördes allmän och lika rösträtt (först i Europa för kvinnor) och ståndslantdagen blev en enkammarlantdag. Mellan 1910 och 1930 sammanträdde riksdagen i det numera rivna Heimolahuset i Helsingfors.

Den nuvarande talmannen (2007-) är Sauli Niinistö.

Mandatfördelning

Se även Riksdagsval i Finland
Mandatfördelning i Finlands riksdag efter valen 1966–2007
PARTI 1966 1970 1972 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
Centern 49 36 35 39 36 38 40 55 44 48 55 51
Samlingspartiet 26 37 34 35 47 44 53 40 39 46 40 50
SDP 55 52 55 54 52 57 56 48 63 51 53 45
DFFF, från 1991 Vänsterförbundet 41 36 37 40 35 26 20 19 22 20 19 17
Gröna förbundet 0 0 0 0 0 0 4 10 9 11 14 15
SFP 11 11 9 9 9 10 12 11 11 11 8 9
FKF, från 2001 Kristdemokraterna 0 1 4 9 9 3 5 8 7 10 7 7
FLP, från år 1995 Sannfinländarna 1 18 18 2 7 17 9 7 1 1 3 5
LFP 9 8 7 9 4 0 0 1 0 0 0 0
ASSF 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Ålands riksdagsledamot 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Övriga 0 0 0 2 0 4 0 0 3 1 0 0
TOTALT 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200
Källa: Statistikcentralen [1] 1995-2003, Library of Congress Country Studies [2] 1966-1987, (www.stat.fi) länk

Externa länkar


Personliga verktyg