Sveriges invandringspolitik

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Emblem-scales.svg
 Denna artikels neutralitet är ifrågasatt.
Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.
Commons-emblem-issue.svg
 Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.
Svensk politik
Flag of Sweden.svg
Politiska partier
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Val
Politikområden
Sveriges utrikespolitik
Sveriges ekonomiska politik
Kärnkraftsfrågan i Sverige
Alkoholpolitik i Sverige
Sveriges utbildningspolitik
Sveriges invandringspolitik
Svensk kulturpolitik
Intressegrupper
Landsorganisationen
Svenskt näringsliv
Massmedia
Svensk press
Television i Sverige
Politikportalen

Sveriges invandringspolitik är den politik som förs i Sverige på invandringsområdet och de debatter som rör invandringen. Invandringspolitiken i Sverige är mycket kontroversiell. Debatten är enligt många omgärdad av starka tabun[1][2] och perspektiven på området skiljer sig starkt.[3][4] Sverige har en av världens största invandringsströmmar per invånare. Enligt flera bedömare och debattörer har Sverige generösa regler för invandring.[5][6][7] Politiker och debattörer säger dock ofta att Sveriges invandringspolitik är restriktiv, medan den i själva verket är väldigt fri om man jämför med resten av världen.

Innehåll

Invandringens omfattning

Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år, 1850-2007.
Se även Sveriges migrationshistoria

Sedan år 2006 invandrar nära 100 000 personer - eller över en procent av befolkningen - till Sverige varje år. År 2006 var antalet invandrare 95 750 stycken. År 2007 invandrade 99 485 individer till Sverige.[8] Det är fler än vid något annat känt tillfälle under hela Sveriges historia.[9] De första tre kvartalen år 2008 invandrade 78 236 personer.[10]

Det fanns 524 488 utländska medborgare i Sverige år 2007; de utländska medborgarna utgör 5,3 % av befolkningen. Samma år var 1 227 770 personer födda i utlandet; 13,4 % av befolkningen. Sammanlagt 17,3 % av befolkningen har bägge föräldrarna födda utomlands.[11]

Historiska nivåer

Historiskt sett har nivåerna varit mycket lägre. Före andra världskrigets slut var invandringen till Sverige mycket blygsam med nivåer på ett par tusen personer per år från de närmaste länderna. Invandring från andra världsdelar förekom inte. Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Efter krigsslutet har Sverige sammanlagt tagit emot upp mot 2 000 000 invandrare. Från mitten på 1980-talet ökade det sammanlagda antalet permanenta uppehållstillstånd som beviljades, från en nivå på ca 14 000 st 1984 till en topp 1994 på sammanlagt nästan 79 000 st. Andelen tillstånd som beviljas på grund av EES-avtalet har ökat från 6 000/år 1994 till 2005 års nivå om cirka 18 000 tillstånd/år. Antalet gäststuderande som beviljas uppehållstillstånd har också ökat från cirka 1 000 st/år 1994 till cirka 6 800 st/år 2005. Under perioden 2000-2005 har årligen omkring mellan 45 000 och 65 000 personer årligen tillerkänts permanent uppehållstillstånd, eller tillfälligt uppehållstillstånd.

Under perioden 1982-2001 tog Sverige emot det högsta antalet asylsökande per capita efter Schweiz, av totalt 20 undersökta länder i Europa och Nordamerika.[12]

Typologi

Ursprungsområden

Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna i Mellanöstern. [13] Utöver svenska medborgare utgjordes den största invandringsgruppen av irakier, med 15 200 invandrade.[8] Av alla asylsökande som kommit mellan 1984 och 2007 anlände den största gruppen från före detta Jugoslavien. Dessa utgjorde 34 %. Den näst största gruppen har kommit från Mellanöstern och Nordafrika och utgör 30 %. Östeuropéer utgör 7 % och afrikaner (söder om Sahara) 6 %. Latinamerikaner utgör cirka 3 %.

Typ av invandring

Ursprungsområden för asylsökande år 1984-2007. De största grupperna har kommit från muslimska länder i Mellanöstern och Nordafrika (+30 %) och från fd Jugoslavien (34 %).

Invandringen till Sverige har präglats av uppehållstillstånd för humanitära skäl och anhöriga till de som erhållit sådana tillstånd. Ungefär hälften av alla uppehållstillstånd har delats ut till anhöriga.

Enligt Migrationsverkets statistik utgörs de beviljade uppehållstillstånden i Sverige, för flyktingar och humanitära skäl, under perioden 1980-2002 av:

  • 19 731 konventionsflyktingar (2,7 procent)
  • 29 519 kvotflyktingar (4,0 procent)
  • 5 452 speciellt skyddsbehövande (0,7 procent)
  • 149 967 uppehållstillstånd av humanitära skäl (20,3 procent)

Av de som anlände under 2005 fick omkring 14 % uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller motsvarande. Andelen som fick uppehållstillstånd genom familjeanknytning var samma år 35 %. Andelen beviljade uppehållstillstånd på grund av EES-avtalet utgjorde 29 %. 11 % var gäststuderande samt 10 % beviljades tillstånd av arbetsmarknadsskäl. Andelen tillfälliga uppehållstillstånd av det totala antalet tillstånd var 2005 relativt låg - ca 780 st utav totalen på ca 56 000 tillstånd.

Enligt enhetschefen vid Enheten för migration och asylpolitik är de flesta som söker uppehållstillstånd i Sverige att betrakta som ekonomiska asylsökande. Det vill säga; de inte är flyktingar enligt Genèvekonventionens definition.

Regelverk

Asylsökande

Skyddsbehövande

Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflyktingar få asyl. Det gäller för det första kvotflyktingar, vilka är personer som kommit till Sverige i ett mellanstatligt samarbete. Man talar också om flyktingliknande skäl, de facto-flyktingar, eller personer som är skyddsbehövande. Skyddsbehövande är den som har lämnat sitt hemland och; har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr, behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sexualitet.

Humanitära skäl

Personer som har starka humanitära skäl kan också tillåtas stanna i Sverige. Det gäller till exempel den som lider av någon livshotande sjukdom som han eller hon inte kan få behandling för i hemlandet. Enligt svensk lag kan humanitära skäl uppkomma även i andra fall. Den barnfamilj som vistats i Sverige i minst 4 år som asylsökande anses i allmänhet ha humanitära skäl på grund av vistelsetiden. Den som inte anses ha humanitära skäl kan ändå ges tillstånd att stanna, förutsatt att det skulle strida mot "humanitetens krav" att verkställa en av- eller utvisning. Detta inträffar om exempelvis transporten ur Sverige i sig är livshotande, på grund av personens hälsotillstånd. Beteckningen humanitära skäl har nyligen ändrats till "Synnerligen ömmande skäl".

Arbetskraftsinvandring

December år 2008 infördes fri arbetskraftsinvandring från hela världen till Sverige.[4] Sedan tidigare krävdes medbestämmande av arbetsmarknadens organisationer och hänsyn till arbetsmarknadsläget, men det kravet är nu borttaget.

Konsekvenser

Demografi

Kostnader och ekonomi

En viktig faktor för invandringens betydelse på samhällsekonomin är dels invandrarnas åldersstruktur, och hur arbetsmarknaden ser ut. Under 50-, 60-, och 70-talen innebar invandringen att infödda svenskar fick positiva inkomsteffekter. En studie gjord 1996, då arbetslösheten bland invandrare ökat, visade dock på negativa effekter. 1994 beräknades den negativa effekten till 2% av BNP det året.[14]

En studie från 2003 förtydligar åldersstrukturens betydelse. Enligt den innebär varje invandrare i åldersgruppen 20-30 år en nettovinst för det svenska samhället på över 200.000 kronor, om man tar hänsyn till framtida utfört arbete och alla inbetalda skatter under en livstid. Däremot innebär varje invandrare i åldersgruppen över 50 år en förlust på i snitt 1,1 miljon kronor, eftersom sjukvård och pensioner är stora samhällskostnader. Sammanräknat blir den genomsnittliga förlusten per invandrare 175 000 kronor om man ser till åldersstrukturen på de invandrare som kom till Sverige 1995.[15]

Studien noterar också att frågan om ekonomisk vinst eller förlust för samhället påverkas starkt av hur väl invandrarna kommer in på arbetsmarknaden, och även om en invandrare i åldersgruppen 20-30 år betyder en vinst för samhället så är vinsten betydligt större för en infödd svensk i samma ålder. Orsaken är att infödda svenskar klarar sig bättre på arbetsmarknaden. Studiens beräkningar gäller under antagandet att invandrarnas barn börjar arbeta i lika hög utsträckning som svenskar gör. Under mindre gynnsamma antaganden — att andra generationens invandrare arbetar like lite som första generationens invandrare — uppgår den genomsnittliga förlusten till 480 000 kronor per individ.[15]

Studien tar också upp frågan om invandringen som ett medel för att klara problemet med en åldrande befolkning. I Sverige och övriga Europa innebär 1940-talets babyboom en oproportionerligt stor grupp pensionärer och blivande pensionärer. Slutsatsen är att om invandring ska kunna användas för att lösa den frågan, måste invandringspolitiken riktas in på att få invandrare i åldersgruppen 20 till 30 år till Sverige, eftersom den åldersgruppen är den som genererar nettovinster för samhället.[15]

Social sammanhållning och brottslighet

Kulturell variation

En konsekvens av invandring kan vara ökad kulturell variation. Ett argument som ofta framförs är att utbudet av mat och olika sorters restauranger blir större till följd av invandring.

Opinion

En pluralitet av svenskarna vill minska invandringen, både invandringen i allmänhet och mottagandet av flyktingar mer specifikt.[16][17] Opinionen skiljer sig dock starkt mellan olika socialgrupper och geografiska regioner. Högutbildade höginkomsttagare i Stockholm är mycket mer positiva till invandring än normal- och låginkomsttagare i resten av landet. Opinionen skiljer sig även kraftigt mellan partiernas sympatisörer. Ju längre ut man kommer till vänster, desto mer positiva blir väljarna till omfattande invandring.

  • Enligt SOM-insitutet vid Göteborgs Universitets trendundersökning för 2007 så svarade 49 procent att förslaget "Ta emot färre flyktingar" var ett bra förslag medan 27 procent svarade att det var ett dåligt förslag.[16]
  • Enligt en internationell studie år 2003, ville 53 % av svenskarna minska invandringen kraftigt eller något, medan bara 10 % ville öka den.[17]
  • Enligt den senaste VALU-undersökningen — hösten 2006 — var över 70 % av väljarna motståndare till att öka arbetskraftsinvandringen.[18]
  • Enligt en studie över attityderna i Sverige år 1995, svarade 68,6 % att invandringen borde minska. Samtidigt menade 66,5 % att de flyktingar som redan fanns i Sverige borde få stanna.[19]

Kritik

Invandringspolitiken kritiseras stundom. En kritik tar fasta på kostnaderna för invandrare som aldrig börjar arbeta, utan lever för skattemedel.[20] En annan kritik gäller själva debatten och politiker och medias behandling av frågan. Kritiker menar att politiker och media mörkar invandringens omfattning, dess verkliga orsaker och negativa konsekvenser, trots att fakta finns tillgängliga.[21]

Andra stater i jämförelse

Sveriges invandringspolitik och regler för invandring skiljer sig starkt i jämförelse med andra industriländers.

  • Andra industriländer tar i mycket mindre grad emot asylsökande, utan försöker istället inrikta invandringen mot arbetsmarknadsinvandring och det egna landets ekonomiska behov.
  • Sverige ställer bland de svagaste kraven inför invandring av alla industriländer.{kb} Andra stater har exempelvis mycket mer stringenta regelverk för asyl. Sverige ger till exempel offentligt betald advokathjälp åt alla asylansökande. Asylsökande i Sverige har rätt att bosätta sig var de vill, i många andra stater måste de bo på de flyktinganläggningar som de blivit anvisade.
  • Sverige ställer svaga krav inför ansökan om medborgarskap. Exempelvis genomförs i Sverige inga språk- och kulturtester inför medborgarskap, något som de flesta andra västländer har.[22] Sammantaget har Sverige en av världens mest generösa medborgarskapslagstiftningar.[23]
  • Sveriges nya regler för arbetskraftsinvandring saknar regler för kvalifikationer som många andra länder har. Andra länder, t ex USA, Kanada och Storbritannien, använder poängsystem och kvoter för att skapa högre incitament för den kvalificerade arbetskraften. Sverige har inget sådant system.
  • Sverige var ett av bara tre EU-länder som inte hade några övergångsregler för arbetskraftinvandring vid EU-utvidgning till Östeuropa. De andra två länderna var Irland och Storbritannien.
  • Alla världens studenter har även rätt att invandra för att studera gratis på högskola i Sverige. Det kan de göra utan att behöva betala skatt eller avgifter för utbildningen. Ett sådant system existerar bara i Sverige. Systemet ses över av regeringen och kommer sannolikt att ändras så att även utländska studenter behöver betala för utbildningen.{kb}

Se även

Externa länkar

Myndigheter och Institutioner

Statistik och forskning

Övrigt

Referenser

  1. ↑ [1]
  2. ↑ http://www.palmecenter.se/Temaomraden/Fredochkonfliktlosning/Artiklar/Sarikaochsaradda.aspx
  3. ↑ Lag om arbetskraftsinvandring kritiseras
  4. ↑ 4,0 4,1 Billström, Tobias & Waltersson, Mikaela (2008). Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandringen. Dagens Nyheter, 2008-03-27.
  5. ↑ [2]
  6. ↑ [3]
  7. ↑ [4]
  8. ↑ 8,0 8,1 SCB (2007). Sveriges folkmängd 31/12 2007. Statistiska Centralbyrån.
  9. ↑ SCB (2009). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 - 2007. Statistiska Centralbyrån.
  10. ↑ SCB (2009). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2008 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 september 2008. Statistiska Centralbyrån.
  11. ↑ SCB (2009). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960 - 2007. Statistiska Centralbyrån.
  12. ↑ Hatton, Timothy J. & Jeffrey Williamson (2004). Refugees, Asylum Seekers and Policy in Europe Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. IZA Discussion Paper No. 1230, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  13. ↑ Migrationsverket (2007). Kort om migration 2007
  14. ↑ Ekberg, Jan (1999). Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Journal of Population Economics (1999) 12:411-430.
  15. ↑ 15,0 15,1 15,2 Storesletten, Kjetil (2003). Fiscal Implications of Immigration - A Net Present Value Calculation Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Scandinavian Journal of Economics, Vol. 105, pp. 487-506, September 2003.
  16. ↑ 16,0 16,1 SOM-Institutet (2007). Svenska trender 2007 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Göteborgs Universitet.
  17. ↑ 17,0 17,1 Mayda & Facchini (2008). From Individual Attitudes towards Migrants to Migration Policy Outcomes: Theory and Evidence.. IZA Discussion Paper No. 3512, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  18. ↑ SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Statistiska centralbyrån. . ISBN 978-91-618-1411-4
  19. ↑ Hatton, Timothy J. (2005).European Asylum Policy Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. IZA Discussion Paper No. 1721, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  20. ↑ Södersten, Bo (2003). Hymla inte om invandrare. Dagens Nyheter, 2003-12-28.
  21. ↑ Sandelin, Gunnar (2008). Journalisterna mörklägger sanningen om invandrarna. Dagens Nyheter, 2008-04-08.
  22. ↑ Språktest för medborgarskap finns bland annat i Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Portugal, Bosnien-Hercegovina, Estland, Kroatien, Schweiz, Tjeckien, Turkiet, Ungern, Ukraina, Australien, Kanada och USA.
  23. ↑ [5]
  • En del av den ursprungliga texten till denna artikel kommer från Flykting
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sveriges_invandringspolitik"
Personliga verktyg