Språk i Sverige
Från Rilpedia
| Språk i Sverige | |
| Huvudspråk | Svenska >90% |
| Officiellt erkända minoritetspråk | Finska, meänkieli, romani, samiska, jiddisch |
| Invandrarspråk | Finska, bosniska/kroatiska/serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska[1][Citat från källa efterfrågat] |
| Viktigaste främmande språk | Engelska 89%, tyska 30%, franska 11%.[2] |
Språk i Sverige. Sverige har inget officiellt språk, men svenska talas av så gott som alla invånare i Sverige och fungerar i praktiken som ett officiellt språk.
I det förslag till språklag som har gått ut på remiss våren 2008, avses svenska fastställas som Sveriges officiella språk, eller "huvudspråk" som det också kallas i utredningen. Anledningen är bland annat att man har upplevt det otillfredsställande att svenskan har en ställning som är mindre officiell än de officiella minoritetsspråken. I lagen avses såväl svenskans som andra språks ställning och användning i det svenska samhället behandlas. Bestämmelserna skall utformas så att lagen skall värna både det svenska språket och den språkliga mångfalden i Sverige.[3]
I Sverige talas fem nationellt erkända minoritetsspråk: finska, tornedalsfinska, romani chib, samiska och jiddisch. Finska, tornedalsfinska och samiska fick, när riksdagsbeslutet om minoritetsspråk fattades 1999, ett antal kommuner utpekade som särskilda stödområden, där enskilda bland annat har rätt att använda språken i sina kontakter med domstolar och andra myndigheter. De berörda kommunerna för samisktalande är Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna. De två sistnämnda ingår också i stödområdet för talare av finska och meänkieli som dessutom omfattar Pajala, Haparanda och Övertorneå kommuner.[4] För närmare uppgifter, se Sveriges officiella minoritetsspråk.
Det talas även en stor mängd invandrarspråk i Sverige.
Innehåll |
Det svenska språket
Svenska språket är inte officiellt lagstadgat som majoritetsspråk i Sverige. Kulturdepartementet har föreslagit en ny lag, en språklag, om det svenska språket. Den föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Enligt förslaget ska svenska vara huvudspråk i Sverige. Alla som är bosatta i landet ska ha tillgång till svenska. Språket ska användas inom alla samhällsområden. Inom domstolar, myndigheter och andra organ i den offentliga verksamheten svenska användas. personer som tillhör nationella minoriteter och döva ska få möjlighet att få lära sig och utveckla sitt eget språk.
Det som ligger bakom att svenska idag enligt lag inte är officiellt språk i Sverige är att det hittills inte ansetts nödvändigt att anta en sådan lag. År 2002 föreslog den statliga utredningen ”Mål i mun” att svenska skulle bli officiellt språk. Det finns utsikter för att svenskan i framtiden blir officiellt språk i Sverige men det är oklart. I den aktuella språklagen väljer kulturdepartementet att fastställa svenska som huvudspråk.
Engelska språket i Sverige
Det engelska språket har fått en allt större roll i Sverige och börjat ersätta svenskan inom alltfler områden. Mycket kunskap och annan information i Sverige är på engelska. Kraven blir högre på kunskaper inom engelska. Goda kunskaper i engelska medför större möjligheter för den enskilde individen.
Se även
|
|||||||||||
Källor
- ↑ http://www.integrationsverket.se/tpl/NewsPage____1038.aspx
- ↑ http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf
- ↑ SOU 2008:26 Värna språken - förslag till språklag
- ↑ Östen Dahl, Språkets enhet och mångfald (Studentlitteratur, Lund 2000)
