Kurder i Sverige

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Denna artikel behandlar folkgruppen kurder i Sverige.

Innehåll

Kurder i Sverige

Uppskattningsvis befinner sig 50.000 - 60.000 kurder i Sverige där majoriteten bor i Stockholm, Uppsala och andra storstäder [1]. Anledningen till att de intellektuella kurdiska flyktingarna i större utsträckning valt Sverige som exil land är för att Sverige haft en kulturell image. [2] Det finns ett 50-tal kurdiska författare i Sverige och även ett dussintal kurdiska bokförlag[3].

Kurder ser sig som ett unikt folk över eller inom nationsgränserna och är minoriteter i sina nuvarande länder men i majoritet i sina ursprungliga geografiska områden.

Merparten av kurderna i Sverige kommer från Turkiet, men det finns även kurdiska invandrare från Irak, Iran och Syrien. Svensk statistik anger endast nationalitet varför det exakta antalet kurder i Sverige inte låter sig fastställas. Den äldsta gruppen är kurdisktalande invandrare från Konyaprovinsen i centrala Anatolien vilka började invandra som arbetskraft under 1960-talets mitt.

Redan 1967 kom några kurdiska studenter till Uppsala. I samband med militärkuppen i Turkiet 1971 skedde den första flyktinginvandringen av kurder till Sverige. I samband med amnestin 1974 återvände en del kurder till Turkiet medan andra blev kvar. Därefter har invandringen och framförallt flyktinginvandringen från Turkiet till Sverige tilltagit.

Den näst största gruppen är kurder från Irak. De började flytta in i Sverige vid 1970-talets mitt. Sedan dess har denna invandrings flyktingkaraktär accentuerats och kurderna från Irak är den grupp som vuxit snabbast under 1980-talet till följd av kriget mellan Iran och Irak, och senare under 1990-talet efter Kuwait-kriget och det fortsatta förtrycket i Irak, trots att den kurdiska delen av Irak åtnjöt ett visst mått av självständighet med eget parlament.

Från Iran har den kurdiska invandringen varit relativt liten. Merparten torde vara studenter, men en del är flyktingar.

Kurdistan i Norra Irak förväntas förena alla dessa kurder som anser sig vara utan jord och land. Masud Barzani har redan inlett demokratiseringsprocessen i kurdistan- Norra Irak och samhällsbyggandet fortsätter för fullt varför Europa räknar med att det kommer att ske en rejäl minskning av antal kurder som bor i länder som Tyskland och Sverige eftersom många kurder kommer att vilja flytta till sitt efterlängtade hemland Kurdistan för att delta i samhällsuppbyggnaden.

Kurdernas ankomst till Sverige i kronologisk ordning

De första kurderna i Sverige

Den första kurden som kom till Sverige 1893 var läkaren Mirza Seid från iranska Kurdistan och den andra kom hit utsänd som ambassadör från Osmanska riket, Cherif Pascha som bodde i Stockholm i 10 år mellan 1898-1908.[6]

Den första kurdiska flyktingen var Sleman Alexander Knutas som föddes 1911 och som dog 1981. Sleman flydde genom Ryssland och hamnade i Gammalsvenskby, ett svenskt samhälle i Ukraina, där han blev adopterad av en familj till Sverige där han befann sig tills han dog på Gotland.[7]

Den förste studenten i Sverige var Selahaddin Rastgeldi (1927-1986), han kom till Sverige för att studera medicin på Karolinska inistitutet 1947 och avlade sin medicine doktorsexamen 1957. 1966 medverkade han i bildandet av Svenska Kurdkommittén 1966. Selahaddin öppnade sen sin läkarmottagning på Strandvägen i Östermalm. [8]

Den förste som sökte politisk asyl var Jamal Alemdar år 1965, tidigare studerade han i Istanbul där han och några vänner försökte grunda organisationen Kurdiska studentförbundet i Europa men blev trakasserade, torterade och fängslade.

Kända Svenskkurder

Externa länkar & källor

Referenser

  1. http://www.fkks.se/index.php?module=announce&ANN_user_op=view&ANN_id=95
  2. saradistr_press1.gif
  3. saradistr_press1.gif
  4. [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.98]
  5. [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.97]
  6. [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.20]
  7. [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.45]
  8. [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.46]
Personliga verktyg
På andra språk