Tall
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| ?Tall | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Barrväxter Pinophyta |
| Klass: | Pinopsida |
| Ordning: | Pinales |
| Familj: | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte: | Tallsläktet Pinus |
| Art: | Tall P. sylvestris |
|
|
|
| §Pinus sylvestris Auktor: Linné, 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Tall eller fura (Pinus sylvestris) är ett träd inom tallsläktet och familjen tallväxter. Arten är utbredd i Eurasiens tempererade områden.
Innehåll |
Utseende
Tallen är ett av de mer imponerande barrträden i Sverige genom sin stam, som vid gynnsam växt blir mastlikt smärt och rak och kvistfri ända upp till den av ett fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går till över 30 meter. I sin övre hälft har den gulröd bark. Tallens barrdräkt är mera grå- eller blågrön än granens. Tallen kännetecknas av den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten: barren sitter 2 och 2 (hos andra arter i släktet tallar upp till 5) på små kortskott som dessutom bär några hinnaktiga lågblad av brungrå färg. Dessa kortskott utgår från långskott som bär strödda blad som är förkrympta till fjäll. De egentliga tallarna igenkänns också på kottefjällen, som är tjockare mot spetsen och där liksom tvärt avhuggna med en vårta i mitten. Tallkotten mognar först året efter att den "blommat" ut.
Reproduktion
Till sin "blomning" är tallen sambyggare och vindblommig liksom granen, men "honblomman", som även på tallen har purpurröda fjäll, är inte större än en ärta och hanblommorna (de små gula, axlika ståndarsamlingarna) sitter här talrikt hopade till en avlång blomställning kring grenarna. Tallen är känd för sin oerhörda rikedom på ståndarmjöl, som under blomningsperioden övertäcker mark och vattensamlingar i skogen likt ett svavelgult pulver (en företeelse som i folkmun fått namnet "svavelregn"). I länder där tallen växer mera spridd än i Skandinavien, har man funnit tallpollen på vattensamlingar flera mil från närmaste växande tallar. Genom undersökningar vid svenska fyrar har man funnit att barrträdspollen förs av vindarna tiotals mil ut till havs.
Växtplats
Tallen har djupgående rötter och trivs på nära nog all slags mark, men som högstammig skog (timmerskog) företrädesvis på varm, torr, mager jordmån, till exempel det på högre belägna ställen i mellersta Skandinavien så allmänt utbredda morän- eller krossgruset. Lingon och renlav är karaktärsväxter för den högväxta, ljusa tallskogen. På myrar blir tallen dvärgartat liten, en s.k. martall, som vid en ålder av 50 år kan vara endast manshöjd och ha en stam som inte är grövre än en vanlig spatserkäpp. I folktron tänkte man sig att maran hade ridit trädet – därav namnet. I Sverige kan tallen uppnå en ålder av åtminstone 550 år.
Utbredning
Nära hälften av Sveriges yta är skog, och därav är barrskog den vida övervägande delen. Tallen är näst granen det vanligaste trädet i den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran på goda marker, men används på marker med låg bonitet, där den har en högre produktion. Tall är mer ljuskrävande än granen och har ett mer djupgående rotsystem och högre stormfasthet.
År 1919 gjorde furuskogarna skogsbruket till en av Sveriges huvudnäringar. De svenska landskap, där det stora skogsbruket och sågverksrörelsen hade sina främsta tillhåll, var Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, där upp till 80 % av landets yta bär skog. Från dessa trakter kom den största delen av Sveriges trävaruexport. Denna var så stor, att skogsprodukterna 1919 till sitt värde utgjorde mer än hälften av hela exporten.
Användning
Tallen är mycket betydelsefull för Sveriges ekonomi. Virke från tall kallas furu. Furu är fastare och hårdare än granved och är genom sin kådhalt mycket varaktigt, särskilt till undervattensbygge och pålning. I Sverige är timmer från tall som är den vanligaste råvaran för slipers, stolpar och andra typer av impregnerade trävaror. IKEA har med möbler som hyllan Ivar populäriserat användningen av exponerat kvistigt furuvirke inom möbelindustrin.
Tallved med mycket kåda, tjärved, används för tillverkning av tjära och terpentin. Fetved används med fördel till utvändiga snickerier. Av tallbarr kan eterisk olja framställas. Av äldre tallars bark brukar barn tillverka barkbåtar.
Ålder och storlek
Tallen kan bli mycket gammal. De äldsta påträffas vanligen i nationalparker genom att tallen i öviga skogsområden normalt avverkas vid en ålder av 90-150 år [1] för att utnyttjas som träråvara. Den äldsta tall som påträffats i Sverige var en tall i Muddus nationalpark som 1981 uppskattades ha en ålder av cirka 700 år.[2] Tallar kan nå en höjd av drygt 30 meter och få en stamomkrets på över fyra meter (Lagerberg 1956).
Referenser
Noter
- ↑ http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/tall.cfm
- ↑ Den 700-åriga tallen finns beskriven i uppsatsen Sveriges äldsta tall (Svensk Botanisk Tidskrift 79: 415-416).
Webbkällor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tall
