E45 (Sverige)

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

E45 är Sveriges längsta väg, 169 mil, och ingår i Europaväg 45. Fram till 24 november 2006 hette vägen endast riksväg 45, detta datum invigdes E45 i Sverige. Omskyltningen genomfördes till största delen under våren och sommaren 2007.

E45 i Sverige sträcker sig mellan Göteborg och Karesuando via Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Åmål, Säffle, Grums, Sunne, Torsby, Stöllet, Malung, Mora, Orsa, Sveg, Brunflo, Östersund, Strömsund, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Moskosel, Kåbdalis, Jokkmokk, Gällivare, Svappavaara, Vittangi och Övre Soppero. Vägen är en stamväg i hela sträckningen. Europavägen E45 fortsätter söder om Sverige till Italien.

E45 i Sverige kallas även för Inlandsvägen. Den har fått sitt namn på grund av att den korsar nästan hela Sveriges höjd och går i inlandet längs hela sträckan och till större delen parallellt med Inlandsbanan. Så pass nära att E45 korsar inlandsbanan 28 gånger mellan Mora och Gällivare. De flesta korsningar är i samma plan. Söder om Mora konkurrerar den med vad som idag är riksväg 26 om den titeln, främst eftersom man på den senare följer (den delvis nedlagda) Inlandsbanan till dess slut i Kristinehamn. Riksväg 26 Mora - Kristinehamn - Halmstad kallas idag Inlandsvägen Syd. Skall man färdas mellan södra och norra Sverige kan E45 vara ett alternativ till E4.

Strömsundsbron.

Regnbåge sedd c:a 2km norr om Burmabron från E45:an med Svanabergets fot till höger i bild, 22 Maj 2009
Foto. Jerry MagnuM Porsbjer

Europaväg

Kommun- och riksdagspolitiker från berörda regioner i Sverige samt organisationer som vägföreningen Via Lappia (som verkat för det från 1991) och IEF (inlandskommunerna) har under ett antal år verkat för att Riksväg 45 skulle göras till europaväg. Flera riksdagsmotioner har skrivits och alltid avslagits eftersom de samtidigt begärt stora förbättringar, som det inte funnits pengar till. Under 2004 kontaktade Via Lappia UNECE, och UNECE ställde sig positiva till idén även med befintlig vägstandard. Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att Vägverket skulle utreda förutsättningarna för en sådan omklassificering.[1] Vägverket rapporterade 3 juni att det kunde göras med nuvarande vägstandard, och regeringen ansökte i slutet av juni hos UNECE om en förlängning av E45 [2]. Omskyltningen beräknades kosta ca. 20 Mkr.

Den 18 oktober 2005 beslutade en arbetsgrupp inom UNECE att vägen skall bli en förlängning av Europaväg 45. E45:s nya sträcka började formellt gälla 23 november 2006 och en invigningsceremoni med bl.a. infrastrukturministern hölls i Göteborg 24 november.

E45-skylt vid Lilla Bommen (nära Götaälvbron).

Enstaka omskyltningar påbörjades snabbt på vissa håll. En av de första skyltarna var den i Åsarna som monterades av bl.a. Thomas Wassberg vid en ceremoni 24 november. Fler ceremonier hölls samma dag, bland annat i Mora, Vilhelmina och Storuman. Under vintern och våren skyltades E45 när helt nya skyltar behövdes sättes upp. Det var ett fåtal. Först under maj och juni 2007 genomfördes en omskyltning i stor skala. Omskyltningen var i stort sett klar under september 2007. I Norrbotten skedde det snarare i september-oktober [3]. Enligt Vägverkets hemsida [4] beräknades omskyltningen vara klar sommaren 2007, men detta infriade man inte riktigt. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns riksvägsskyltar mellan Malung och Mora och fortfarande i december 2008 finns riksvägsskyltar i Göteborg och många andra ställen, särskilt på sidovägar. Kommunerna har ansvaret för skyltar på kommunala gator. Uppenbarligen har Vägverket inte bytt dem, och många kommuner har inte velat ta en kostnad för omnumreringen. Om man låter dem vara kommer de att stå upp till 20-30 år, livslängden på vägmärken.

Vägstandard

E45 mellan Sorsele och Slagnäs. I vissa delar av Norrland är det mycket vanligt med renar på och intill vägen. Vägen är skyltad 100 km/h hela året.

Götatunneln i Göteborg.

E45 är i huvudsak skyltad 90 km/h i Götaland och Svealand och oftast 90 eller 100 i Norrland. Den enda 110-sträckan i Götaland/Svealand är motorvägen förbi Segmon. Söder om E18 är E45 ganska hårt trafikerad, men har inte motsvarande standard (oftast 8-12 m bred). Norr om E18 är vägen ofta under 7 m bred, vilket gör möte mellan lastbilar trånga. Norr om Östersund är den oftast runt 6,5 m. Bussföretag som kör till till exempel Nordkap undviker vägen, både på grund av bredden och ojämnheterna.

Europavägen går rakt genom ganska många tätorter. I följande tätorter går vägen rakt igenom så att gående mm blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Lödöse, Frändefors, Mellerud, Malung, Mora, Orsa, Sveg, Älvros, Ytterhogdal, Åsarna, Brunflo, Hammerdal, Strömsund, Hoting, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Moskosel, Jokkmokk, Gällivare, Vittangi, Övre Soppero och Karesuando. Hastighetsgränsen är normalt 50 km/h här. Dessutom går vägen genom följande tätorter, där dock biltrafiken är mer separerad från gående och cyklister: Göteborg, Surte, Bohus, Nol, Älvängen, Trollhättan, Åmål, Säffle, Sunne, Torsby och Svenstavik. Enligt Europavägskonventionen bör europavägar gå utanför tätorter eller vara separerade ("built-up areas ... shall be by-passed if they constitute a hindrance or a danger").

Vägen skyltas i nordlig riktning: Karlstad (till Grums), Mora, Östersund, Arvidsjaur, Gällivare, Karesuando. I sydlig riktning skyltas Karesuando, Gällivare, Arvidsjaur, Östersund, Mora, Karlstad (endast till Värmlandsgränsen) och Göteborg sedan.

Motorväg

E45 har endast en sträcka i Sverige med motorväg.

• Motorväg förbi Segmon, 6 km, (gemensam med E18).

Vägen är utbyggd till motortrafikled längs en del av sträckan mellan Trollhättan och Vänersborg. Som motortrafikled skyltas även en kort vägsträcka i anslutning till motorvägsavsnittet vid Segmon.

Mellan Fiskhamnsmotet i Göteborg norrut och upp förbi Bohus är vägen 4-filig med 2 filer i vardera riktning men har bara ett fåtal planskilda korsningar. Det finns några planskilda korsningar på några fler ställen, bland annat: Vänersborg, Säffle och Östersund.

Se avsnittet Trafikplatser och korsningar nedan för en tabell över avfarter.

Planerad utbyggnad

Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Till 2015

Vägverkets och regeringens tidsplaner sträcker sig fram till byggstart 2015. Följande planeras:
Göteborg-Mora:

• Motorväg/Fyrfältsväg, 21.5 och 18.5 m bred Göteborg - Trollhättan. Kommer troligtvis skyltas motorväg hela sträckan. Första spadtaget var 2 maj 2007. Klar 2011-12^{[uppdatering behövs]}. Man har valt att lyfta ut en bro norr om Lilla Edet och en trafikplats vid Göta ur budgeten eftersom fördyringar gör att det inte finns pengar till allt. Läs mer på [5]. Läs inte minst annonserna och projekttidningen.
• Mitträcke Solberg (norr om Mellerud) - Ånimskog, 15 km. Denna sträcka är ganska bred sedan den byggdes på sena 1960-talet och ska nu bli 2+1-väg, klar i slutet av 2009.

Mora-Karesuando:

• Breddning del av sträckan Mora - Orsa, dröjer till ungefär 2015^{[uppdatering behövs]}.
• Förbifart Sveg. Den kortar sträckan med 18 km. Älvros blir då orten med service för resenärer. Den var planerad att bli klar cirka 2009, men den försenas. Enligt ett regeringsförslag [6] som är ute på remiss under våren 2007 flyttas denna ombyggnad några år så den blir klar cirka 2014^{[uppdatering behövs]}.

I övrigt är inget planerat före 2015. E45 skyltades om från Riksväg 45 under 2007, vilket inte ska ändra någon ombyggnadsplan. Å andra sidan ändras planer ofta. Sträckan Älvängen-Trollhättan tillkom i planen under början av 2005.

Källor: Vägverket, långsiktig planering

Vägverket, vägprojekt

Efter 2015

Det finns planer på följande objekt, dock inte med fastställd tidsplan:
Göteborg-Mora:

• Förbättringar Vänersborg - Åmål, breddning och mitträcke där det saknas. Osäker tidsplan. Det krävs breddning och bitvis ny lokalväg på grund av många utfarter. En del sträckor kräver ny väg.
• Förbättringar Säffle - Segmon, breddning och mitträcke, runt 15 km. Osäker tidsplan, senare än söder om Åmål. Detta skulle skapa mötesfritt Göteborg-Grums, gissningsvis år 2030. Norr om Vålberg planeras inte mötesfritt.
• Ny väg, förbifarter Frändefors, Mellerud och Mora. Vägen går igenom tätorterna idag. I övrigt planeras inga förbifarter eller bättre genomfarter utöver dessa och de före 2015. De beror delvis på att i de glest befolkade områdena är tätorterna målet för många trafikanter, till exempel arbetspendlare, och få skulle använda en förbifart. I Mora ligger en stor industri nära tänkt förbifart, vilket ger bättre motivering. Den skulle dessutom bli genomfart även för riksväg 70.
• Under 70-80-talet fanns planer på motortrafikled väster om Trollhättan (10-15 km). Vägsystemet nordväst om Trollhättan utformades lite provisoriskt med tanke på det, med många svängar i trafikplatser. Dessa planer finns inga nämnvärda spår av idag och lär dröja länge. Planerna finns nog i bakgrunden, bland annat med tanke på att motorvägen som blir klar 2012 kommer att sluta utanför Trollhättan. Området är delvis naturreservat, Göta älvs djupa branta dalgång (sevärdhet).
• Motorväg eller 2+2-motortrafikled med mitträcke Ed-Vålberg, 9 km.
• Förbättring delar av Fagerås-Sunne, bitvis smal väg idag, ca 15 km.

Mora-Karesuando:

• Orsa-Tandsjöborg, Härjedalen, smal idag, bättre väg, 70 km.
• Ytterhogdal-Rätan, Härjedalen, smal idag, bättre väg, 30 km.
• Hallviken, Jämtland: Krokigt och brant idag, förbättring på runt 2-5 km. Sträckan har klart mer trafik än E45 i Norrland oftast har.
  • Breddningarna skulle ge minst 8 m bredd Göteborg-Strömsund, vilket är ett långsiktigt mål, kanske klart 2025. Norr om Strömsund kommer vägen ha 6-6,5 m bredd många år till.
• Ligga-Porjus, Norrbottens län: Krokigt, smalt och brant idag, förbättring längs några km.

Endast objekt som faktiskt har planerats av regering/länsstyrelser/Vägverket bör stå med i listan. Tidsplanerna för dem är osäkra och de kan dröja mycket länge. Flera av dem har planerats i årtionden redan. Europavägnumret kan ge vägen högre status på längre sikt, vilket inte ska ske enligt regeringens nuvarande policy. Just rädslan att vägen får för hög status och krav på ombyggnader var tidigare regeringens argument att inte införa europavägsstatus.

Sammanfattningsvis, så ska motorväg byggas Göteborg-Trollhättan, och på mycket lång sikt mötesfritt Trollhättan-Grums, och vissa breddningar på sina håll norrut.

Historik

Nummerhistoria

Vägen hette före 1962 på sträckan Göteborg–Grums (och vidare till Karlstad) rikshuvudväg 7 (Rikssjuan), till Mora länshuvudväg 234, till Orsa nr 296, Orsa–Sveg nr 300, till Ytterhogdal nr 313, och till Östersund nr 296. (296:an gick såsom i dag via Voxna). Sträckan Östersund–Karesuando hette nr 343.

Från 1962 till 1991 användes numren riksväg 45 (Göteborg–Segmon(–Karlstad)) förlängdes med länsväg 234 (Vålberg–Mora) och riksväg 81 (Mora–Östersund).

Riksväg 88 omfattade från 1962 till 1985 endast sträckan Östersund–Strömsund. Norr om Strömsund gick vägen under namnen länsväg 343 (Strömsund–Jokkmokk), riksväg 97 (Jokkmokk–Gällivare), riksväg 98 (Gällivare–Svappavaara), länsväg 395 (Svappavaara–Vittangi) och länsväg 396 (Vittangi–Karesuando). År 1985 förlängdes riksväg 88 till Karesuando.

Vägen fick sin nuvarande sträckning 1991 då hela sträckan Göteborg–Karesuando skyltades om till riksväg 45. I november 2006 bytte vägen namn från riksväg 45 till E45. Se kapitlet Europaväg för mer info.

Bygghistoria

Göteborg-Grums

Före 1900-talet fanns längs många sträckor i Norrland ingen väg över huvudtaget längs dagens E45. Resor och transporter skedde nämligen längs med älvarna, inte mellan dem. Kustvägen, dagens E4 var den enda. Det fanns oftast inte broar eller färjor över älvarna i inlandet. Detta framgår till exempel i Carl von Linnés Lappländska resa.

Den gamla Rikssjuan Göteborg-Karlstad har byggts ut till bredare väg ofta i ursprunglig sträckning. Exempel är sträckan Agnesberg (norr om Göteborg)–Lilla Edet som har samma sträckning som under 1860-talet, och Frändefors–Mellerud som under 1840-talet, fast breddad och asfalterad.^[1] Plankorsningarna med järnväg vittnar också om detta, efter 1920 har plankorsningar inte byggts där större vägar och järnvägar korsar. På 1860-talet gick dock vägen Lilla Edet–Vänersborg en helt annan väg, nämligen Fors (dagens Sjuntorp)-Vargön. De enda broarna över kanalen fanns i Göteborg och Vänersborg. Vägen Bro-Segmon och Ed-Slottsbron följer 1800-talets väg. Vägen Karlstad–Oslo (riksväg 10/E18) anslöt före cirka 1970 vid Grums.

På vissa sträckor har man byggt nyare väg i ny sträckning. De öppnades: för Marieholmsleden (Olskroken-Agnesberg) år 1968. Man planerade då bygga motorväg i bergen öster om Surte, Nol mm och utformade Lärjemotet med tanke på det, men de planerna har lagts ner. Förbifart Lilla Edet och vidare till Trollhättan öppnades tidigt på 1960-talet. Genomfart norra Trollhättan, Stallbackabron och norrut, år 1981. Förbifart Vänersborg öppnades 1991. Vägen Vänersborg–Frändefors byggdes andra halvan av 1950-talet, mest ny väg, bitvis bara breddning. Mellerud-Åmål är nybyggd på 1950 och 60-talet, och Åmål-Säffle på tidiga 1970-talet och förbifart Grums på 1990-talet.

På de nämnda sträckorna där väg har byggts i ny sträckning finns oftast den gamla vägen finns kvar mer ursprunglig (dock asfalterad) som sidoväg, till exempel sträckor såsom Olskroken–Agnesberg, vid Tunge söder om Lilla Edet och Röshult norr om Vänersborg. Klaffbron i centrala Trollhättan och vägen norrut via Båberg användes cirka 1950-1981. Dalbobron i Vänersborg byggdes 1962. Den gamla vägen i Köpmannebro, vägen via Ånimskogs kyrka och centrala Åmål är del av gamla vägen. Mellan Åmål och Säffle går 1800-talets väg nästan i original grusversion som privatväg söder om E45:an, och mellan Säffle-Bro som liten allmän väg. Den går även genom Segmon, Slottsbron och centrala Grums.

Grums–Mora

Sträckan Vålberg-Fagerås är byggd på 1970- och 90-talen, medan Fagerås-Sunne är samma som på 1940-talet^[2]. Den sträckan är lätt rätad och breddad jämfört med 1880-talets väg^[3]. Detta bör ha gjorts på 1910/20-talet, och vägbiten är i stort sett samma som då. Mellan Sunne och Torsby byggdes ny väg på tidiga 1970-talet, innan dess gick vägen öster om sjön.

Sträckan Torsby-Järnbergsåsen är byggd på 1920- eller 1930-talet, medan vägen Järnbergsåsen-Klarälven (undantagen nedfarten till dalen) går i samma sträckning som 1910-talet (troligen breddad senare).^[4]. Nedfarten mot Klarälven västerifrån är från tidiga 1980-talet, innan dess anslöt den via en bro söder om Stöllet. Mellan Stöllet och Malung följer vägen mestadels samma väg som på 1910-talet, som breddades och fick kurvor uträtade under 2000-talet, inklusive en 5 km ny sträcka vid länsgränsen. Sträckan Malung-Öje byggdes på 1970-talet, delvis i samma sträckning som den som fanns på 1910-talet, delvis i ny sträckning, delvis ovanpå den nedlagda järnvägen Malung-Brintbodarna. Vägen Öje-Siljansfors är i samma sträckning som 1910-talet^[4] om än breddad och bitvis rätad. Sträckan Siljansfors-Mora är byggd på sena 1960-talet.

Det finns en parallell äldre väg med milstenar på många håll. Den måste ha funnits före 1800-talet men är mycket smal.

Mora-Östersund

Sträckan Mora-Orsa är byggd i etapper troligen under 50-70-talen. Vägen Orsa-Fågelsjö följer helt samma vägsträckning som på 1940-talet^[2]. Vägen Fågelsjö-Sveg är byggd på sena 1940-talet, då också bron över järnvägen vid Sveg är byggd. Innan denna väg fanns fick man köra väg 296 via Los.

På 1920-talet^[4] följde vägen mellan Sveg och Brunflo ungefär samma sträcking som nu. Den äldre vägen var krokigare och till exempel gjorde den i Åsarna en rejäl krok med tanke på brons läge. Nyare väg är byggd nära eller ovanpå den dåvarande, troligen senare än 1960-talet^[5]. Sveg-Älvros är dock snarare från 1950-talet^[2].

Östersund-Karesuando

Kring år 1900 fanns^[6] det väg Östersund-Dorotea. Mellan Östersund och Strömsund följer dagens väg i sort sett samma stäckning som då. Det var redan då långa raksträckor. Bron vid Lit fanns då, men en ny bro är byggd, troligen på 1970-talet. I Strömsund var det färja. Mellan Strömsund och Dorotea är vägen mestadels rätad i ungefär samma sträckning som 1900. E45 är fortfarande ganska kurvig här.

På 1890-talet^[3] fanns på sträckan Dorotea-Karesuando ingen väg alls. På sträckan Dorotea-Arvidsjaur fanns då en väg endast korta vägbitar Blattniksele-Sorsele och Avaviken-Arvidsjaur. Vilhelmina, Stensele, Blattniksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Gällivare och Vittangi hade då vägförbindelse från öster.

Långa sträckor går vägen Strömsund-Karesuando idag i samma sträckning som 1940-talet^[2], med ett antal undantag. Hallviken-Strömsund går raka vägen, medan vägen på 40-talet gick öster om Russfjärden för att undvika färjan. Strömsundsbron är byggd 1955. Strax norr om Vilhelmina finns en nyare rakare väg. Söder om Storuman finns också nyare om än inte rakare väg. Moskosel-Ottostorp (smeknamn Burmavägen) byggdes i mitten på 1940-talet, som ersättning för en smal väg som ungefär följde järnvägen. Kring Vajmat söder om Jokkmokk finns nyare väg byggd.

Hela vägen Östersund-Karesuando fanns alltså på 1940-talet, förutom att man fick köra lite andra vägar på några håll. Vägen har dock förbättrats sedan dess och asfalterats. Den var sannolikt grusväg nästan hela vägen då.

Alternativa vägar

På flera sträckor längs vägen finns alternativa resvägar som är jämbördiga eller bättre:

• Göteborg-Vänersborg: E6 / 44, via Uddevalla (något längre men är motorväg nästan hela vägen).
• Göteborg-Mora: E20 / 26, via Mariestad.
• Mora-Östersund: E45 / 310 / 296 / E45, via Los.
• Sveg-Östersund: 84 / 315 / 316 / E45, via Klövsjö.
• Göteborg-Arvidsjaur: E20 / E18 / 56 / E4 / 95, via Västerås-Skellefteå (något längre).
• Göteborg-Karesuando: E20 / E18 / 56 / E4 / E10 / 392 / 99, via Västerås-Luleå-Pajala.
• Göteborg-Bohus: E6 (via Jordfallsbron, motorväg nästan hela vägen. Det är inte säkert att det går fortare eftersom bron och inte minst Tingstadstunneln ofta är långsam. Ska man till/från Hisingen är detta rekommenderad och skyltad väg mot E45).

Anslutningar

Vägar

E45 ansluter till följande vägar i Sverige:

Järnvägar

E45 korsar i Sverige följande järnvägar:

Summa 54 järnvägskorsningar varav 28 planskilda och 26 i plan och dessutom några industrispår. Utöver det korsas en spårväg, i Göteborg (planskilt, Götaälvbron), med två planerade ovanför Götatunneln (se Kringen).

Det är inte så vanligt längre med plankorsningar på större huvudvägar, eftersom man byggt planskilt vid nybyggen där större vägar och järnvägar korsat sedan åtminstone omkring 1920-talet. På E45 är det vanligt, bland annat för att plankorsningar tilläts på Inlandsbanan norr om Östersund, trots att den byggdes tills 1937. En plankorsning visar annars på en mycket gammal väg. E45 och Norge-/Vänernbanan har tre plankorsningar vilket visar att vägen gått där sedan banan byggdes på 1870-talet. Den vid Alvhem 4 mil norr om Göteborg ska byggas om till planskild trots att vägen ska bli lokalväg eftersom E45 ska få ny motorvägssträckning där. Järnvägen ska nämligen byggas om och då måste en planskild korsning byggas, fast den inte ansetts behövas i alla år väg 45/E45 gått där. Ombyggnad av plankorsningar till planskilda planeras så vitt känt inte någonstans längs E45 utom där ny väg byggs.

Trafikplatser och korsningar

	Nr	Namn	Skyltning
Sidoväg till E45: Rödastensmotet-Fiskhamnsmotet
		Rödastensmotet	Oslo, Malmö (Jämför E6.20)
		Jaegerdorffsmotet	Kiel, Mariaplan
		Kusttorgsmotet	Chapmans torg (endast avfart från västgående)
Fyrfältsväg (ej motorväg) Göteborg (Fiskhamnsmotet-Nödinge)
		Riksgräns	Danmark - Sverige
		Färja	färjelinjen Frederikshavn-Göteborg
		Fiskhamnsmotet	Frölunda torg, Fiskhamnen, Majorna (E45 svänger)
		?	Masthuggstorget (endast avfart från östgående)
		Järntorgsmotet	Centrum Syd, Järntorget
		Götatunneln	Cirka 1,6 km
		Lilla Bommenmotet	Centrum Nord, Lilla Bommen, Hisingen
		Falutorget	Holmen
		Gullbergsmotet	E6 Oslo, Malmö
		Marieholm	Plankorsning med industrispår
		Marieholmsmotet	Gamlestaden
		Lärjemotet	Lv 190 Sollebrunn, Hjällbo (E45 svänger)
		Agnesbergsmotet	Angered Hisingen (Jämför E6.20) (E45 svänger)
			Plankorsningar, oftast med trafikljus, Agnesberg-Nödinge
Motorväg under planering Agnesberg-Bohus. Byggstart 2009,öppnas 2012 Motorväg under byggnad Bohus - Älvängen, öppnas 2012.
Landsväg från Nödinge till Stallbacka
Motorväg under planering Älvängen - Trollhättan. Byggstart 2009,öppnas 2012
		Alvhem	Plankorsning med Norge/Vänernbanan
		Lilla Edet	Lv 167 Ljungskile
Motortrafikled från Trafikplats Stallbacka till Båberg
		Trafikplats Stallbacka	Rv 44 Mariestad Rv 42 Borås, Vargön (E45 svänger)
		Stallbackabron	Över Göta älv, 1392 m längd
		Trafikplats Överby	Överby, Sjukhus
		Trafikplats Skogsbo	Vänersborg (E45 / Rv 44 svänger)
		Trafikplats Båberg	Rv 44 Uddevalla (E45 svänger)
Landsväg från Båberg till Valnäsmotet. Enstaka planskilda korsningar
		Trafikplats Möjered	Trestad Center
		Trafikplats Götered	Öxnered, Skogen
		Trafikplats Vänersborg	Vänersborg
			Lv 173 Färgelanda
		Frändefors	Plankorsning med Norge/Vänernbanan
		Erikstad	Plankorsning med Norge/Vänernbanan
		Rondell, Mellerud	Lv 166 Halden
		Bron vid Köpmannebro	över Dalslands Kanal, cirka 300 m, öppningsbar
		Åmål	Plankorsning med Svanskogsbanan
		Rondell	Åmål Lv 164 Strömstad
		Trafikplats Annelund	Kila, Duse udde, Säffle V
			över Säffle kanal, öppningsbar
		?	Säffle C
		Trafikplats Rolfserud	Lv 175 Arvika, Ekenäs
Motorväg från Valnäsmotet till Ed (6 km). (Kort motortrafikled vid Valnäsmotet)
		Valnäsmotet	E18 Årjäng Oslo (E45 svänger)
		Segmomotet	Segmon, Borgvik
Landsväg från Ed till Karesuando. Enstaka planskilda korsningar, framförallt förbi Östersund
		Nyängenrondellen	E18 Stockholm Karlstad (E45 svänger)
		Grums-Väsby	Grums (E45 svänger)
		Fageråsmotet	Rv 61 Karlstad, Arvika Kongsvinger
		Blankebergsmotet	Fagerås
		Västra Ämtervik	Lv 238 Arvika
		Sunne	Lv 241 Munkfors, Sunne Centrum
		Torsby	Lv 239 Kongsvinger
		Torsby	Lv 239 Hagfors
		Vägsjöfors	Bograngen, Vitsand (E45 svänger)
		Bron vid Stöllet	över Klarälven, cirka 250 m
		Stöllet	Rv 62 Karlstad, Trysil
		Malung	Rv 71 Borlänge, Sälen
		Johannisholm	Rv 26 Filipstad Vansbro (E45 svänger)
			Plankorsning med Inlandsbanan
			Plankorsning med banan Mora-Märbäck
		Mora	Rv 70 Röros
		Mora	Rv 70 Borlänge Enköping (E45 svänger)
			Plankorsning med banan Bollnäs-Orsa
		Orsa	Lv 296 Voxna
		Emådalen	Plankorsning med Inlandsbanan
		Västbacka	Lv 310 Ljusdal
		Tandhem	Plankorsning med Inlandsbanan
		Mollika	Plankorsning med Inlandsbanan
		Sveg	Särna (E45 svänger)
		Sveg	Rv 84 Röros (E45 svänger)
		Älvros	Rv 84 Hudiksvall
		Ytterhogdal	Lv 296 Voxna ?
		Ytterhogdal	Lv 314 Ånge ?
		Rätan	Lv 315 Hede Ånge ?
		Åsarna	Lv 316 Hede
		Svenstavik	Lv 321 Åre
		Skanderåsen	Plankorsning med Bergs kommun industrispår
		Brunflo	E14 Sundsvall, (E45 svänger)
		Grytan	Optand
		Trafikplats Torvalla	Torvalla
		Trafikplats Odenskog	Odenskog, Östersund C; Rv 87 Sollefteå
		Trafikplats Rannåsen	E14 Trondheim, Östersund C (E45 svänger)
		Nya bron vid Lit	över Indalsälven, cirka 500 m
		Hammerdal	Lv 344 Föllinge Hammarstrand
		Hallviken	Plankorsning med Inlandsbanan
		Strömsund	Lv 339 Krokom
		Strömsundsbron	över Ströms vattudal, 332 m
		Strömsund	Lv 345 Ramsele
		Strömsund	Lv 342 Gäddede
		Hällvattnet	Plankorsning med Inlandsbanan
		Hoting	Lv 346 Junsele
		Dorotea	Risträsk, Borgafjäll (E45 svänger)
		Dorotea	Rv 92 Umeå
		Meselefors	Rv 90 Sollefteå
		Vilhelmina	Lv 360 Lycksele
		Storuman	E12 Umeå (E45 svänger)
		Storuman	E12 Mo i Rana (E45 svänger)
		Lomselenäs	Plankorsning med Inlandsbanan
		Sandsjönäs	Plankorsning med Inlandsbanan
		Blattniksele	Lv 363 Umeå
		Blattniksele	Plankorsning med Inlandsbanan
		Sorsele	Lv 363 Ammarnäs (E45 svänger)
		Sorsele	Plankorsning med Inlandsbanan
		Avaviken	Plankorsning med Inlandsbanan
		Arvidsjaur	Rv 95 Bodö (E45 svänger)
		Arvidsjaur	Rv 95 Skellefteå Rv 94 Luleå (E45 svänger)
		Auktsjaur	Plankorsning med Inlandsbanan
		Bron vid Nedre Ljusselforsen	över Pite älv, cirka 100 m
		Kåbdalis	Lv 374 Piteå
		Kitajaur	Plankorsning med Inlandsbanan
		Jokkmokk	Rv 97 Luleå
		Ligga kraftverk	Plankorsning med Inlandsbanan
		Trafikplats Gällivare	Malmberget (E45 svänger)
		Gällivare	Luleå (E45 svänger)
		Gällivare	E10 Luleå (E45 svänger)
		Svappavaara	E10 Narvik (E45 svänger)
		Vittangi	Lv 395 Pajala (E45 svänger)
		Bron vid Vittangi	över Torne älv, cirka 500 m
		Karesuando	Rv 99 Pajala (E45 svänger)
		Bron vid Karesuando	över Muonio älv, cirka 200 m
		Riksgräns	Sverige - Finland
			Finska delen av E45 som även är regionalväg 959 ansluter

För att följa E45 hela vägen i Sverige måste man svänga i trafikplatser/korsningar inte mindre än 27 gånger (varav 9 avfarter, och 6 på sträckan Norra Vänersborg - Göteborg). Anledningen till att vägen byggts så är att den inte har haft så hög status. Vid alla korsningarna med E10, E12, E14, E18, samt riksväg 44 och 95 går den gemensamt med den andra vägen en bit, och den andra är prioriterad i korsningarna i samtliga dessa fall, vilket skapar 12 av de 27 fallen. De utanför Göteborg och Trollhättan beror på att man haft stora planer på förbifarter, men som aldrig blivit av, utan man nöjt sig med befintlig väg, vid behov breddad, eller korta förbindelsestumpar mellan dem. Vägen norröver är byggd som en mängd lokala länsvägar, vilket är orsaken i många fall.

Kuriosa

E45 går tillsammans med Riksväg 44 över Göta Älv vid Stallbacka i Trollhättan på en av landets längsta och högsta 4-filiga broar m.a.p skillnaden mellan brons höjd och den omgivande flacka terrängen. Stallbackabron stod färdig i början på 1980-talet och ersatte en trång och besvärlig passage genom de centrala delarna av Trollhättan. Vid sidan av bron ligger Volvo Aero som när de provkör jetmotorer kan orsaka ångmoln vilka kan störa trafiken på bron. Därför finns landets enda varningsskyltar för ångmoln just vid brons påfarter.

Vägens högsta punkt är 570 m.ö.h. vid Tunturiberget 33 km norr om Orsa.

Vägdelen Moskosel - Ottostorp går under det i regionen allmänt spridda namnet Burmavägen.

Se även

• Inlandsvägen Syd (Rv 26, Halmstad—Mora)
• E18 (motorväg)

Referenser

1. ↑ Källa Generalstabskartan 1840-1860-talet på lantmateriet.se
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3} KAK:s bilatlas 1946
3. ↑ ^{3,0 3,1} Källa Generalstabskartan 1880-1890-talet på http://historiskakartor.lantmateriet.se/
4. ↑ ^{4,0 4,1 4,2} Källa Generalstabskartan 1910-1920-talet på http://historiskakartor.lantmateriet.se/
5. ↑ KAK:s bilatlas 1966
6. ↑ Källa Generalstabskartan krng 1900 på http://historiskakartor.lantmateriet.se/