Riksväg 95

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
95
Karta över Silvervägen
Minnessten på gränsen mellan Sverige och Norge vid riksväg 95 med namnteckningar av kung Carl XVI Gustaf och kung Olav V av Norge

Riksväg 95 går mellan Skellefteå och norska gränsen (Merkenisvuopmekietje), via Boliden, Jörn, Glommersträsk, Arvidsjaur, Arjeplog och Jäckvik. Den skyltas till Bodö i Norge. Sträckan Skellefteå–Bodö är 506 km.

Innehåll

Sträckning

Vägen är till stora delar miljöstakad, tvåfältig landsväg 7–9 m bred. Från Skellefteå följer vägen Klintforsån upp till dess källflöde vid Strömfors. Där tar odlingslandskapet slut och de djupa skogarna tar vid. Norra stambanan korsas vid stationssamhället Jörn, där trafiken numera leds runt tätorten. Vid Glommersträsk korsar vägen Militärvägen mellan garnisonsstäderna Sollefteå och Boden. Mellan Glommersträsk och Abborrträsk passerar vägen genom ett dödisområde, Tjärnheden, med en mängd små tjärnar. Arvidsjaur passeras längs huvudgatan, och väster om köpingen ligger en trevägscirkulationsplats, där E45 mot Gällivare tar av norrut. Vägarna E45 och riksväg 95 har sedan gemensam sträckning i en mil innan E45 tar av söderut.

Mellan Arvidsjaur och Arjeplog tar skogen vid igen och endast några fåtal små byar passeras på de nio milen. Genom Arjeplog finns stora vattenspeglar på var sida vägen. Silvermuseet och kyrkan ligger vid Hornavans strand. Efter Arjeplog blir skogen glesare och knotigare, och de första fjällen skymtar i fjärran. I byn Jäckvik finns sista macken innan gränsen och en livsmedelsaffär dimensionerad för köpsugna norrmän.

Efter Jäckvik tar fjällandskapet över och vägen slingrar sig fram längs Sädvajaures strand med mäktiga fjäll i fonden. Efter sista byn Vuoggatjålme, precis innan kalfjället, vid Mierkenis, har Vägverket en vägstation och en bom där man kan stänga av vägen vid hårt väder.

Riksväg 95 är den enda svenska riksvägen på kalfjället, och når 740 meter över havet, cirka 8 km från norska gränsen. Sträckan är känslig för snöstormar på vintern, och kolonnkörning efter plogbil eller avstängning av vägen mellan Mierkenis och norska gränsen brukar inträffa några gånger varje vinter.

Planerad utbyggnad

Sträckningen mellan E4 och Lasarettsvägen i Skellefteå har ett flertal utfarter från mindre gator. För att få bort dessa planeras att bygga ny riksväg 95 parallellt med nuvarande väg på den nedlagda godsterminalens gamla spårområde.

Man planerar också förbättra genomfarten genom Arvidsjaur. Den ska bli trafiksäkrare för de gående och cyklisterna, dock inte snabbare för bilisterna. Bland planerade förändringar ingår byggnationen av några rondeller.

Historik

Sträckningen som handelsstig mellan Skellefteälvens utlopp i Bottenviken och de stora sjöarna Storavan, Uddjaure och Hornavan är urgammal. Redan på 900-talet gick en handelsled mellan Arjeplog och norska kusten. De första väglika lämningarna härrör från den första epoken av silverbrytning i Nasafjäll (1635–1659), och består av ett antal kavelbroar. Den mesta transporten skedde dock vintertid på frusna sjöar och myrar.

År 1872 färdigställdes landsvägen Piteå–Abborrträsk–Arvidsjaur–Avaviken med ångbåtanslutning från Avaviken till Arjeplog Åtta år senare var vägen mellan Skellefteå och Abborrträsk klar. Vägen mellan Arvidsjaur och Arjeplog invigdes 1902.

Den gamla vägen mellan Skellefteå och Arvidsjaur gick genom byarna Stämningsgården, Varuträsk, Svanström och Strömfors, byar som nu riksväg 95 passerar på behörigt avstånd. Den gick också norr om Jörnsträsket förbi Österjörn och sedan genom stationssamhället Jörn. Även vid Abborrträsk gick den gamla vägen genom byn. Även när Skellefteå–Arvidsjaur år 1962 skyltades som riksväg 95 bestod den till största delen av en smal grusväg.

Vägen från Arjeplog och västerut byggdes ut efter hand, sedan bilen gjort sitt intåg, till Jäckvik och Sädvaluspen. Vägen över till Norge färdigställdes i samband med stora vattenkraftutbyggnader under 1960- och 1970-talen i Skellefteälvens övre lopp, och den färdiga vägen invigdes av kung Carl XVI Gustaf så sent som 1975.

Vägen Skellefteå–Arvidsjaur–Arjeplog blev 1951 skyltad som länshuvudväg 371. Vid vägnummeromläggningen 1962 blev sträckan Skellefteå–Arvidsjaur riksväg 95 och sträckan Arvidsjaur–Arjeplog blev länsväg 371. Efter invigningen av gränspassagen till Norge anslöts sträckan Arvidsjaur–Arjeplog–norska gränsen till länsväg 375 mellan Arvidsjaur och Luleå. Sedan 1986 har riksväg 95 sin nuvarande sträckning.

Andra namn

Riksväg 95 kallas även Silvervägen, och sträckan Arjeplog–E6 i folkmun även för Graddisvägen, efter byn Graddis på norska sidan av gränsen. Sträckan Arvidsjaur–norska gränsen är en del av Barents väg (Bodö-Haparanda-Murmansk).

Trafikplatser och korsningar

Nr   Namn   Skyltning
1 1 22 1.svg Avfart.JPG Trafikplats Skellefteå E4 Sundsvall Haparanda; 372 Skelleftehamn
1 1 23.svg i Boliden 370 Malå? (Rv95 svänger) Högersväng i korsning
Avfart.JPG ? Jörn, Långträsk
1 1 22 1.svg Glommersträsk 365 Åsele
1 1 22 1.svg Abborrträsk 373 Piteå
1 1 22 1.svg Arvidsjaur 94 Luleå
1 1 21.svg Arvidsjaur E45 Gällivare
1 1 22 1.svg Arvidsjaur E45 Östersund
EU-Icon.svg SverigeNorge, anslutande riksvei 77

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk