Bodö
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Bodö (olika betydelser).
Bodö (norska: Bodø) är en stad i Bodö kommun, Nordland fylke, norra Norge. Staden har 44 992 invånare (2006-01-01). Bodö ligger cirka nio mil norr om polcirkeln på 67° 15′ N och 14° 23′ Ö och har midnattssol från 4 juni til 8 juli. Bodö är residensstad i Nordland fylke. I Bodö finns fylkets viktigaste sjukhus Nordlandsjukhuset. Bodö är sedan 1951 biskopssäte för Sør-Hålogaland stift och Bodö domkyrka stod klar 1956.
Stortinget fattade den 20 maj 1816 ett beslut som gav Bodø stadsrättigheter.
Den 27 maj 1940 förstördes 60 procent av staden av ett tyskt flygangrepp under Tysklands invasion av Norge. Av 600 byggnader förstördes över 400, men endast femton personer dödades. De flesta hade hunnit sätta sig i säkerhet i de omgivande bergen.
Flygplatsen, som tyskarna byggt under kriget, avvecklades och en ny byggdes med amerikansk ekonomisk hjälp. Den öppnades 1952. Den norska stambanan har sin slutstation i Bodö. Järnvägen med station invigdes 1962.
Idag hyser Bodö bland annat en högskola, handelshögskola och polishögskola. Bodö Hovedflystasjon är en av Luftforsvarets största med två divisioner Lockheed-Martin F-16 jaktflygplan. Flygbolaget Widerøe har sitt huvudkontor i Bodö, som också är en viktig knutpunkt för det nordnorska regionalflyget. Här finns också det nationella flygmuseet Norsk Luftfartsmuseum. I Bodö finns sedan 2005 Luftfartstilsynet, som i Sverige motsvaras av Luftfartsstyrelsen. Bodö profilerar sig som Norges flyghuvudstad.
Inom Bodö kommun ligger också Kjerringøy gamla handelsplats där författaren och nobelpristagaren Knut Hamsun hämtade inspiration. I Bodö med omgivningar finns världens största havsörnsbestånd. Inte långt från Bodö finns världens kraftigaste malström (tidvattenström) Saltstraumen.
Bodö är vänort med Jönköping
Genomsnittstemperaturen på sommaren är 11,2 °C och om vintern −1,8 °C.
