Indalsälven
Från Rilpedia
Foto: Jonny Hansson
Foto: Jonny Hansson
Foto: Jonny Hansson
Indalsälven, även Jämtlandsälven, Litsälven, Storsjöälven är en av Sveriges vattenrikaste älvar. Älven är 430 km lång[1] och kraftigt utbyggd för elproduktion. Älven rinner upp i Jämtlandsfjällen och mynnar i Bottenhavet i Timrå kommun, ca 2 mil nordost om Sundsvall i Medelpad. Det totala avrinningsområdet är 26727 km2.[2] Viktigare biflöden till Indalsälven är Kallströmmen, Långan, Hårkan och Ammerån.
Indalsälven, från fjäll till hav
Indalsälven rinner upp i Jämtlandsfjällen och söker sig ner i Storsjön (som ligger vid Östersund), som är ett kraftfullt magasin för det vatten som de otaliga kraftverken nedströms behöver under framförallt vintern. Den har flera större och mindre tillflöden som gör den till en av Sveriges största kraftproducenter. Det nedersta kraftverket, Bergeforsen, ligger knappt en mil från dess utlopp i havet. Efter detta kraftverk har den ännu ett större inflöde, Ljustorpsån. Nedom Bergeforsen börjar älvens delta som är Sveriges största kustdelta. Det var ett stort delta redan på 1700-talet men växte ytterligare efter "Vildhussens" ofrivilliga tömning av sjön Ragundasjön. Den som åker bil på E4 över deltabroarna i Timrå (förbi Bengt Lindströms kända "jätte-Y") får lätt en uppfattning om storheten, och då är det ändå blott en del man ser. Sandlagren ner till fast berg är upp till 60 meter djupa. Alla älvgrenarna rinner ut i Klingerfjärden i Timrå.
Deltat börjar med ön Skäftesholmen, ca en km nedströms kraftverket, där man fordom "skilde" det utför älven flottade virket. Där finns mycket intressanta lämningar från den perioden, inte minst stora lövträd som annars är ovanliga på dessa breddgrader. Ön kallas i folkmun även "Helenas Holme" efter en kvinna som enligt legenden var bosatt där någon gång för länge sedan.
Längre ned vid Sandarnasidan finns två öar som numera, vid normal vattenföring, är sammanvuxna med varandra och fastlandet (Kaptensholmen och Kogrundet)
På andra stranden delar älven sig med en mindre gren, "Lillån", som rinner förbi och mellan Hästudden och Färjholmen. Där gick, under flera århundraden och fram till slutet av 1800-talet, den gamla "kustlandsvägen" över på en träbro. På andra sidan Färjholmen kom man över "Storån" med en liten färja (därav holmens namn).
Som ett kuriosum kan nämnas att en gång färjade man över ett helt cirkusfölje med elefanter och allt. Även Carl von Linné kom denna väg vid sin "Lappländska resa".
Vid Stavreviken möter älven fast berg och tvingas göra en 180-gradig sväng mot söder och vid Fjäl delar den sig i två grenar, Sörån och Norrån. Mellan dessa finns Midlanda flygplats på en stor ö, Skeppsholmen. Den bestod av flera mindre holmar innan flygfältet byggdes, men då dämdes flera mindre rännor igen.
I Sörån finns flera mindre långsträckta öar, mer eller mindre påverkade av mänsklig hand under flottningsperioden, som upphörde på 1970-talet.
Biflöden i riktning uppströms
De bifloder som mynnar direkt i Indalsälven står längst till vänster, och dessas biflöden längre till höger. Respektive vattendrags källflöden betecknas med (*):
-
- Ljustorpsån
- Kvarnån
- Oxsjöån
- Korsån
- Kvarnån
- Järån
- Singsån
- Hälan
- Gillerån
- Ammerån
- Sittsjöån
- Mörtån
- Hällsgårdsån
- Sännån
- Fjälån
- Örån
- Hårkan
- Långan
- Svenstavikån
- Hovermoån
- Häggån
- Geråsån
- Lockneån
- Slandromsån
- Ytterån
- Dammån
- Håckran
- Järpströmmen
- Gulån
- Henån
- Ullån
- Häggsjöån
- Medstuguån
- Rekån*
- Järpån*
- Östra Bunnran*
- Västra Bunnran*
- Handölan*
- Enan
