Arvika

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Arvika
Siffrorna avser orten
Arvika vapen.svg
Läge 59°39′N 12°37′O / 59.65, 12.617
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Arvika kommun
Församling Arvika östra och Arvika västra församlingar
Folkmängd(2005) 14 184 invånare
Area(2005) 1 066 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Centrala Arvika

Arvika är en tätort (stad) i västra Värmland och centralort i Arvika kommun, Värmlands län.

Arvika ligger vid järnvägen Värmlandsbanan (tidigare kallad Nordvästra stambanan).

Innehåll

Historia

Man vet att Arvikabygden var bebodd, om än mycket sparsamt, så tidigt som på jägarstenåldern. På 1700-talet så kom det förslag om att anlägga ett större samhälle i västra Värmland. Det skulle vara en handelsplats som kunde undanröja dåvarande olägenheter vid förtullning och gränshandel. Det fanns två platser som man valde att anlägga staden på: i Agneteberg (där man också valde att anlägga staden) och där byn Sulvik nu är belägen. När Säffle Kanal blev färdigbyggd 1837 blev Arvika en viktig hamnstad och även Sveriges innersta hamnstad med havsförbindelse. När järnvägen anlades 1871 förvandlades Arvika från en oansenlig handels- och hantverksort till en blomstrande industristad.

Etymologi

Man har bland annat tolkat den fornsvenska betydelsen av namnet 'Arvika' till att betyda "åvikar" eller "åkrökar". En alternativ tolkning av -vika, är att det innehåller det vanliga vik, med syftning på Kyrkviken. Förleden Ar- är en fornsvensk genitiv av å.[2] År 1225 ska den norske konungen ha besökt "en bygd som heter Arvika" i Värmland, och år 1362 förekom "Arvika socken" i ett medeltida brev. På 1500-talet redovisades Arvika som ortnamn på en karta, då bara en liten by.

Arvika fick sin första stadsplan 1811 men kallades fram till 1821 Oscarsstad, som en hyllning till den nye kronprinsens son Oscar (senare kung under namnet Oscar I). Orten klassificerades som köping fram till 1911 då den blev stad.

Geografi

Arvikas stadskärna ligger på norra sidan av Kyrkviken, som är en avgränsad del av sjön Glafsfjorden. Även östra sidan av Kyrkviken är tätbebyggd. Förbindelsen mellan Kyrkviken och Glafsfjorden är ett smalt sund mellan två halvöar, beläget i nästan rakt sydlig riktning från stadens centrum. På den östra av halvöarna ligger Ingesund med musikhögskola och folkhögskola.

Ekonomi

Arvika är att betrakta som en industristad med flera framgångsrika små och medelstora företag förutom några stora exportföretag inom framförallt verkstadsindustrin (mekanik och tunnplåtsbearbetning). Bland företagen dominerar Volvo Construction Equipment med sin anläggning för tillverkning av hjullastare. Fabriken, Arvikaverken, är världens största fabrik för tillverkning av hjullastare och har ca 1200 anställda. Fabriken har sitt ursprung i en liten smedja grundad under 1870-talet som bland annat tillverkade stekpannor och kokspisar. Smedjan övertogs runt 1880 av entreprenören Per Andersson som utvecklade produktionen till att i huvudsak omfatta jordbruksmaskiner. Företaget uppnådde tidigt exportframgångar på bland annat den ryska marknaden med plogar och slåttermaskiner. Kända varumärken från Arvikaverken är bland annat slåttermaskinerna Herkules och Viking.

Ett annat framgångsrikt företag i Arvika är Thermia (även det grundad av Per Andersson för tillverkning av ved- och kokspannor och värmeelement) som inriktat sin produktion på värmepumpar. Företaget grundades under 1920-talet och har uppvisat en dynamisk och stundtals krisartad utveckling. Thermia ingår i den danska Danfoss-koncernen och arbetar systematiskt för att bli den dominerande aktören inom jord- och bergvärmesegmentet på europamarknaden.

Bland yngre företag märks det innovativa Westmatic som utvecklar, tillverkar och marknadsför avancerad utrustning för fordonstvätt. Företaget etablerades under 1970-talet och har långsamt men målinriktat tagit marknadsandelar inom segmentet tyngre fordsonstvättar. I produktportföljen finns automattvättar för såväl bussar och lastbilar som hela tågsätt.

Den traditionstyngda industrihistorien som i hög grad präglas av storföretagsberoende uppvisar en baksida genom låg näringslivsdynamik. Detta innebär att det i Arvika startas få företag med tillväxtambitioner inom nya näringar. Ett undantag är XNSE Experience Enabling Services AB som etablerades i början av 2000-talet med ambition att bli den ledande aktören när det gäller att leverera kvalificerade tjänster till arrangörer av festivaler, konserter och andra publika evenemang. Företaget marknadsför bland annat det kvalificerade scenstaketet Safe Barriers och det innovativa webbaserade biljettsystemet Tickster.

I slutet av 1800-talet växte en musikinstrumenttillverkning fram i Arvika. Bland tillverkningen fanns bland annt orglar, pianon och flyglar som tillverkades av företag som t.ex. Östlind & Almquist, Jahn Piano och Pianofabriken Standard.

I mitten på 1990-talet upplevde Arvika en kris då en lång industritradition inom tobakstillverkning kraftigt reducerades när Swedish Match beslutade att lägga ner tillverkningen av piptobak. I tobaksfabrikens gamla lokaler inryms numera lärcentrum och lokaler för småföretag, samt landets enda tillverkare av tuggtobak (Swedish Match med varumärkena Sweetcent och Picanell). I början av 2000 drabbades Arvika på nytt av kris då Carriers tillverkningsenhet för kommersiell kyla flyttades till Ungern. Carriers anläggning byggde på en ca 40-årig tradition med tillverkning av kylskåp och kyldiskar för hushåll och butiker. Verksamheten hade bytt namn och ägare ett flertal gånger (Ero-Frys, Husqvarna, Electrolux CR)

Kulturliv

Årligen, första helgen i juli, anordnas Arvikafestivalen (med 18 000 besökare 2008). Arvikafestivalen startades 1992 och är idag en av Sveriges största och mest kända musikfestivaler.

Konstnärskolonin Rackstadgruppen är representerad på Rackstadmuseet. Arvika har en lång tradition med skickliga konsthantverkare inom trä, textil, smide och keramik. Många av de nu aktiva är representerade på Arvika Konsthantverk.

På 1920-talet etablerades Folkliga musikskolan på Ingesund. Denna utvecklades sedermera till en av Sveriges sex musikhögskolor, Musikhögskolan Ingesund, som är en viktig del av stadens kulturliv.

I Arvika utges den av Ander-koncernen kontrollerade lokaltidningen Arvika Nyheter.

Mikaelikyrkan (Arvika) är från år 1647 och ligger nere vid Kyrkvikens vatten. Här finns också stadens kyrkogård, som är gemensam för de båda församlingarna. I centrum av staden ligger Trefaldighetskyrkan som invigdes 1911, när Arvika blev stad.

Arvika området som är en del av "The Swedish lake district" är ett av Sveriges vattenrikaste, med många sjöar och älvar. Här finns ca 800km kanotleder.

Arvika Fordonsmuseum innehåller också Club MC-Veteranernas motorcyklar och Thermias industrimuseum.

Utbildning

I Arvika finns tre gymnasieskolor, varav två kommunala och en friskola. Utbildning för vuxna finns vid Ingesunds folkhögskola och Arvika näringslivscentrum.

Redan 1838 ansökte Arvika köping om att få instifta ett läroverk. Denna ansökan avslogs av domkapitlet. Först 20 år senare den 15 september 1858 infriades drömen om ett eget löroverk. Under de första 8 åren bedrevs verksamheten i förhyrda provisoriska lokaler. 1866 fick läroverket sin egen byggnad, där det nuvarande gymnasiet fortfarande bedriver sin verksamhet.

Kända personer

Referenser

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Svenskt ortnamnslexikon, artikeln Arvika.

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Arvika
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Arvika"
Personliga verktyg