Malmberget

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel behandlar den lappländska tätorten Malmberget, för orten i Uppland se Malmberget, Enåker

Malmberget
Siffrorna avser orten
Läge 67°10′N 20°40′O / 67.167, 20.667
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Gällivare kommun
Församling Malmbergets församling
Folkmängd(2005) 6 017 invånare
Area(2005) 745 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 08-03-11)
Malmberget med Gropen. I fonden Gällivare och Dundret
Fil:Malmberget.jpg
Delar av centrala Malmberget

Malmberget (meänkieli: Malmivaara) är en tätort (tidigare stad) i Gällivare kommun. Malmberget är mest känt för sina gruvor. Malmbrytningen startade 1741 på berget Illuvaara (lulesamiska:Jiellevárre), det berg som sedermera kom att kallas Gellivare malmberg för att sedan bara kallas Malmberget. Det första malmtåget lastades år 1888 - det var början på den stora malmruschen som skulle komma att förändra hela Malmfälten. I Malmberget fanns arbete men inga bostäder - likheten med guldruschen i Nordamerika är slående. Under Malmbergets första år bodde arbetarna i träkojor som spikats ihop av kasserade dynamitlådor.

Malmberget är också känt för Gropen (egentligen Kaptensgropen), som delar tätorten i två delar. Gropen bildades då man av säkerhetsskäl rev byggnader i samhällets centrum och därefter sprängde upp de gruvorter som fanns under centrum. Gropen är idag 250 meter djup; den har börjat fyllas igen men samtidigt rivs fler bostadshus eftersom LKAB planerar att börja bryta nya malmfyndigheter som ligger under samhället .

Bebyggelse (bland annat de två biograferna Nordan och Roxy) och vägar i centrala Malmberget har rivits på grund av rasrisken. Det stängselinhägnade rasriskområdet har successivt utökats, och som en följd av rasrisken flyttades år 1974 Allhelgonakyrkan från Kaptensvägen mitt i nuvarande Gropen. Kyrkan är ritad av Hakon Ahlberg och byggdes 1944. I kyrkan finns glasmålningar av konstnären Einar Forseth.

I Malmberget finns LKAB:s gruvmuseum. Där visas gruvbrytningens historia, från malmens upptäckt fram till våra dagar. Där finns också en unik mineralsamling och fotoutställning.

Malmberget var tidigare den befolkningstätaste orten i kommunen, men har under de senaste decennierna krympt i snabb takt; detta som en följd av att mer och mer av samhället varje år hamnar innanför rasområdet och att det därmed uppstått brist på bostäder. Flera hundra lägenheter har rivits under de senaste åren; bland annat bostadsområden som Bäckåsen, Tallbacka och punkthusen i södra delen av tätorten. Det senaste året har ett antal friliggande villor flyttats (på lastbil) från Malmberget till ett område mellan de båda tätorterna Gällivare och Malmberget. Denna typ av husflyttning kommer att fortsätta under de närmaste åren.

Situationen i Malmberget tycks vara ett olösligt dilemma: Malmen måste brytas för att samhället ska ska kunna leva, och samhället måste rivas för att malmen ska kunna brytas. (Ur "Mannen från Malmberget" av Svante Lindqvist.) Det pågår en stor skadeståndsprocess mot LKAB. Ett femtiotal villahushåll har gått samman för att kräva skadestånd från gruvjätten för de störningar som de utsätts för. Det rör sig om damm, nattliga sprängningar, spontana jordbävningar med mera.

I Malmberget finns en gymnasieskola, Välkommaskolan, och en distanshögskola, Kunskapsgruvan.

I vissa sammanhang används namnet Malmivaara om orten; det är en direkt översättning till finska av det svenska namnet.

Malmbergets största idrottsförening heter "Malmbergets Allmänna IdrottsFörening" (MAIF). Föreningens färger är grönt och vitt; verksamheten drivs inom bland annat ishockey, fotboll, handboll och längdskidor.

Malmbergets stadsdelar

  • Malmsta
  • Kapten (Centrum)
  • Ormkullen
  • Johannes
  • Hermelin
  • Norra Mosebacke
  • Södra Mosebacke
  • Tallbacka
  • Bäcken
  • Elevhemsområdet
  • Kilen

Kända personer från Malmberget

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Personliga verktyg