Från Rilpedia

Karl Hilding Hagberg, född 28 oktober 1899 i Gällivare, död 17 december 1993 i Luleå, var en svensk politiker, ordförande för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP, numera vänsterpartiet) 1951–1964.

Han föddes i Gällivare men representerade politiskt Malmberget i början av sin karriär. Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1933-1964, fram till 1952 för Norrbottens läns valkrets och från 1953 för Stockholms stads valkrets.

Hagberg gjorde sig känd för sin mycket sovjetvänliga linje. Bland annat detta ledde till ett svidande bakslag för hans parti i kommunalvalen 1962 och han tvingades att avgå.

Vid partisplittringen 1977, då Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) bildades, gick Hilding Hagberg över till detta parti.

Hagberg var chefredaktör för tidningen Norrskensflamman 1930-1935 och medverkade i tidningen som skribent ända fram till 1990-talet. Som författare skrev han bland annat I Marx och Lenins anda och den självbiografiska Jag är och förblir kommunist.

Företrädare: Sven Linderot

Sveriges kommunistiska partis partiledare 1951–1964

Efterträdare: Carl-Henrik Hermansson