Från Rilpedia

Einar Forseth, född 7 augusti 1892 i Linköping, död 5 december 1988 i Stockholm, var en svensk konstnär. Forseth är kanske mest känd för sina bysantinskt inspirerade guldmosaiker i Gyllene salen i Stockholms stadshus (Mälardrottningen, allegoriska figurer och fantasier i ultramodern stil, utförda i mosaik i guld och färger, fullbordade våren 1923).

Han är även rikt representerad i svenska kyrkobyggnader. Bland hans arbeten finns till exempel altartavlan i Brännkyrka kyrka, Stockholm, målade glasfönster i Näsby kyrka, Västmanland (1919) och vägg- och takmålningarna i Stagneliusskolan i Kalmar (1932-33). Forseth var även varit verksam inom det konstindustriella området, och har komponerat och dekorerat porslinsserviser m.m. för bland annat Lidköpings porslinsfabrik. Forseth finns även representerad på Skissernas museum i Lund.

Utbildning

Forseth studerade vid konstakademien i Stockholm 1913-1916. Han ställde de följande åren ut porträtt, landskapsmålningar, kompositioner med bibliska ämnen m.m. i olja, akvarell eller teckning. Forseth vistades i utlandet under åren 1919-1920, med stipendium från konstakademien 1920-1922 (Paris, Spanien, Italien, Tyskland).

Andra verk i urval

• Alboga kyrka (glasmålningar)
• Bogsta kyrka (korfönster 1936)
• Eastmaninstitutet i Stockholm (1936)
• Gustaf Vasa kyrka i Stockholm (glasmålningar, 1956)
• Laholms kyrka (takmålningar 1933)
• Ryssby kyrka (takmålningar)
• Sankt Nikolai kyrka, Halmstad (glasmålningar)
• Tranemo kyrka (altarmålning 1938)
• Tämta kyrka (kormålningar 1949)
• Västerledskyrkan (kyrkfönster)
• Ålems kyrka (takmålningar 1928-1929)
• Öra kyrka (korfönster 1956)
• Skandia-Teatern i Stockholm

Referens

• Einar Forseth, Nordisk familjebok, 1923

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).