Helsingborg

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 22.24 av Grotte (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Helsingborg
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
●
Coat of arms of Helsingborg, Sweden.png
Läge 56°03′N 12°41′O / 56.05, 12.683Koordinater: 56°03′N 12°41′O / 56.05, 12.683
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Helsingborgs stad
Folkmängd(2005) 91 457 invånare
Area(2005) 3 763 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008)
Portal.svg Hitta fler artiklar i Helsingborgsportalen

Helsingborg är en tätort och centralort i Helsingborgs kommun i Skåne län, belägen vid Öresunds smalaste del. Fyra kilometer skiljer Helsingborg från Danmark och Helsingör. Tre rederier trafikerar linjen med avgångar dygnet runt. Helsingborg är Sveriges åttonde största tätort[2] och en del av den transnationella Öresundsregionen.

Stadens geografi domineras av abrasionsbranten landborgen, som löper, något indragen, längs Öresundskusten. Kontakten mellan strandterrassen och landborgsterrassen förmedlas av ett antal raviner som främst bildats under den senaste istiden. Arkitekturen i centrum karaktäriseras av en tätbyggd stenstad, med ett monumentalt och storstadsmässigt uttryck mot paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan, samt mot Stortorget, Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan. I gatorna bakom denna bebyggelse är dock arkitekturen mer småskalig och intim.

Helsingborgs historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden. Dess viktiga plats där Öresund är som smalast har gett staden en strategisk position under lång tid. På medeltiden var staden och dess slott ett av Nordens mäktigaste fästen och därmed inblandat i mycket av den tidens maktspel. Under århundradena har Helsingborg varit skådeplats för flera politiska konflikter och stridigheter. De ständiga krigen har också gått hårt åt staden och dess bebyggelse. Sedan 1700-talet har dock staden levt en relativt fredlig tillvaro och på 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt genom att bli en av Sveriges snabbast växande städer som en viktig hamn- och industristad.

Industrin i Helsingborg domineras inte av några stora privata arbetsgivare utan består av flera mindre företag. Den största privata arbetsgivaren är Ikea, vars svenska huvudkontor är baserat i staden. I övrigt ligger tyngdpunkten på handel och kommunikationer, samt livsmedel, kemi och läkemedelsteknik. Stadens goda läge har också gjort att det finns flera åkeriföretag och distrubitionscentraler. Hamnen är Sveriges näst största containerhamn.

  • Smeknamn: Sundets pärla alternativt Pärlan vid Sundet
  • Slogan: "Här börjar kontinenten"
Statyn av Magnus Stenbock på Stortorget, med rådhuset i bakgrunden.
Norra hamnen i solnedgång med en skymt av Dunkers kulturhus till höger.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Helsingborgs historia
Helsingborg i verket Civitates Orbis Terrarum från år 1589.
Sankta Maria kyrkas entréparti och torn.

Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Det har troligen funnits bebyggelse i form av en mindre befästning uppe på landborgen redan i slutet av 900-talet för att betrygga överfarten mellan Skåne och Själland.

Stadens namn tros härledas från ordet helsing som är en avledning till hals och betecknar den smala passagen i Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. På 1070-talet omnämns staden i ett brev av Adam av Bremen och den 21 maj 1085 omnämns Helsingborg (då skrivet Helsingaburgh) i ett gåvobrev från den danske kungen Knut den helige och detta datum ses som stadens officiella födelsedag.

Den tidigaste bebyggelsen uppe på landborgen var de tre kyrkorna S:t Clemens, S:t Petri och S:t Olai. På 1100-talet ersattes den enkla befästningen av ett större slott i sandsten. Detta dominerades av ett runt torn med drygt fyra meter tjocka väggar. I takt med att staden växte började folk bosätta sig på stranden nedanför landborgen. På 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer, mest på grund av att slottet, som detta århundrade byggts om till det försvarstorn i tegel som numera kallas Kärnan, var ett av Nordens starkaste fästen. Även den nybyggda Mariakyrkan nedanför landborgen berättar om stadens betydelse då den var en av Danmarks största stadskyrkor vid denna tidpunkt.

1332 köpte den svenske kungen Magnus Eriksson Helsingborg och hela Skåne samt Blekinge genom att överta en pant på 34 000 mark silver. Den danske kungen Valdemar Atterdag återerövrade de förlorade landskapen 1360 till stor del genom att komma över Helsingborgs slott. På 1400- och 1500-talen minskade Helsingborgs betydelse i och med att slottet Kronborg (då vid namn Krogen) i Helsingör byggdes, vilket var en betydligt modernare fästning.

Vid freden i Roskilde år 1658 blev Helsingborg svenskt och samma år inkvarteras en svensk garnison i Helsingborgs slott. De svensk-danska krigen under 1600- och 1700-talen härjade staden svårt och vid flera tillfällen fick befolkningen fly och bebyggelsen skövlades och brändes. Störst skada gjorde skånska kriget (1676-1679) under vilket nästan hela stadens bebyggelse ödelades och vid krigsslutet när danskarna intog staden vid två tillfällen. Detta fick Karl XI att vid krigsslutet riva stadens befästningar och det mesta av slottet. Det enda som lämnades kvar var Kärnan[3].

Magnus Stenbock (1663-1717), guvernör i Skåne 1705-1713.

1709, under det stora nordiska kriget, landsteg en stor dansk armé vid Råå söder om Helsingborg. Men den dåvarande generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock, lyckades vid slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 besegra den danska armén. En ryttarstaty av honom restes på Stortorget i Helsingborg 1901. I början av 1700-talet var Helsingborg hårt åtgånget. Flera års krigande, en hård försvenskningspolitik samt minskad handel över sundet innebar en ekonomisk och befolkningsmässig stagnation. Dessutom hade massgravar efter slaget förgiftat vattnet och pest bröt ut 1711-1712. År 1770 hade Helsingborg endast 1 300 invånare.

Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden återhämta sig, men då med besked. En kraftig expansion av näringslivet innebar en mångdubbling av befolkningen. Flera nya industrier grundlades och år 1857 avskaffades Öresundstullen. 1892 invigdes Sveriges första ångfärjeförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, vilken lever kvar i våra dagar. Från att ha haft 4 000 invånare i mitten av 1800-talet kunde folkmängden under 1920-talet passera 50 000-strecket. 1920 var Helsingborg Sveriges femte största stad. Efter 1930 gick Helsingborgs befolkningsutveckling i en mer beskedlig takt. De senaste åren har kommunen haft en stadig befolkningsökning på ungefär 1 000 personer om året.

Helsingborg blev en viktig exporthamn, inte minst för spannmål. Betydande för staden var dess "konsuler": lokala företagare, kommunalmän och riksdagsledamöter. Två av de ledande var Petter Olsson och Nils Persson, vilka båda har fått två torg i staden namngivna efter sig: Konsul Olssons plats och Konsul Perssons plats. En annan betydelsefull företagare var Henry Dunker, "Galoschkungen" kallad, disponent på AB Helsingborgs gummifabrik, senare Tretorn AB, en gång Sveriges rikaste man.

I samband med Helsingborgsutställningen 1903 invigdes Helsingborgs stads spårvägar, vilka fortlevde till högertrafikomläggningen år 1967 då hela linjenätet lades ned. Stadens namn stavades under perioden 1912–71 Hälsingborg. I samband med kommunreformen 1971 ändrades namnet tillbaka till Helsingborg, efter påtryckningar från stadens exportindustrier.

Historiska personer med anknytning till staden

  • Kristofer av Bayern, unionskung, född på Helsingborgs slott
  • Dietrich Buxtehude, organist och kompositör, sannolikt född i Helsingborg
  • Henry Dunker, disponent, verksam i Helsingborg och betydelsefull för stadens utveckling
  • Ruben Rausing, (född Ruben Andersson) grundare av Tetra Pak född i Raus stadsdel i Helsingborg

Historiska datum


Geografi

Helsingborg är placerat på Skånes nordvästra kust, vid Öresunds smalaste del och är centralort i Helsingborgs stad, som avgränsas av Höganäs, Ängelholms, Åstorps, Bjuvs, Svalövs och Landskronas kommuner. Avståndet till Helsingör och Danmark är 3,7 km. Stadsbebyggelsen sträckte sig enligt Statistiska centralbyrån över en yta på 3 763 hektar 2005, vilket ger en befolkningstäthet på 2 430 invånare per kvadratkilometer. Tre tätorter, Hittarp, Ödåkra och Bårslöv, samt småorterna Väla by, Östra Ramlösa och Görarp ligger på runt en kilometers avstånd från stadens bebyggelsegräns. Ännu en bit längre ut (2-3 km) finner man tätorterna Rydebäck, Gantofta, Påarp och Allerum.

Det största vattendraget i staden är Råån, som flyter genom det gamla fiskesamhället Råå i södra Helsingborg. Förutom Råån finns det ett flertal mindre bäckar som letar sig ner mot havet. I stadens södra delar rinner Lussebäcken genom Ramlösadalen och ner till Råån och i genom Jordbodalen flyter Gåsebäcken, för att sedan ledas i kulvertar ner till havet medan man i norr finner Pålsjöbäcken rinna ner genom Pålsjö skog.

Berggrund

Topografin i Helsingborg domineras av den dramatiska abrasionsbranten landborgsbranten som sträcker sig mellan 20 och 40 meter över havet längs kusten från Pålsjö genom stadens centrum för att sedan ungefär vid Ramlösa vika av och dra sig inåt landet. Denna är en del av en lång förkastningszon som sträcker sig diagonalt genom Skåne, Kattegatt och Östersjön ner till Bornholm, kallad Tornquistzonen.[4] Genom denna har det under istiden brutits dalar och raviner som skär in i branten på flera ställen, där de mest dramatiska är Pålsjödalen och Hälsodalen.

Berggrunden i Helsingborg består ner till 50-150 meter av bergarter som bildades under rätliastiden i övergången mellan Jura och Krita för 200 miljoner år sedan.[4] Denna berggrund består av en för Sverige unik kombination av sandsten och lerskiffer med inslag av tunna kolflötslar, vilken endast existerar i Skåne. Denna skapades genom att det som nu är Skandinavien låg där Nordafrika nu ligger och hade länge varit en öken. Men när de eurasiska och amerikanska kontinentalplattorna separerade bildades det ett hav mellan dem och miljön förändrades så småningom till att bli ett sumpigt deltaområde med varmt och fuktigt klimat. Nuvarande Danmark var helt översvämmat med vatten och och Skåne låg i en kustzon, där de nordvästra delarna växelvis låg under vatten, vilket skapade en skiftbildning mellan sand och lera, som sedan komprimerades till sandsten och lerskiffer. De stenkolsinslag som finns bildades av ormbunks- och fräkenskogar som täckte landytan och sedan förmultnade och bildade stenkol. De övre jordlagren består till väster om landborgen till största delen av sand och grus medan lermoräner dominerar över lagren på landborgen.[4]

Klimat

Helsingborg har liksom större delen av Sverige ett milt tempererat klimat, som även påverkas av kustlandklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Dock kan det blåsa rätt mycket i Helsingborg, vilket gör att kyleffekten bidrar till att kalla temperaturer känns mer bistra. Årsmedeltemperaturen ligger på 8,2°C grader och månadsmedeltemperaturerna i januari och juli är -0,1°C respektive 16,8°C. Årsnerderbörden är i medeltal på 568 mm.[5]

Klimattabell [6]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 2 4 6 12 16 19 21 22 18 12 6 3
 Lägsta medeltemp. -1 -1 0 3 7 11 13 13 10 6 3 0
 Nederbörd 40.1 43.0 36.8 31.6 57.3 80.0 73.0 74.1 50.4 70.0 48.5 51.9

Stadsbild

Huvudartikel: Arkitektur i Helsingborg
Helsingborg 1909.
Plansch ur Nordisk familjebok.
Helsingborgs centrala delar i dag.

Landborgen har en stor påverkan på Helsingborgs stadsbild. Dess långa utsträckning gör att Helsingborgs centrum trängs in på den smala landremsa som finns mellan Öresund och landborgens kant. De enda naturliga förbindelserna mellan de nedre delarna av staden och de uppe på platån finns i ett antal raviner som skjuter in i landborgen på ett antal ställen från norr till söder, vid Halalid, Tågabacken, Hälsobacken, Långvinkelsgatan, Begaliden och Gåsebäcksdalen. Linné noterade på sin skånska resa 1749 stadens beskaffenhet enligt följande:


” Östra landsidan instängde staden såsom en ganska hög brant mur på vilken den nedanför liggande staden helt artigt beskådades ”

Landborgen separerar därmed staden och förhindrar de centrala delarna att växa inåt land. Som resultat ligger stora delar av Helsingborgs centrum på utfyllnadsmark i Öresund. Däremot skapar landborgen också unika möjligheter för kontakt med vattnet och havsutsikt långt inåt land, då platån höjer sig över den centrala bebyggelsen så att sundet blir synligt för fler i staden. Då Helsingborg ligger utträngd och utsträckt mot Öresund har staden även en unik kontakt med vattnet och visar upp en kraftfull och sammanhängande fasad ut mot havet. Från stadens centrala delar är det aldrig långt att gå för att nå havet.

Trots att Helsingborg är av hög ålder finns det egentligen inte många bostadshus i staden som berättar om det. Det senaste årtusendets många krig har gjort att mycket av den äldre arkitekturen har blivit förstörd genom alla skövlingar av staden i samband med krigen, både från dansk och svensk sida. Särskilt förödande var det skånska kriget, då först den danske kungen Kristian V rev stora delar av staden för att stärka dess befästningar, och sedan Karl XI rev större delen av Helsingborgs slott för att bara lämna kvar Kärnan. De enda spåren av profan bebyggelse från 1600- och 1700-talen är Jacob Hansens hus, Gamlegård och Henckelska gården.

Den dominerande bebyggelsen i stadens centrala delar är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då Helsingborg upplevde sitt stora uppsving. Flera dominerande byggnader i stadsbilden kommer från denna tid, till exempel längs de nybyggda paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan, fortfarande några av stadens huvudleder, och Stortorget. Bland dessa nya, pampiga byggnader kan en besökare i dag se Hotell Mollberg, Kvarteret Svea och Rådhuset. Under den senare modernismen har vissa av dessa ersatts av nyare bebyggelse, dock i samma pampiga stil. I gatorna bakom dessa fasader, till exempel längs Bruksgatan och runt S:ta Maria kyrka finns fortfarande flera byggnader av mer blygsam och småskalig natur. Helsingborg är en utpräglad stenstad med endast få exempel på byggnader i korsvirke eller trä i de centrala delarna. Som en träbyggnad av betydelse kan nämnas f.d. Ångfärjestationen (1899), ritad av Folke Zettervall, som ligger invid Hamntorget. Ett annat sällsynt exempel av lite äldre datum är Tornérhjelmska huset från 1804 på Fågelsångsgatan. Typiskt för Helsingborgs centrum är även dess tätbyggda och högexploaterade karaktär, som ger staden en urbanitet och kontinental känsla.

Ända sedan 1800-talet har Helsingborg varit en segregerad stad mellan de rika norra delarna och de södra arbetarkvarteren, där den traditionella gränsen gått längs Trädgårdsgatan. Dessa skillnader består än i dag genom att Söder blivit ett av Helsingborg mest invandrartäta områden. En grund till att de södra delarna tappat i attraktivitet kan vara hamnen och järnvägen, som till största delen byggts i de södra delarna och därför förhindrar stadsdelens kontakt med vattnet. Helsingborgs stad planerar dock att gräva ner de södergående spåren för att omvandla Södra hamnen i stil med vad som gjorts med Norra hamnen.

Delarna strax utanför centrum består mestadels av bebyggelse från tidigt 1900-tal, till exempel på Tågaborg där det finns omväxlande stadsbebyggelse och högborgerliga villaområden. Många områden har också förtätats med tiden med modernistiska byggnader, till exempel på Eneborg, Slottshöjden och Stattena.

Betydande byggnader

Torg och platser

Stortorget sett från Terrasstrapporna.

Det mest dominerande torget i Helsingborg är Stortorget, som sträcker sig från Terrasstrapporna och Konsul Trapps plats i öster och sluttar lätt ner mot övergången mellan Drottninggatan och Järnvägsgatan i väster. Torget har fått sin säregna avlånga karaktär av att det tillkom under den danska ockupationen av staden 1676-1679, då den danska armén drog en bred försörjningslinje mellan Helsingborgs slott och hamnen, rakt genom befintlig bebyggelse[7]. 1692 beslutade generalguvernören i Skåne, Rutger von Asceberg, att man på denna plats skulle anlägga stadens nya torg[8]. Med tiden har torget fått flera storslagna byggnader som bildar pampiga fasader mot platsen, oftast bankpalats och hotell.

I Stortorgets förlängning ut mot hamnen ligger Hamntorget som tillkom på 1890-talet i och med byggnationen av Norra hamnen. I dag består torget till största delen av parkeringsplatser, men det används ofta som plats för tivolin eller konserter vid särskilda tillfällen, exempelvis under Helsingborgsfestivalen. Vid torget ligger Gamla Tullhuset, som numera är teminal åt Sundsbussarna, och Färjestationen, numera rockklubb. Längst i öster, strax vid pirkanten, tronar Carl Milles staty Sjöfartsgudinnan på sin höga piedestal och vid sidan om denna finns ett monument över Karl XIV Johans landstigning i Helsingborg.

Från Hamntorget och bort mot Knutpunkten ligger Kungstorget som efter att ha varit mestadels parkering och banområde under den tid då det gick järnvägsspår rakt genom staden, numera är omvandlat till en plats med somriga uteserveringar och scen för olika tillställningar, till exempel konserter.

Sundstorget byggdes 1865 på utfyllnadsmark i Öresund. Runt torget byggdes flera monumentala byggnader och senare flyttades större delen av torghandeln från Stortorget till Sundstorget på grund av uppförandet av en saluhall i torgets västra del. Under den senare delen av 1900-talet revs dock saluhallen och torget blev i stället ett parkeringstorg så när som på en liten yta där Sundstorgets grill låg. År 2004 byggdes torget om och parkeringen förlades i ett underjordiskt parkeringsgarage på två våningar, samt byggde en ny saluhall i glas, denna gång i torgets södra sida. Längs torgets norra fasad ligger flera restauranger som på sommaren kan dra nytta av byggnadernas solsida genom sina uteserveringar. I väster innesluts torget av Dunkers kulturhus.

Flera platser i Helsingborg har fått namn av personer med stor betydelse för staden. Några exempel är Henry Dunkers plats mellan Konserthuset och Stadsteatern, som fick sitt namn vid H99-utställningen för att hedra Dunkers generösa bidrag till stadens kulturliv. Konsul Olssons plats ligger mer urbant belägen, intimt inbäddad på mitten av Kullagatan i närheten av den företagsamme konsulen Petter Olssons magasinbyggnad. Vid Terrasstrapporna har konsul Oscar Trapp hedrats med en egen plats som tack för dennes pådrivning av restaureringen av Kärnan, byggandet av Terrasstrapporna och bevarandet av flera äldre byggnader. Vid platsen där den gamla, numera rivna, teatern låg vid Bruksgatan hedrades regissören Ingmar Bergman med en plats 2008. Bergman var teaterchef på Helsingborgs stadsteater 1944–46. På Söder ligger Konsul Perssons plats på den tomt där Nils Perssons svavelsyrefabrik tidigare låg. Numera används platsen mest som parkering. Norr om denna ligger Mäster Palms plats, omgiven av flera senmodernistiska byggnader som Söderpunkten och Fackföreningarnas hus. På söder ligger även Gustav Adolfs torg, som anlades som Nya Torg, men som oftare kallas vid sitt senare namn, vilket det fått av Gustav Adolfs kyrka som ligger bredvid. Här bedrivs livlig torghandel de flesta dagarna i veckan.

Parker och grönområden

Stadsparken (Krookska planteringen).
Vikingsberg.

Flera av Helsingborgs parker ligger som en krans runt stadens centrala delar. De allra första parkerna kom till på sent 1800-tal. Förtätningen av staden och de många nya industrierna gjorde att behovet av grönområden för avkoppling och rekreation blev allt mer påtagligt. Många av stadens parker har tidigare varit trädgårdar som donerats till staden av dess välbemedlade ägare.

Den första riktiga park som anlades var Krookska planteringen belägen mellan Helsingborgs dåvarande innerstad och den nya stadsdelen Söder. På platsen låg tidigare Bollbrolyckan, som var en del av stadens fäladsmark. Planer fanns att bebygga marken för att knyta samman stadsdelarna, men i stället köpte syskonen Krook upp och donerade den till staden att användas till plantering. 1873 stod parken klar. Numera går den mest under namnet Stadsparken.

En annan tidig park i Helsingborg är Öresundsparken, belägen i en ravin i landborgen kallad Hälsobacken men även med en del uppe på landborgen. Parken anlades 1877 efter att verksamheten i de vattenkvarnar som bildade Helsingborgs tidigaste industriområde flyttat till det nya industriområdet på Söder. Parkens sluttningar är rikt bevuxna med rhododendronbuskar och skuggande träd. Här ligger även Sofiakällan. Dock går också den vältrafikerade Hälsovägen, Helsingborgs tillfartsled in i centrum från nordost, vilken kan upplevas som störande. Delen uppe på landborgen är däremot tystare och erbjuder en vacker utsikt över Öresund.

Området runt Kärnan har hyst väldigt sparsam bebyggelse ända sedan Karl XI beordrade att hela slottet, förutom Kärnan, skulle rivas. Därför hade här länge varit ett grönområde runt borgen. I samband med Helsingborgsutställningen 1903 kring Kärnan anlades en park kallad Slottshagen, där en besökare nu för tiden kan vandra i den utplanterade Rosenträdgården och bland annat se på utomhusteater.

Några av Helsingborgs mest kända parker har tillkommit genom donationer från några av stadens prominenta invånare. Öster om idrottsområdet på Olympia ligger Fredriksdals friluftsmuseum, som 1918 donerades till Helsingborgs stad av konsul Trapps änka, Gisela Trapp. Parken hyser Fredriksdals herrgård, botanisk trädgård, frukträdgård och, mest välkänt, Fredriksdalsteatern. Efter Gustaf VI Adolfs död erhöll Helsingborgs stad Sofiero slott, norr om staden, med tillhörande trädgård som gåva. Parken har blivit berömd för sina många olika arter av rhododendron och olika evenemang, som orkidétävlingen Sofiero Trophy och veteranbilsutställningen Sofiero Classic. En annan donation är Vikingsberg med tillhörande park, beläget på landborgen, som Ida och Otto Banck överlämnade till staden 1912. Själva villan på Vikingsberg hyste länge stadens konstsamling och är nu för tiden privat konstgalleri. Parken består av både buskinramade trädgårdar, näckrosdamm och öppna grönytor och från två utsiktspunkter i parkens norra respektiva södra ändar har besökaren en fin utsikt över Öresund.

Pålsjö skog.

Ännu en av de mer namnkunniga parkerna är Ramlösa brunnspark i södra delen av Helsingborg. Här låg den gamla Ramlösakällan som varit i bruk från 1707. På 1700- och 1800-talen dracks det ofta brunn i parken och flera kända personer har lovprisat vattnet, till exempel Carl von Linné och Carl Hårleman. Området är en lummig park runt dalen där den gamla järnhaltiga vattenkällan är placerad. I parken finns även flera byggnader, till största delen i gulmålat trä med vita lövsågeridetaljer, bevarade övanför dalen sedan hälsobrunnens tid. Två andra natursköna områden avgränsar staden i norr och i söder. I norr ligger Pålsjö skog, vackert belägen runt en ravin i landborgen och ett populärt friluftsområde. Vid skogen ligger Pålsjö slott med tillhörande slottspark. I söder ligger Rååns dalgång, med väl bevarade sluttningar ner mot ån med naturskog och betesmarker, så skyddsvärt att området nu för tiden är naturreservat. Vid kanten av Råån ligger Raus kyrka, som är Helsingborgs äldsta, med anor från 1100-talet.

I och med skapandet av Landborgspromenaden har flera av stadens parker bundits ihop, från just Pålsjö skog till Råådalen genom ett vandringsstråk på landborgens kant. Längs promenaden kan flanören få enastående vyer ut över Öresund, liksom rofyllda parkupplevelser, samt uppleva flera av Helsingborgs mest populära sevärdheter.

Stränder

Fria Bad.

Helsingborg är en av de få städer i Sverige där det finns fina badstränder på bara 10 minuters gångväg från centrum. På sommaren går ofta folk genom staden i badrock. Den allra närmaste badplatsen är Tropical Beach på Parapeten, anlagd i samband med H99-utställningen, med utplacerade palmer, spänger och solstolar.

Vidare norrut, längs nya Strandpromenaden, ligger "Järnvägsmännens" och Gröningen, strax norr om Norra hamnen. Här finns en stor grönyta att sola på samt ett stort trädäck med tillhörande bryggor. Vidare norrut längs promenaden ligger en av Helsingborgs mest populära stränder - Örestrandsbadet, eller "Fria Bad" som det kallas. Stadens nordligaste stränder är Vikingstrand, väl anpassad för funktionshindrade, och Tinkarpsbadet.

Söder om Helsingborg är Öresund väldigt långgrunt vilket passar mycket bra för småbarnsfamiljer. Här ligger stränderna Råå vallar och Örby ängar. Norr om dessa, nära hamnområdet, ligger även Helsingborgs enda naturiststrand - Knähakens bad.

Det finns även tre kallbadhus i staden. Två av dem finns i norr - Pålsjöbaden, strax söder om Vikingstrand, och Norra Kallbadhuset ("Kallis"), mellan Gröningen och Fria Bad. I söder ligger Råå kallbadhus vid Rååbadet invid småbåtshamnen.

Stadsdelar

Översiktskarta över Helsingborgs stadsdelar.

Helsingborgs stadsdelar. Indelning och invånarantal den 1 januari 2007.[9]

Nr. 7 Tågaborg delas av Helsingborgs stad in i två statistikområden: Tågaborg N (7a) och Tågaborg S (7b).

Demografi

Utomhuskonsert på Konsul Olssons plats.

Befolkningsutveckling

Fram till mitten av 1800-talet kan Helsingborg betecknas som en småstad och hade innan detta en befolkning på endast runt 1 000 invånare. Men i och med industrialismens genombrott i staden började befolkningen under andra hälften av 1800-talet och en stor del av 1900-talet öka explosionsartat. Mellan åren 1850 och 1900 sexdubblades folkmängden genom en ökning från 4 140 till 24 670 invånare. Detta var vid denna tid den största procentuella folkökningen i Sverige. Nu var Helsingborg också Sveriges femte största stad. Under det sena 1900-talets nedgång inom industrin saktades ökningen av befolkningskurvan ner till mer blygsamma nivåer. På senare år har man kunnat se en svag stigning av befolkningökningen i staden och kravet på nya bostäder är höga. Särskilt har kön för fribyggartomter ökat kraftigt och man försöker nu från stadens sida att få fram så många nya tomter som möjligt.[10]

Något begrepp som Stor-Helsingborg existerar inte, men i sin bok Fjärde staden - Placemarketing Helsingborg har Ola Tufvesson, universitetslektor i kulturgeografi på Campus Helsingborg, studerat stadens utgångspunkt vad gäller befolkning. Staden ligger i ett väldigt befolkningstätt område och i stället för att jämföra folkmängden mellan kommuner, som kan variera i yta, framlägger han tesen att i stället se hur många människor som bor inom tre mils radie från stadens rådhus. Inom Helsingborgs sfär skulle det då bo ungefär 300 000 människor, vilket gör att Tufvesson anser att Helsingborg kan kalla sig Sveriges fjärde största stad.[11]

Befolkningsutvecklingen i Helsingborg
År Invånare
1990
  
 81615
1995
  
 84494
2000
  
 87914
2005
  
 91457
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Invånare med utländsk bakgrund

Utländska nationaliteter i Helsingborg. (2009)[12]
Ursprungsland Antal
Serbien och Montenegro 3261
Danmark 2448
Irak 2282
Bosnien-Hercegovina 1600
Polen 1543
Libanon 1222
Tyskland 815
Finland 811
Iran 686
Vietnam 592
Övriga 8425

Andelen invånare av utländsk bakgrund, alltså sådana som antingen är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands, var år 2006 23,2% för hela tätorten Helsingborg. Antalet olika nationaliteter i staden uppgår till ungefär 150 och de största grupperna kommer från Serbien och Montenegro följt av Danmark, Irak och Bosnien-Hercegovina. Under perioden 2006 till 2009 ökade antalet irakiska flyktingar drastiskt. Övriga stora nationalitetsgrupper är polacker, libaneser, tyskar och finländare. Helsingborgs stad för ett aktivt integrationsarbete, som bland annat innefattar information om olika kulturer i skolorna, skapande av olika nätverk och särskilda åtgärder i invandrartäta områden som Dalhem, Fredriksdal och Drottninghög.[13]

Tabellen bredvid baseras på antalet invandrare i hela Helsingborgs kommun, men ger en ändå någorlunda korrekt bild av de olika nationaliteterna i tätorten Helsingborg, då 84,5% av befolkningen med utländsk härkomst bor i staden.

Trossamfund

Det finns ingen egentlig statistik om religionstillhörighet i Helsingborg, men klart är att största delen av stadens befolkning tillhör Svenska kyrkan och i formell mening betecknas som evengeliskt-lutherska. Svenska kyrkan har fyra församlingar i staden: Helsingborgs Maria, Helsingborgs Gustav Adolf, Filborna och Raus, och förfogar bland annat över kyrkorna Sankta Maria kyrka, Gustav Adolfs kyrka, Raus kyrka och Sankt Olofs kyrka. Dessutom finns det i staden flera olika kristna samfund, bland annat en katolsk församling, med församlingskyrka i Sankt Clemens, en serbisk-ortodox församling, belägen i Sankt Basilius den Stores kyrka, och ett stort antal frikyrkoförsamlingar som Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, Pingstkyrkan, EFS-kyrkan och Svenska Missionskyrkan.

Utöver de kristna samfunden finns det i Helsingborg en muslimsk församling, med moské belägen på Rusthållsgatan i stadsdelen Högasten och en judisk församling, vars synagoga är belägen i von Platenska huset på Springpostgränden i centrala Helsingborg.

Social struktur

De centrala stadsdelarna norr och söder om stadens gamla stadskärna har traditionellt tillhört olika skikt av samhället. Stadsdelarna Söder, Planteringen och Högaborg var länge dominerade av flera industrier vilket gjorde att befolkningen till största delen bestod av arbetare som bosatt sig nära sina arbetsgivare. I de norra stadsdelarna Norr och Tågaborg bosatte sig däremot mestadels förmögnare människor, samt medlemmar av övre medelklassen. Dessa strukturer lever till stor del kvar i dagens Helsingborg. I de södra delarna är arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg, medan det mest bor högutbildade höginkomsttagare i norr.[14] Helsingborgs miljonprogramsområden Dalhem, Drottninghög och Fredriksdal uppvisar även de en lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet,[15][16] medan de allra sydligaste delarna som Ramlösa och Råå uppvisar en större andel höginkomsttagare med eftergymnasial utbildning.[17][15] Generellt sett kan man säga att utbildningsnivån och medelinkomsterna är lägre i stadens tätbebyggda centrala delar söder om stadskärnan och de flerbostadshusdominerade norra delarna längre inåt land, medan de däremot är högre i villaområdena inåt land samt i de stadsdelar som ligger nära kusten.

Kultur- och nöjesliv

Dunkers kulturhus söderfasad, sedd från Helsingörskajen.
Stadskvarter med kulturhistoriska byggnader på Fredriksdals friluftsmuseum.

Helsingborg har ett rikt utbud av både kultur- och nöjesetablissemang. Kommunen ger ofta bidrag till olika kultursatsningar vilket stärker stadens kulturliv. Enligt siffror från Statens kulturråd var Helsingborgs stad den kommun i landet som satsade mest pengar på kultur per invånare 2007.[18] I och med att Dunkers kulturhus byggdes har staden även fått en central samlingspunkt för både konst, musik, utställningar och nöje.

Museer

Den historieintresserade konsuln Oscar Trapp föreslog i början av 1900-talet att ett museum skulle inrättas i Helsingborg och 1909 öppnade det nya stadsmuseet, inhyst i den gamla skolbyggnaden på Södra Storgatan, med samlingar som börjat samlas in redan på 1890-talet. Den ursprungliga samlingen bestod av både naturvetenskapliga, arkeologiska, etnografiska och kulturhistoriska föremål, samt konstverk. När Otto Banck donerade Vikingsberg till Helsingborgs stad 1912 kunde konstsamlingarna inhysas där, som flyttades dit 1929. 1918 donerade Oscar Trapps änka Gisela Trapp Fredriksdal med tillhörande marker till museet, med föremålet att det skulle användas som friluftsmuseum och dessutom skulle markerna finansiera museets verksamhet. Med tiden kom Stadsmuseets lokaler på Södra Storgatan att bli för små och man började då diskutera olika lösningar på problemet. Denna fråga löstes dock inte förrän 2002, då både de kultur- och stadshistoriska samlingarna på Södra Storgatan och konstsamlingen på Vikingsberg flyttades till det nybyggda Dunkers kulturhus.

Fredriksdals friluftsmuseum har genom tidens lopp utökats med historiska gårdar från olika platser i Skåne och kulturhistoriskt intressanta byggnader från Helsingborgs äldre stadsbebyggelse. På museet finns också en fruktträdgård, botanisk trädgård och friluftsteater. I ett av husen från gamla Helsingborg ligger Grafiska museet, som är Sveriges största, och visar tryckerikonstens historia från Gutenberg fram till vår tid. I anknytning till Fredriksdal ligger Kulturmagasinet, där stora delar av de mycket omfattande samlingarna från Helsingborgs museer förvaras. Kulturmagasinet ansvarar även för Kärnans underhåll, i egenskap av ägare, samt kulturmiljövård och konservering.

Vid Bergaliden, öster om Kärnan, ligger ytterligare två museer. Det ena är Skolmuseet, som invigdes 1985, beläget i den gamla Östra skolan vid sidan om Slottsvångsskolan. Skolmuseet visar restaurerade skolmiljöer och föremål som använts på olika folkskolor i Helsingborgs kommun genom åren. Det andra är Medicinhistoriska museet, inhyst i det före detta barnsjukhuset, som i sin tur visar miljöer och föremål från vården. I det nyrenoverade före detta IOGT-huset, på Carl Krooks gata på Söder, ligger Helsingborgs idrottsmuseum, som ställer ut föremål från stadens idrottshistoria, samt arrangerar olika evenemang, föreläsninger och utser "Årets idrottare i Helsingborg".

Utanför staden ligger Beredskapsmuseet, Sveriges enda museum i en underjordisk försvarsanläggning från andra världskriget, Batteri Helsingborg. Beredskapsmuseet är privatägt. Beredskapsmuseet är riksbekant framför allt genom tvisten om bilden En svensk tiger.

Musik och teater

Helsingborgs konserthus, fasad mot Henry Dunkers plats.

Under första hälften av 1800-talet var konserter ovanliga inslag i Helsingborg. Ett fåtal ensembler framträdde då och då vid någon av stadens hälsobrunnar, antingen Sofiakällan eller Ramlösa, och Husarregementets musikkår gav enstaka utomhuskonserter. 1896 bildades Helsingborgs musiksällskap för att lyfta musiksmaken hos stadens invånare. Detta började regelbundet framföra ett antal konserter. 1911 beslutade riksdagen om stöd för upprättande av orkestrar i Sveriges provinsstäder, och då Helsingborgs stad också gav ett bidrag bildades samma år Nordvästra Skånes Orkesterförening (senare Helsingborgs symfoniorkester). De första åren var intresset stort, men man led av att inte ha tillgång till ett fast konserthus. Detta löstes 1932 i och med att det av Sven Markelius ritade Helsingborgs konserthus stod färdigt. Med detta kom en kraftig uppgång av musikintresset i Helsingborg.

Musiklivet i Helsingborg består numera av ett rikt utbud från klassiskt och jazz till mer modern musik. I konserthuset går det att regelbundet lyssna på Helsingborgs symfoniorkester, liksom flera andra gästande artister. Dunkers kulturhus kan även det erbjuda konserter i mindre form, till exempel då Musikskolans elever framträder, genom sin mer småskaliga konsertsal. I stadens kyrkor förekommer ofta konserter, då mer i de centrala kyrkorna Mariakyrkan och Gustav Adolfs kyrka. Det går attlyssna på allt från Taizémässor till soloframträdanden. Mer svängig livemusik kan upplevas i Jazzklubbens lokaler i en källare på Kullagatan i centrum. Andra klubbar som erbjuder musik är Telegrafen och Charles Dickens. The Tivoli är stadens enda rockklubb och här erbjuds livekonserter med aktuella band på regelbunden basis. Helsingborg har även flera musikföreningar, bl a Helsingborgs kammarkör, Helsingborgs kammarmusikförening, Visans vänner, Pearls of the Sound, Kvartettsångsällskapet i Helsingborg, Fyrstämman, Tangorma och Helsingborgs vokalensemble.

Stadsteatern.

Helsingborg har en stadsteater med gamla anor, då den var den första fasta stadsteaterensemblen i Sverige när den grundades 1921. Men det har funnits en teater i staden sedan 1813 då dåvarande ägaren av Ramlösa brunn, Achates von Platen, fick tillstånd av staden att uppföra ett "provisionellt teaterhus av trä" på Prästgatan. 1859 köptes teatern upp av staden och snart höjdes röster för ett nytt och mer tidsenligt teaterhus. Detta kom dock inte att invigas förrän 1877. Den nya teatern gjorde att resande teatersällskap allt oftare besökte staden och i början av 1900-talet kom önskemål om en fast teaterensemble, vilken startades 1921. Då den gamla teatern var byggd för resande teatersällskap och inte en fast ensemble blev lokalerna efter hand allt mer ofunktionella och dessutom ökade kraven på föreställningarna från publiken. 1976 öppnade därför den nya Stadsteatern vid Henry Dunkers plats intill Konserthuset, som innehåller både en stor scen kallad "Storan" och en mer intim scen som följaktligen kallas för "Lillan". Den gamla teatern revs samma år, till stora protester. Ännu en scen fick staden med Dunkers kulturhus som har en mindre scen för framträdanden av olika slag. Ett populärt och välkänt sommarnöje är Fredriksdalsteatern som invigdes 1932 och fick sin stora spridning i riket i och med att Nils Poppe anslöt sig till teatern och de årliga TV-sändningarna därifrån på trettondagen. Det går även att se på utomhusteater i Slottshagen då det regelbundet ges olika revyer i parken på sommaren.

Restauranger och nattklubbar

Hamnkrogen vid Inre hamnen.

Helsingborg är en av Sveriges krogtätaste städer med 394 invånare per restaurang år 2007, fullt jämförbart med storstäderna Malmö och Göteborg med 379 respektive 374 invånare per restaurang.[19] Staden har flera framstående restauranger. I 2008 års upplaga av White restaurangguide nämns restaurangerna Gastro, Sofiero Slottsrestaurang, Bonasera bonasera, Dahlberg samt Café le fil du Rasoir. Av dessa har Gastro fått Vitt kort i svensk mästarklass och Sofiero Slottsrestaurang bedömdes som "mycket god klass".[20] Man kan även finna flera andra restauranger med hög ambitionsnivå, vilka uppnått en hel del popularitet, bland annat Bara vara, Papi och Helsing.

Här finns även en hel del restauranger som både är populära och anrika och har blivit klassiska inslag i staden. Till de mest anrika måste räknas Mollbergs matsalar, som kanske är Sveriges äldsta restaurang, då det är troligt att det funnits en matinrättning med anknytning till Hotell Mollberg under hela hotellets historia. Numera ligger här Elite Hotels franchise-restaurang Café le fil du Rasoir. Fler av de mer klassiska restaurangerna i Helsingborg är Pålsjö krog, belägen vid kanten av Öresund i anknytning till Pålsjöbaden, Mento Teaterrestaurangen (tidigare Teaterkatten) i Stadsteatern och La Petite på Bruksgatan.

Då Helsingborg har en väldigt speciell relation med Öresund finns det flera restauranger som ligger i anknytning till vattnet. Flera av dem ligger vid Norra hamnen och Kajpromenaden, till exempel Dunkers Bar & Matsalar, OZ emellan, Roy's & Pub Ro. Vidare ut längs Strandpromenaden ligger flera sommarrestauranger som Barfota, Bunker Bar och Sillen & Makrillen. Färjorna till Helsingör har oftast en restaurang där man genom att ta en "tura", alltså att stanna kvar på båten under dess gång, kan få en matupplevelse ute i Öresund.

I Helsingborg finns även många konditorier och caféer. Några som är värda att nämnas är Fahlmans conditori, som är ett av stadens mer anrika konditorier, Konditori Signe Bergkvist (även kallat Kafferepet), som är Helsingborgs äldsta konditori med en verksamhet som sträcker sig tillbaka till 1892, Ebbas Fik med 50-talsinredning och musik samt Koppi, vars två ägare båda är tidigare vinnare av SM i barista.[21] Här finns även flera av de vanligaste cafékedjorna, som Wayne's Coffee, Espresso House och Graffiti.

För den som vill festa finns det flera pubar och nattklubbar för dans och umgänge. Flera har öppet till kl 05 då det är senaste tillåtna öppettiden i Helsingborg. De flesta ligger i centrum, men även Söder har en del nattliv att erbjuda, däribland Wallmans salonger. Några av de mer välbesökta nattklubbarna är The Tivoli, Tempel, Le Cardinal och Cantina. Det finns även ett stort utbud av pubar och barer. Som exempel kan nämnas de brittiskinspirerade pubarna Charles Dickens och Telegrafen, den tjeckiska puben Gyllene Prag, rockbaren PL13, samt barer av mer vanlig karaktär, som Utposten, Snaps och Harrys. Här finns även pubkedjor som Bishops Arms och O'Learys.

Shopping

Kullagatans början vid Stortorget.
Väla köpcentrum.

Genom omvandlingen av Kullagatan till Kulla gågata 1961 fick Helsingborg Sveriges första gågata. Idén kom från gatan Lijnbaan i Rotterdam, men skiljer sig från denna genom att den går genom äldre bebyggelse, i stället för en nybyggd stadsmiljö. Till en början var handlarna tveksamma till idén, men då det snabbt visade sig vara en succé övertygades de flesta. I dag finns en stor del av stadens butiker längs denna gågata och alla de stora kedjorna är etablerade här. Shoppingstråket fortsätter söderut i form av Mariagatan och Bruksgatans gågator, som erbjuder en mer intim och småskalig bebyggelse liksom butiker som är något mer annorlunda och inte så många av de vanligaste kedjorna. Även längs de Norra och Södra Storgatorna, som i öster löper parallellt med Kullagatan respektive Bruksgatan, finns det flera butiker av varierande slag även om dessa inte är gågator.

Som en fortsättning på handelsstråket efter Stadsparken löper Södergatan ut till Söder. Södergatan är inte heller någon gågata, men Helsingborgs stad har nyligen breddat gatans trottoarer för att göra den mer vänlig för butikernas kunder. Vid Mäster Palms plats längs Södergatan ligger gallerian Söderpunkten, som tidigare varit ett EPA-varuhus. Gallerian innehåller ett flertal butiker samt några matställen. Längre söderut, på Gustav Adolfs torg, bedrivs torghandel de flesta dagarna i veckan.

Strax utanför Helsingborg ligger Väla köpcentrum, ett av Sveriges största köpcentra på ca 47 000 kvadratmeter med över 120 butiker. På Väla Centrum finns flera av de större kedjorna representerade. Ytterligare 5 km utanför Helsingborg ligger Familia som är det näst största köpcentrat i Helsingborgsregionen med cirka 60 butiker. Kring stadens centrum finns alla de större varuhusen representerade såsom City Gross, Coop Extra, ICA Maxi, Lidl och Willy's. Till detta kan man som omväxling ta färjan till Danmark där man i Helsingör finner flera möjligheter till shopping. Dessutom finns här en stort antal vin- och spritbutiker som lockar över en stor mängd svenskar på grund av de lägre priserna.

Återkommande evenemang

Kommunikationer

Sjöfart

Huvudartiklar: Helsingborgs hamn och HH-leden
De tre rederier som trafikerar HH-leden finns representerade i denna bild. Från vänster: Scandlines, Ace Link och HH-Ferries.

Helsingborg har med sitt läge en lång historia som sjöfartstad. Platsen där Öresund är som smalast har sedan länge varit en vältrafikerad farled. Länge hade dock staden ingen ordentlig hamn, utan denna bestod endast av en brygga ut i vattnet. Inte förrän 1832 fick man en större hamn med tillhörande hamnbassäng. När Helsingborg under 1800-talets andra hälft växte fram som en betydande industristad började hamnen snart att växa. 1867 uppfördes Södra hamnen och 1892 Norra hamnen. Vid denna tid var Helsingborg en av Sveriges största rederistäder. Utbyggnaden av hamnen fortsatte och den kom att dominera stadens kustlinje under hela 1900-talet fram till bomässan H99. 1991 grävdes det norrgående järnvägsspåret ner, vilket gjorde att man kunde omvandla Norra hamnen till ett bostadsområde som invigdes vid bomässan. Planer finns på att på samma sätt omvandla Södra hamnen.

Färjeleden mellan Helsingborg och Helsingör kallas HH-leden och är en av världens tätast trafikerade färjelinjer. Tre rederier trafikerar rutten för såväl långväga resenärer som för de som vill tura, alltså att sitta kvar på båten för att äta eller umgås utan att gå av. Scandlines är den största aktören och trafikerar med färjorna M/S Tycho Brahe, M/S Aurora af Helsingborg och M/S Hamlet. HH-ferries trafikerar med färjorna M/S Mercandia IV och M/S Mercandia VIII. Det tredje rederiet är Ace link (tidigare Sundsbussarna), vilka till skillnad från de två förra endast tar gående resenärer. De trafikerar med färjorna M/S Siluna Ace och M/S Siletta Ace (tidigare Sundbuss Pernille).

Vägar

Motorway DK S.svg

Helsingborgstrakten har länge haft en viktig betydelse i vägnätet i södra Sverige. Detta har under lång tid berott bland annat på stadens förbindelser med färjor till Helsingör. Förr var Helsingborg mötespunkten för de på sin tid viktiga vägarna Riksettan och Rikstvåan. Under årens lopp har vägsystemet byggs om och numera omges staden av motorvägar. Motorvägarna på E4 och E6/E20 möts utanför Helsingborg på bland annat Trafikplats Kropp eller avfart nummer 30 som den också heter. Detta är förgreningen där motorvägarna på E4 mot Stockholm och E6/E20 mot Göteborg går åt varsitt håll. Innan E6 färdigställdes som motorväg gick denna väg längre inåt landet (delvis nuvarande länsväg 110), och korsade E4 nära Hyllinge. E4:an och har sitt slut i Helsingborg och går vid färjeläget över till vägarna E55 och E47, som båda har sin början i staden. E55 sträcker sig förbi Köpenhamn, Berlin, Prag, Salzburg, Rimini och Brindisi för att sluta i Kalamata i Grekland. E47 är betydligt kortare och har sitt avslut i Lübeck. Dessa vägar skyltas inte i Sverige. För att undvika tung trafik från färjorna genom stadens centrum skyltas Malmöleden söderut som E4 och går vid Helsingborgs södra trafikplats in i E6/E20 innan de delas åt vid Trafikplats Kropp. E4:ans gamla sträckning, Ängelholmsleden, sträcker sig norrut till Väla Centrum och är numera endast en stadsmotorväg.

Länsväg 111 passerar strax öster om tätortens bebyggelse och kallas från korsningen med Rausvägen till Brohultstrafikplats för Österleden. Från 2007 ska sträckan mellan Ättekulla trafikplats och Fältarpsvägen byggas ut till fyrfilig stadsmotorväg.[22] Österleden fungerar till stor del som stadsbebyggelsens gräns mot öst, med undantag för Ättekulla industriområde, Långeberga industriområde och Väla södra industriområde. Dock finns planer på att bygga ut Östra Ramlösa by öster om leden, vilket kommer att bli första gången som bostadsbebyggelse placeras utanför Österleden.[23]

Järnvägar

Huvudartikel: Helsingborg C

Helsingborg är också en viktig järnvägsknut. Genom Helsingborg går Västkustbanan från Malmö till Göteborg. X2000 mellan Malmö-Göteborg som tidigare gick via Helsingborg går nu tills vidare i stället via Hässleholm och Markarydsbanan, det är i stället Öresundstågen mellan (Helsingör-)Malmö-Göteborg som endast går via Helsingborg.

Skånebanan utgår från Helsingborg och går via Perstorp och Hässleholm till Kristianstad. Sedan går också Rååbanan Helsingborg via Ramlösa och Teckomatorp mot Eslöv. Den sistnämnda banan används först och främst till pågatågen som är Skånes pendeltåg. Förr i tiden var Helsingborg en ännu viktigare järnvägsknut än den är i dag, då gick nämligen tågfärjor till Helsingör för tåg mellan Köpenhamn och Stockholm. Av denna orsak var därför Helsingborg ofta Sveriges port mot stora delar av det övriga Europa. Denna funktion var speciellt viktig under kalla kriget mellan 1945 och 1989 då detta var den enda utgångspunkten för svenska persontåg som skulle vidare mot till exempel dåvarande Västtyskland utan att beröra det dåvarande Östeuropa. I dag finns inte denna funktion kvar längre i Helsingborg då tågfärjeförbindelsen har lagts ned eftersom Öresundsbron helt och hållet har ersatt denna. Antalet regionala tågresenärer har ökat kraftigt de senaste åren, men stadens roll som järnvägsknut ur ett riksperspektiv har minskat.

Sedan bygget av Citytunneln i Malmö påbörjades har åter diskussioner först om att skapa en järnvägstunnel mellan Helsingborg-Helsingör. Förre statsministern Göran Persson, som invigde bygget av Citytunneln, lovade i samband med invigningen att en tunnel mellan Helsingborg-Helsingör någon gång i framtiden blir av men att det då inte blir han som kommer inviga den.

Stadstrafik

Huvudartiklar: Helsingborgs stadstrafik och Helsingborgs stads spårvägar

Helsingborg var den tredje staden i Sverige att få elektrifierade spårvägar efter Stockholm och Göteborg då dessa invigdes i samband med Helsingborgsutställningen 1903. Spårväg kom också under lång tid vara det dominerande resesättet inom staden, då den första kommunala busslinjen inte invigdes förrän 1928. På 1950-talet var spårvägsnätet som mest utbyggt i staden, med sedan följde nerkortande av flera linjer. I och med högertrafikomläggningen 1967 lades slutligen spårvägstrafiken ner i Helsingborg och ersattes då av bussar. Länge drev Helsingborgs stad själv stadstrafiken i staden med 2005 tog Skånetrafiken över. Den traditionella blå färgsättningen av stadstrafiken ändrades då till grön. Det nuvarande linjenätet består av tre huvudlinjer med avgångar så täta som fem minuters mellanrum, samt ytterligare sex reguljära linjer, två servicelinjer och fyra pendlarlinjer.

Flygplats

Ängelholm-Helsingborg flygplats, som ligger utanför Ängelholm, för inrikesflyg till Stockholm med flygbolagen Kullaflyg (till Bromma) och SAS (till Arlanda). Från och med 2007 avgår även charterflyg säsongsvis från flygplatsen genom researrangörerna Fritidsresor och Ving. Fritidsresor erbjuder resor till Cypern under april och maj och till Gran Canaria under oktober till och med december, genom sitt eget flygbolag TUIfly Nordic. Ving erbjuder resor till Mallorca under maj och juni och Gran Canaria under oktober till och med december, genom flygbolagen Spanair resp. Air Europa.

Näringsliv

Före detta Sockerbruket, numera kontor för Ikea.

Stadens placering och de goda kommunikationerna har bidragit till att Helsingborg har ett bra näringslivsklimat, både för tillfället och historiskt sett. Detta bekräftas av studier gjorda av Svenskt näringsliv 2007, där Helsingborg hamnar på 13:e plats på listan över de kommuner med bäst företagsklimat. Det gör att staden kommer först bland de tio största städerna i Sverige.[24] Den goda positionen gör att flera åkeriföretag är etablerade i staden, till exempel Sveriges största privata åkeri Börje Jönsson Åkeri AB och DFDS Transport, samt flera distributionscentraler, som till exempel det nyligen etablerade ICA-lagret. Helsingborgsområdet har dessutom flest huvudkontor utanför Sveriges tre storstadsområden - Stockholm, Göteborg och Malmö.[25] 2006 utnämndes Helsingborg till Årets nyföretagarkommun.[26]

Arbetsmarknad

Helsingborg har över 10 000 momsregistrerade företag, varav drygt 90 har fler än 50 anställda. Antalet sysselsatta låg år 2006 på runt 62 000, vilket gör att arbetslösheten är lite över riksgenomsnittet, men under genomsnittet för Skåne.[27] Jämfört med 2005 ökade antalet sysselsatta med 3,7%, vilket var högre än riksgenomsnittet, som låg på 2,5%.[27] Den största näringsgrenen är handel och kommunikationer med ungefär 16 500 arbetstillfällen, vilket är 8% högre än genomsnittet i landet. Störst inom handel och kommunikation är parti- och agenturhandel med knappt 5 200 sysselsatta, följt av detaljhandel med cirka 5 000 och transport och magasinering med drygt 4 100. Inom industrin ligger tyngdpunkten på livsmedel, kemi och läkemedelsteknik. Den snabbast växande sektorn är servicesektorn som fördubblats de senaste 20 åren. Inom tjänstebranscherna har finansiella verksamheter och företagstjänster ökat kraftigt de senaste åren och är nu störst efter att ha passerat vård och omsorgssektorn.

Pendlingen till och från Helsingborg växer stadigt, både vad gäller in- och utpendling. Den totala bruttopendlingen låg på runt 32 544 år 2006 med ett överskott för inpendlingen på 6 200 personer. Den största inpendlingen (70,9%) kommer från nordvästra Skåne, mestadels från Höganäs och Ängelholm. 1 820 pendlar från Lund eller Malmö. 23,6% av de sysselsatta i Helsingborg pendlar till andra kommuner, mestadels till Landskrona och Malmö.[27]

Företag

Helsingborgs största arbetsgivare (2007)[28]
Företag Anställda
Helsingborgs kommun 9 100
Region Skåne 3 675
IKEA 1 500
McNeil 775
Unilever Sverige 625
PEAB 525
Rikspolisstyrelsen 475
Becton-Dickinson 375
Yves Rocher 360
DFDS Transport 325
Posten 325

Den största privata arbetsgivaren är IKEA, med sammanlagt cirka 1 500 anställda vid huvudkontoret för IKEA Svenska försäljnings AB på Väla samt IKEA stabs funktioner vid Sockerbruket och IKEAs IT-bolag i Tretorns gamla fabrik båda vid Södra hamnen. I övrigt är Helsingborgs stad den största arbetsgivaren med ungefär 9 100 anställda, följt av Skåne läns landsting med cirka 3 675 anställda, till största delen på Helsingborgs lasarett. Helsingborgs kommun är bland annat även ägare av företagen Öresundskraft och Helsingborgshem.

Flera äldre industrier, varav flera bildades på 1800-talet, finns fortfarande kvar, om än under andra namn. Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks AB blev 1918 Reymersholms Gamla Industri AB och 1963 köptes det upp av Boliden, som 1977 bildade Boliden Kemi AB. 1989 köptes detta upp av Kemira Oy och anläggningarna bär nu namnet Kemira Kemi AB. Läkemedelsbolaget Leo, grundat 1914, köptes 1986 upp av Pharmacia, som efter en fusion 1995 bytte namn till Pharmacia & Upjohn. Detta blev år 2003 uppköpt av Pfizer, som senare sålde vidare denna del till McNeil år 2006. Margarinbolaget AB bildades 1926 och övertogs 1977 av Artimoskoncernen tillsammans med Unilever. 1991 köpte Unilever ut Artimos och 1993 införlivades bolaget i koncernens livsmedelsgrupp Van den Bergh Foods, som sedan år 2000 heter Unilever Bestfoods. Medicintekniksföretaget Viggo, som grundades 1923, köptes 1973 upp av British Oxygen Corporation och fusionerades 1990 med Spectramed till Viggo-Spectramed. 1998 köptes företaget upp av Becton-Dickinson och drivs nu under namnet BD Infusion Therapy.

Bland de varumärken som kommer från Helsingborg borde de mest kända vara mineralvattnet Ramlösa, kafferosteriet Zoégas och gummiföretaget Tretorn. Andra kända varumärken med bas i Helsingborg är tidningsförlaget Allers, nikotintuggummit Nicorette (nu en del av McNeil), cerealieföretaget Finax samt Bostik, som bland annat tillverkar lim- och tätningsmedel. Värt att nämna är även det relativt nya förpackningsföretaget Ecolean, med fokus på komposterbara förpackningsmaterial.

I övrigt har ett flertal andra företag sina huvudkontor i staden, till exempel Biltema, Viktväktarna och Yves Rocher. Andra framstående företag är mobilteknikföretaget Spectronic, distributions- och kylteknikföretaget Frigoscandia samt frukt och gröntföretagen Saba och KA Lundbladh.

Idrott

Fullsatt på Olympias östra läktare under en allsvensk match.

Helsingborg är en stad med långa idrottstraditioner. Redan 1834 anordnades utanför Ramlösa de första Olympiska spelen i modern tid. Bakom spelen stod Olympiska föreningen, vars mål var att återuppväcka intresset för de Olympiska spelen i Sverige och Norge. I dessa spel tävlades det i gymnastik, kapplöpning, brottning och klättring. Spelen drog en ansenlig mängd åskådare och återupprepades 1836. Dock blev det inga fler efter detta, men området där spelen hölls, numera industriområde i anknytning till Ramlösa station, bär gatorna namn som Kapplöpningsgatan, Fäktmästargatan och Rännarbanan som minne av evenemangen.

Fotboll

I Helsingborg är fotboll den dominerande sporten och det finns ett flertal fotbollslag i staden. Det mest framstående laget är Helsingborgs IF, grundat 1907 genom sammanslagningen av klubbarna Svithiod och Stattena, som spelar i Fotbollsallsvenskan. Runt 30-talet var Helsingborgs IF en allsvensk gigant med allsvenska vinster 1929, 1930, 1933, 1934 och 1941. Efter det följde en mer blygsam period och 1968 föll laget ner i Division 1. Man lyckades inte komma tillbaka till Allsvenskan förrän 1992, men har sedan dess haft en stabil plats i högsta serien, krönt med ett SM-guld 1999.

HIF har däremot inte varit stadens enda representant i Allsvenskan. Under åren 1928 och 1930 spelade även Stattena IF i Allsvenskan och 1951 och 1952 spelade också Råå IF där och de och HIF delades om att spela på Olympia. Råå IF:s största triumf var segern i Svenska cupen 1948. Numera spelar klubben dock i Division 5. Högaborgs BK, som grundades 1927, är ett av Helsingborgs mer kända lag, trots att man för närvarande endast ligger i Division 2. Grunden till detta är mestadels att klubben fostrat fotbollsspelaren Henrik Larsson. Ett annat lag i staden, som numera ligger högre i seriesystemet än Högaborg, är Ramlösa Södra FF, som spelar i Division 2. Ramlösa Södra bildades 1991 genom sammanslagningen av Helsingborgs Södra BIS, bildat 1991 av klubbarna Helsingborgs Södra BK, Helsingborgs Bois och BK Drott. Helsingborgs mest framstående damlag i fotboll är Stattena IF, bildat 1922, vars damlag spelar i Allsvenskan säsongen 2009 efter att ha vinnit Division 1. Man har tidigare spelat i Allsvenskan säsongerna 2003 och 2004.

Elitklubbar

Förutom att Helsingborgs IF spelar i högsta serien i fotboll har staden flera andra klubbar i olika sporter på elitnivå. Innebandyklubben FC Helsingborg har spelat i Elitserien i innebandy sedan grundandet 2003. Detta beror på att klubben är ett resultat av sammanslagningen av de två Helsingborgsklubbarna Ramlösa och Högaborg, som sedan 2000 spelade under namnet HR2000 för att 2003 byta till FC Helsingborg. Inom bordtennisen är klubben BTK Rekord och dess farmarlag Råå BTK:s damlag etablerade namn i elitsammanhang och Rekord är en av Sveriges största bordtennisklubbar. Olympic/Viking Helsingborg spelade i Elitserien i handboll säsongen 2007/2008, men föll efter säsongen åter till Allsvenskan under 2008/2009. Föreningen lyckades dock genom kvalspel ta sig tillbaka till Elitserien inför säsongen 2009/2010. Stadens simförening, Helsingborgs Simsällskap, är en av Sveriges mest framstående inom sin sport, särskilt på damsidan och Helsingborgs Tennisklubb är en av Sveriges mest framgångsrika tennisföreningar. Föreningen spelar i tennisens elitserie och har även spelat i Europacupen samt vunnit SM-guld, både som förening och individuellt.

Övriga sporter

Helsingborgs kamratförening, IFK Helsingborg, grundades 1896 av blott 16-åriga Hjalmar Hedenblad som "Sällskapet Idrottsvänner", men blev en kamratförening redan samma år, samtidigt med en sammanslagning med fotbollsklubben GFK. Föreningen har under sin långa historia innefattat ett flertal olika sporter, bl a fotboll, cykling, simning, orientering, handboll, gymnastik, ishockey och basket. I verksamheten ingår numera ingår friidrott (den enda som varit med sedan starten), skidor, tennis, bowling, konståkning, volleyboll och triathlon. Som hemmaarena har man, åtminstone inom friidrotten, idrottsplatsen Heden, där bland annat SM i friidrott arrangerats, och en inomhusarena belägen i närheten av Idrottens hus. Ännu en fritidrottsförening finns i staden i form av IS Göta, bildad 1898. Göta grundades som en renodlad friidrottsföreningen, men har även sektioner för bowling, inlines och tennis. Föreningen har under åren även hyst sporter som bandy, hockey, handboll och gång.

Basketklubben Helsingborgs BK:s herrlag spelade i Svenska basketligan från 2003 under namnet Öresundskraft, efter huvudsponsorn, fram till säsongen 2008/2009. Men på grund av ekonomiska problem försattes föreningen 2009 i konkurs. Dock ska en efterföljare till klubben, vid namn Helsingborgs Baskebollklubb, skapas. Helsingborgs Basket kom till genom en sammanslagning mellan IFK Helsingborgs basketverksamhet och Pantrarna. Föreningen hade 900 medlemmar och 20 ungsdomslag. Klubben drev även projekt för att hjälpa integrationen tillsammans med Stattena IF och Svensk-Arabiska vänskapsföreningen. Tanken är att all verksamhet ska fortsätta i den nya föreningen. Klubbens herrlag måste dock på grund av konkursen börja om i division 3 och damlaget i division 2.

Ishockeyn har levt en lite mer undanskymd tillvaro i Helsingborg, i skuggan av fotbollen. Stadens hockeylag, HHC Redskins, grundades 1977 och spelar i hockeyns Division 1. Helsingborg har däremot ett flertal gymnastikföreningar som alla stöds av Helsingborgs Gymnastikförbund och har sin verksamhet inhyst i Gymnastikens Hus på Ättekulla i södra Helsingborg. Dessa är GF Fram, GF Ling, Helsingborgs Turnförening och Råå GF. Helsingborg representeras också i löpning av HLK-92 och badminton av Helsingborgs Badmintonklubb. Staden har förutom detta en del framgångsrika klubbar inom kampsport. Taekwondoklubben Tian Dao har skördat en del framgångar i svenska mästerskap. Helsingborgs Jujitsuklubb (HJJK) är en av de äldsta kamsportsföreningarna i staden och har funnits sedan mitten av 1970-talet. Några av de nyare sporterna i Helsingborg är rugby, baseboll och amerikansk fotboll. Stadens representeras här av respektive Helsingborgs Rugby Club Gripen, Helsingborg Generals och Helsingborg Crocodiles.

Anläggningar

Den mest kända arenan i Helsingborg är Olympia, hemmaarena för Helsingborgs IF, som är en av Sveriges äldsta fotbollsarenor, uppförd 1898. Till en början var Olympia plats för både fotboll och friidrott, men har på senare tid omvandlats till en renodlad fotbollsarena med plats för cirka 16 700 åskådare. Runt Olympia har flera andra sportanläggningar senare tillkommit och hela området är ett slags centrum för Helsingborgs idrott. Norr om Olympia ligger Idrottens hus, som är stadens största inomhusarena med ett flertal hallar och möjlighet för många olika sporter. Den största hallen, A-hallen, har plats för 1 800 åskådare. Flera av inomhussporterna i Helsingborg använder Idrottens hus för träning och hemmamatcher. Till exempel kan man här se handbollsföreningen Olympic/Viking, innebandyklubben FC Helsingborg och bordtennisklubben BTK Rekord. En ny multiarena som av Helsingborgs stad planeras byggas på Olympiaområdet är tänkt stå klar stå klar 2011 och ha plats för cirka 6 000 åskådare. Arenan är tänkt att ersätta Idrottens Hus som stadens huvudarena för inomhussporter, dock inte ishockey och racketsporter.[29] Stadens ishockeyarena, Olympiarinken, som är hemmaarena för Helsingborg HC och kan ta 2 100 åskådare, ligger in bit norr om Idrottens Hus. Öster om Olympia ligger HIF-hallen, med en inomhusplan av konstgräs och Olympiahallen, byggd 1981 och utbyggd 1988, med plats för 7 tennisbanor och 18 badmintonbanor.

Dock finns det även flera idrottsanläggningar utanför Olympiaområdet, till exempel i stadsdelen Högasten i södra Helsingborg, där man kan finna Idrottsplatsen Heden, som har faciliteteter för friidrott och har arrangerat bland annat SM i friidrott. I anknytning till idrottsplatsen ligger inomhushallen Götahallen. I anknytning till Gustav Adolfskolan i stadsdelen Söder ligger ännu en inomhushall vid namn GA-hallen, som ofta används som hemma arena för basketklubben Helsingborg Pearls. Centrum för simsporterna är Filbornabadet, som förvaltas av Helsingborgs simsällskap och som även har sin verksamhet i anläggningen. Sällskapet driver dessutom visionen om en kombinerad sim- och sporthall vid Filborna, då man anser att Simhallsbadet i centrala Helsingborg inte längre håller måttet. I övrigt finns ett flertal mindre idrottsplatser, mest ämnade för fotboll, runt om i staden, till exempel idrottsplatserna Harlyckan, Norrvalla och Råå IP.

Sevärdheter

Referenser

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ Johannesson, G: Helsingborgs historia, del VI:2, sid 126
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 Söderdelegationen: Järnvägstunnlar i Helsingborg - Idéstudie april 2006, Noia 64 mimetypes pdf.png PDF sid 115-117
  5. ↑ http://www.sverige.de/reis/reis_stad_sons_deta.asp
  6. ↑ MSN Weather - Helsingborg, SWE
  7. ↑ Johannesson, G: Helsingborgs historia, del VI:2, sid 123-124
  8. ↑ Johannesson, G: Helsingborgs historia, del VI:2, sid 139
  9. ↑ Helsingborgs stad: Folkmängd efter ålder 1 januari 2007 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  10. ↑ Fribyggartomter - en bristvara, Helsingborgs Dagblad 2007-02-03
  11. ↑ Tufvesson, Ola: Fjärde staden - Placemarketing Helsingborg Noia 64 mimetypes pdf.png PDF Näringslivs- och marknadsavdelningen, Helsingborgs stad (2006) Helsingborg ISBN 978-91-85663-00-2
  12. ↑ Helsingborgs stad: Befolkningsutvecklingen 2008 och Folkmängden efter ålder i Helsingborg 1 jan 2009 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF, Tabell 3
  13. ↑ Helsingborgs stad: Integration och invandring, läst 2007-05-22.
  14. ↑ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg nr 5:2008: En delad stad eller hel? Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg. Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  15. ↑ 15,0 15,1 Helsingborgs stad: Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2007-12-31 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  16. ↑ Helsingborg stad: Befolkningens sysselsättning år 2006 (20-64 år) Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  17. ↑ Helsingborgs stad: Förvärvsinkomst år 2006 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  18. ↑ Kulturrådet: Kulturens finansiering 2007, Bilaga 1 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF (2008) Stockholm. ISBN 978-91-85259-56-4
  19. ↑ Utbud och efterfrågan hotell- och restaurangbranschen (Tabell 2007). Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Läst 2009-02-24. Invånarantalet: Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2007. SCB.
  20. ↑ White Guide 2008
  21. ↑ "Vi ska skilja oss från mängden". Helsingborgs Dagblad, 30 juni 2007. Läst 24 februari 2009.
  22. ↑ Österleden byggs om, Helsingborgs stad, senast uppdaterad 5 mars 2008. Läst 14 januari 2009.
  23. ↑ Tusentals nya bostäder till Östra Ramlösa. Helsingborgs Dagblad, 26 augusti 2008. Läst 30 december 2008.
  24. ↑ Företagsklimat 2007 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF, Svenskt näringsliv 2007
  25. ↑ Stefan Fölster, Hanna Widell och Göran Wikner: Huvudkontorsflytt farligast utanför Stockholm. Svenskt Näringsliv, september 2002.
  26. ↑ Nyföretagarcentrum: Årets nyföretagarkommun: Helsingborg. Pressmeddelande 2006-10-05.
  27. ↑ 27,0 27,1 27,2 Helsingborgs stad: Helsingborgs näringsliv år 2006
  28. ↑ Helsingborgs stad: Ett statistiskt hjälpmedel vid presentation av Helsingborg
  29. ↑ Helsingborgs stad: Multiarena Helsingborg, läst 2008-07-28, senast uppdaterad 2009-05-22

Källor

  • Helsingborgs stads webbplats
  • Helsingborgs stad: Helsingborg 900 år, Helsingborg 1985, ISBN 91-7690-156-4
  • Helsingborgs stadsbyggnadskontor: Arkitekturguide för Helsingborg, Helsingborg 2005, ISBN 91-975719-0-3
  • Johannesson, Gösta: Helsingborgs historia, del VI:2: Bebyggelse, hantverk, manufaktur, Helsingborg 1985, ISBN 91-20-06743-7
  • Johannesson, Gösta: Helsingborg - stad i 900 år, Helsingborg 1980, ISBN 91-20-06249-4
  • Jönsson, Charlotta: Fragment: en utställning om Helsingborgs historia, Helsingborg 2003, ISBN 91-974550-0-8
  • Ranby, Henrik: Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971, Helsingborg 2005, ISBN 91-631-6844-8

Se även

Externa länkar



v • d • r
Helsingborgs kommun i Skåne län i Sverige
Tätorter
Helsingborg • Ödåkra • Rydebäck • Hittarp • Påarp • Bårslöv • Mörarp • Gantofta • Kattarp • Allerum • Vallåkra • Domsten • Hasslarp • Tånga och Rögle • Utvälinge
 Coat of arms of Helsingborg, Sweden.png
Småorter
Församlingar
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Helsingborg"
Personliga verktyg