Från Rilpedia

Terrasstrapporna i Helsingborg, officiellt Konung Oscar II:s terrasstrappor, förbinder Stortorget och Konsul Trapps plats med det medeltida försvars- och residenstornet Kärnan uppe på landborgen. Trapporna byggdes åren 1899–1903. Efter deras invigning, hölls den stora Industri- och Slöjdutställningen i Slottshagen, en park belägen omedelbart ovanför och öster om trapporna. Arkitekt var Gustaf Améen, som även ritat Oscarsterrassen på Skansen i Stockholm.

Arkitektur

Terrasstrapporna är stilmässigt tvådelade, där den undre delen, uppförd i uddevallagranit, mer har drag av nybarock, medan den övre delen, uppförd i helsingborgstegel, har ett mer medeltida uttryck. Från Konsul Trapps plats leder en rak, bred trappa upp från till en övre avsats. Vid sin fot flankeras trappan av två valv, ett blinderat i söder, medan det norra utgör en tunnel fram till en hiss, som leder upp till de norra tornet. På avsatsen ovanför trappan ses en fontän i byggnadens fasad, bestående av tre valv, vardera innehållande ett mindre vattenfall. Här delas trappan upp i två riktningar, en sydlig och en nordlig, vilka leder runt den balustradförsedda terrassen vid sockelns krön. Här övergår trapporna i en ramp upp mot Kärnan, samtidigt som arkitekturen ändrar utseende. Rampen flankeras här av två medeltidsinspierade runda torn i brunt helsingborgstegel förenade av två bågar, en rund och en spetsig. Tornens fasader pryds av regelbunda rader av hål, för att simulera de hål i medeltida tegelfasader som kvarstår efter dåtida byggnadsställningar. Varje torn har även tre stenomfattade fönster.

Historik

Byggandet av Terrasstrapporna var del i den omfattande regeneration av hela området runt Kärnan, som genomfördes under åren kring sekelskiftet 1900. Det gamla försvarstornet Kärnan hade genomgått en omfattande renovering åren 1893–94. En arkitekttävling, utlyst 1897, om utformningen av Terrasstrapporna och platsen, vanns av Gustav Améen före konstnären Robert Haglund på andra plats och arkitekt Gustaf Hermansson på tredje. Byggnationen av platsen krävde att man rev de byggnader som tidigare bildade fond åt Stortorget i öster, vilka ägdes av Postverket och Skånes Enskilda Bank. Dessa ersattes sedan av helt nya monumentala byggnader vid Terrasstrapporna norra och södra flanker.

Källor

• Ranby, Henrik: Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971 (2005) Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-6844-8
• Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad: Arkitekturguide för Helsingborg, (2005). ISBN 91-975719-0-3
• Helsingborgs lokalhistoriska förening: Helsingborgs stadslexikon (2006) Helsingborg. ISBN 91-631-8878-3