Ringstorp, Helsingborg
Från Rilpedia
| Ringstorp Helsingborg |
|
 Stadsdelen Ringstorp i Helsingborg |
|
| Folkmängd (2008) | 2 864 |
|---|---|
| Församling | Maria |
Ringstorp är en stadsdel i den norra delen av Helsingborg. Statistikområdet hade 2 864 invånare den 1 januari 2009.[1] Här finns en grundskola, Ringstorpsskolan (årskurs 1-6) och ett dagis. Helsingborgs näst största områdesbibliotek ligger på Ringstorp, mitt emot Sankta Anna kyrka. På Ringstorp finns även Helsingborgs mest taxibesökta pizzeria, Pizzeria Ringstorp.
Innehåll |
Historia
De äldsta fynden från forntiden som hittats på platsen härstammar från stenåldern. Bland de mer framstående fynden från denna tid är fem flintsågar, som troligen utgjort en offergåva till högre makter.[2] Eftersom platsen är belägen på en höjd har det troligen förr funnits en kultplats i området. Detta bekräftas av fynd gjorda i samband med utgrävningen av grunden till Ringstorps vattentorn, då man fann ett gravfält bestående av 19 flatmarksgravar från yngre bronsåldern.[3] Man har även funnit lämningar av en domarring från järnåldern, som troligen gett platsen dess namn.
Under medeltiden var området en del av Helsingborgs fäladsmarker och bebyggelsen var sparsam. Den äldsta kända bebyggelsen i området är Ringstorpshus, som antingen uppfördes som tingshus åt Luggude härads tingsrätt under slutet av 1600-talet, eller funnits innan dess och tagits över av häradstinget. Vissa källor anger att det redan 1642 skulle funnits ett tingshus vid Ringstorp, medan tingsplatsen för första gången omnämns 1691. Ringstorp var dock pltsen för Luggude härads ting fram till den 27 maj 1704, då detta flyttades till Mörarp. Den mest kända händelse som utspelat sig vid Ringstorp ägde rum den 28 februari 1710, då svenska trupper mötte en dansk invasionsarmé vid slaget vid Helsingborg, som i vissa källor även är känt som slaget vid Ringstorp. De danska styrkorna hade samlat sig med ryggen mot Helsingborg och hade placerat sitt artilleri på Ringstorpshöjden i väntan på svenskarna, som leddes av Magnus Stenbock. Slaget utvecklade sig till en avgörande svensk seger och blev danskarnas sista seriösa försök att återta Skånelandskapen.
Söder om Ringstorp låg Stattena, där vägarna från Ängelholm respektive Kullabygden, nu Ängelholmsvägen och Ringstorpsvägen, möttes för att leda ner till Helsingborg. Vid denna korsning hade tidigt en viss bebyggelse uppkommit, som under 1700-talet byggdes ut allt mer. I början av 1800-talet tillkom väster om Ringstorpsvägen ett landeri, benämnt Ringstorp, som dock inte ska förväxlas med Ringstorpshus. I området byggdes 1803 en holländsk väderkvarn, Ringstorps mölla, av dansken Fredrik Kamph. Senare på 1800-talet köptes denna av mjölnaren Nils Sjunnesson, som även byggde en ångkvarn i anknytning till möllan. Kvarnröreslen upphörde 1914 och 1929-31 plockades Ringstorps mölla ner och flyttades till Fredriksdals friluftsmuseum, där den står än idag.
På grund av Helsingborgs snabba expansion runt sekelskiftet 1900 behövde staden ett nytt vattentorn för att försörja stadens mer högt belägna delar i nordost. Man valde därför att uppföra ett nytt vattentorn på Ringstorpshöjden, som stod klart 1904. Stadens bebyggelse hade nu vuxit allt närmre området och i en stadsplan från 1905 angav området som lämpligt för villabebyggelse. I stadsdelens norra del finns också ett villaområde som till största delen byggdes ut från 1920-talet till 1960-talet. Kring vattentornet växte i början av 1900-talet koloniområdet Ringstorps sommarstad upp. Den mest omfattande utbyggnaden skedde däremot på 1960-talet då ett av miljonprogrammets första bostadsområden i Helsingborg växte upp i Ringstorp. Bostadsområdet fick ett tidstypiskt centrum med områdesbibliotek, skola och närbutik. Det växande bostadsområdet behövde också en egen kyrkobyggnad, som först bestod av en provisorisk träbyggnad från 1968, men som 2001 ersattes av en permanent lösning.
Referenser
Noter
- ↑ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 4: 2009. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2009.
- ↑ Bååth, s. 81
- ↑ Bååth, s. 87
Källor
- Bååth, L.M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I: Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Helsingborgs stad.
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
- Helsingborgs stad: Ringstorp/Pålsjö Östra/Västra Berga. Utvecklingsprogram 2006
|
|||||||||||
