Stattena

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Stattena
Helsingborg
Helsingborg stadtteil stattena.svg
Stadsdelen Stattena i Helsingborg
Folkmängd (2005) 2 549
Församling Maria församling
Funkishus längs Norra Stenbocksgatan.
Senmodernistisk bebyggelse bakom Stattena centrum.

Stattena är en stadsdel i norra Helsingborg som avgränsas av Hälsovägen/Ängelholmsvägen i söder, Norra Stenbocksgatan i väster, Ringstorpsvägen i öster och Johan Banérs gata i norr. 2005 hade stadsdelen 2 549 invånare och den ingår under Medborgarutskott Väst.

Det är oklart hur stadsdelen Stattena fått sitt namn. En teori är att den fått sitt namn då den förr låg ensamt en bit utanför själva Helsingborg i Hälsovägens förlängning, alltså har det "stått ena", vilket sen blivit till Stattena.

Innehåll

Historia

Fram till 1700-talet användes området som fäladsmark av stadens invånare, men vid slutet av århundradet anlades ett antal kronotorp i anslutning till Ringstorpsvägen och Ängelholmsvägen. Dessa var Stattenahus, Ladugårdshus och längre norrut Ringstorpshus. På grund av det strategiska läget, eftersom landsvägarna från Ängelholm och Kullabygden möttes här för att sedan leda ner till staden genom Långvinkelsgatan, inrättades en krog i Stattenahus.

Under första hälften av 1800-talet upplevde området en förtätning av bebyggelsen då flera tomter styckades ut ur kronotorpens mark. Det till kom även fler krogar i korsningen mellan Långvinkelsgatan och Hälsovägen - "Plottas krog" och senare Norrbro krog (1870). Vidare uppfördes här en väderkvarn i holländsk stil (Ringstorpskvarnen) och senare landeriet Ringstorp. 1851 brann Stattenahus och Ladugårdshus ner till grunden, vilket öppnade möjligheten för att omdana hela stadsdelen. Ett 30-tal hus uppfördes på tomterna under 1850- och 60-talen. På 1870-talet började även en del industri uppstå i området; Ringstorpskvarnen gjordes om till Ångkvarn och senare grundades Ringstorps Ångbryggeri. Under tiden växte området stadigt med enkel bruks- och arbetarbebyggelse i ett plan. Bebyggelsen var helt oreglerad fram till 1891, då Helsingborgs landsförsamlings municipalsamhälle bildades, vilket ledde till en mer kontrollerad planläggning.

I början av 1900-talet förbättrades förbindelserna med Helsingborg då det drogs spårväg ut till stadsdelen, även om resten av stadens bebyggelse sakta växte sig allt närmre Stattena. Industriomårdet växte stadigt längs Ängelholmsvägen. 1907 förklarade Helsingborgs stadsfullmäktige att stadsdelen med sin till stor del trånga och oreglerade bebyggelse var en sanitär olägenhet, vilket förvisso förändrades efter detta i och med nya anläggningar.

I och med modernismens genombrott genomgick Stattena på 30-talet en stor omdaning. Stadsdelen hade nu vuxit ihop med Helsingborg och man bebyggde området med en mer funktionalistisk bebyggelse, särskilt kring Norra Stenbocksgatan. Det gamla Hotell Norrbro revs och ersattes 1939-40 med Norrbrohuset. Dragningen av E4:an längs Ängelholmsvägen gjorde att Norrbroplats, som tidigare varit en central plats i stadsdelen, förlorade sin prägel som stadsdelstorg i och med den tunga biltrafik som passerade dagligen.

Till slut revs nästan all kvarvarande småskaliga bebyggelse för att ge plats åt Stattena centrum och omgivande bostadshus. Inte ens gatunätet sparades.

Övrigt

Uttalet kan vara lite svårt om man inte kommer från Helsingborg. Rätt uttal är betoning på "Statt" och ett långt e i "ena".

Se även

Källor

Personliga verktyg