Carl XVI Gustaf

Från Rilpedia

(Omdirigerad från H.M. Konungen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Carl XVI Gustaf
Kung Carl XVI Gustaf av Sverige, i rollen som amiral i Svenska flottan 11 september 2007.
Kung Carl XVI Gustaf av Sverige, i rollen som amiral i Svenska flottan 11 september 2007.
Regeringstid 15 september 1973–
Kröning Ej krönt
Valspråk För Sverige – i tiden
Föräldrar Prins Gustaf Adolf
Prinsessan Sibylla
Gemål(er) Silvia Sommerlath
Barn Kronprinsessan Victoria
Prins Carl Philip
Prinsessan Madeleine
Företrädare Gustaf VI Adolf
Född 30 april 1946 (78 år)
Haga slott, Solna, Stockholms län

Carl XVI Gustaf (Carl Gustaf Folke Hubertus), född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, är kung av Sverige och landets statschef sedan 15 september 1973. Han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf och är den sjunde kungen av huset Bernadotte på Sveriges tron samt den 74:e i ordningen. Carl XVI Gustaf är son till prins Gustaf Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.

Carl XVI Gustaf är sedan 19 juni 1976 gift med Silvia Sommerlath, som genom giftermålet blev drottning av Sverige. De är bosatta på Drottningholms slott. Tillsammans har de barnen Victoria, Carl Philip och Madeleine.

Innehåll

Uppväxt och utbildning

Kronprins Carl Gustaf som barn på Haga slott.

Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, som ende son till hertigen och hertiginnan av Västerbotten, prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla och utnämndes då till hertig av Jämtland. 7 juni 1946 döptes han under namnen Carl Gustaf Folke Hubertus av ärkebiskop Erling Eidem i Slottskyrkan, framburen av sin far, och farfars far, Gustav V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”.[1] Han döptes för övrigt i Karl XI:s dopfunt, som stod på Gustav III:s matta och han låg i Karl XI:s vagga med Oscar II:s krona bredvid sig.[2] Samma dopklänning i vit linnebatist som prinsen bar, hade burits av hans far före honom (1906), och skulle senare bäras av hans egna barn, Victoria, Carl Philip och Madeleine.[3]

Den 26 januari 1947 omkom Carl Gustafs far i en flygolycka i Köpenhamn. Efter detta flyttade modern, han och systrarna, prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina från Haga slott till Kungliga slottet i Stockholm.

Det första offentliga uppdraget hade han redan när han var ett halvt år, då han tog emot en silverbägare av Justin Godart som tack för den svenska hjälpen under andra världskriget.

Den unge Carl Gustaf tillbringade barndomens somrar på Solliden. Han började spela munspel som treåring; ett intresse som hållit i sig till vuxen ålder. Scout blev han vid fyra års ålder, och är numera hedersscout i Svenska Scoutförbundet.

Vid Gustaf V:s död 1950 tillträdde Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf tronen, och den fyraårige hertigen av Jämtland blev då kronprins. Vid Riksdagens högtidliga öppnande 1965 avlade han sin tro- och huldhetsbetygelse, vilket innebar att han lovade att vara konungen trogen, iakttaga riksdagens friheter och i övrigt verka i överensstämmelse med grundlagen.[4]

Sin grundläggande skolutbildning fick han vid Broms skola, och studentexamen tog han vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk 1966. Därefter genomförde han militärtjänstgöring samt tog sjöofficersexamen 1968, varpå han genomförde Försvarshögskolans chefskurs, följt av akademiska studier i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet, och senare nationalekonomi vid Stockholms universitet. Sedermera erhöll han högsta officersrang i samtliga försvarsgrenar och kan således titulera sig general såväl som amiral.

I likhet med sin dotter Victoria, genomgick Carl Gustaf ett specialkomponerat program, med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala och kommunala instanser och vid företag i Sverige, samt deltog i den svenska representationen vid bland andra FN, SIDA, Hambros Bank, Svenska Handelskammaren. Under en längre tid befann sig kronprinsen i London.

Trontillträde

Stora riksvapnet är även Konungens personliga vapen

När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 blev Carl XVI Gustaf Sveriges konung, 27 år gammal. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd i Helsingborg, och samma dag som valet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden som regent den 16 september på Bromma flygplats, där statsminister Olof Palme och finansminister Gunnar Sträng, och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som regent, möttes han av mer än 25 000 människor.[5]

Den 19 september, avlade han sin kungaförsäkran under en extra konselj i rikssalen och höll traditionsenligt ett minnestal över den framlidne regenten, under 1809 års regeringsform som då var gällande. Konseljen direktsändes i TV. Vid konseljen förklarade kungen att hans namn skulle vara Carl XVI Gustaf, och att titeln skulle vara Sveriges konung, inte Sveriges, Götes och Vendes som varit tidigare kungars titlar.[6]

Sitt första statsbesök som kung avlade han den 8 oktober 1974 i Oslo.[7] Han företog även de närmast följande statsbesöken i grannländer, och andra länder som Bernadotterna har nära band med: till Helsingfors (december 1974),[8] Köpenhamn, Island, Storbritannien 1975.[9]

Drygt ett år efter trontillträdet antogs regeringsformen av 1974. Monarkens uppgifter regleras av denna regeringsform, som bland annat stadgar att kungen är rikets statschef och i egenskap av detta leder Carl Gustaf informationkonseljer (regelbundna och särskilda möten med Sveriges statsminister), presiderar över den konselj som markerar ett regeringsskifte, öppnar riksmötet, är ordförande i Utrikesnämnden, försvarsmaktens främste representant och innehar dess högsta grader, ackrediterar utländska ambassadörer och ger de svenska sändebuden deras kreditivbrev. Dessutom avlägger han statsbesök, samt är värd för statsbesök i Sverige. Som statschef kan han inte åtalas, men denna immunitet avser inte civilrättsliga angelägenheter.[10]

I propositionen som hör till regeringsformen tillkommer vissa förtydliganden till regeringsformen: statschefen är Sveriges främsta representant i förhållande till andra stater. Statschefen utövar ingen politisk makt, utan har endast ceremoniella och representativa uppgifter. Hur de kungliga hovstaterna organiseras, regleras inte av lag.[11]

Åren som Sveriges kung

Som statschef har Carl XVI Gustaf ett löpande arbete med bland annat riksdagens talman, representanter från Sveriges regering, svenska kungliga akademier och Svenska kyrkan.

Carl XVI Gustaf har företagit mer än 40 statsbesök i till exempel Egypten, Kina, Sydafrika och Tanzania. Varje år gör Carl Gustaf studiebesök vid flera svenska företag. På juldagen håller han sitt årliga jultal i Sveriges Radio P1.

Kung Carl Gustaf ingick äktenskap med Silvia Sommerlath den 19 juni 1976. Samma år godkände han att prins Bertil skulle ingå äktenskap med Lilian Craig och samtidigt behålla prinsvärdigheten.[12] Han närvarade vid förlossningen när barnen föddes.[13] Under sina första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären, till ett ökat engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.[14]

Efter att ha företagit sina första statsbesök hos europeiska monarkier, USA, och länder som Sverige hade andra band till, företog kungaparet 1978 två statsbesök till kommunistiska stater; först till Leonid Brezjnev i Sovjetunionen, och sedan till Titos Jugoslavien. Det förra statsbesöket väckte mycket kritik, men Torbjörn Fälldins regering var fast besluten att resan skulle bli av. Med på resan var bland annat utrikesminister Karin Söder. I Jugoslavien möttes kungaparet av jättelika porträtt av kungen och Tito; presidenthustrun Jovanka befann sig för övrigt vid tillfället i husarrest sedan ett år.[15] Under sina första tio år som monark gjorde kungen statsbesök som första svensk monark någonsin i Japan (april 1980) och i Afrika (Tanzania, februari 1981).[16] Efter ett statsbesök i Saudiarabien i februari 1981 sade kungen att svenska exportföretag måste ”ta sig i kragen, agera mer professionellt” för man ”kan inte komma till till exempel Saudi eller Jemen och tala om för dem vad de vill ha”. Uttalandet väckte mycket stor uppmärksamhet.[17] Han har också som förste svensk monark närvarat vid en gudstjänst i en moské (i Egypten), och har gjort statsbesök i Vatikanstaten.

Han gjorde sin första eriksgata i Jämtland (där han är hertig) första året som kung, och den sista 1989, till Härjedalen.[18] Han hade då gjort en resa i varje län.

Bland kung Carl Gustafs offentliga åtaganden hör flera miljörelaterade engagemang. Som exempel har han startat Kung Carl Gustafs Miljötävlan och den internationella miljökonferensen Royal Colloquium. Han är även ordförande för den svenska avdelningen av Världsnaturfonden sedan 1988.[19]

I egenskap av Sveriges kung, är kung Carl Gustaf stormästare av och innehar de högsta graderna i Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden, Vasaorden, och Carl XIII:s orden. Han utser mottagare av och utdelar Serafimer- och Nordstjärneordnarna, Carl XIII:s orden samt de kungliga medaljerna.

Riksföreståndare

När konungen är förhindrad att fullgöra sin uppgift som statschef, till exempel vid utlandsresa, inträder konungahusets övriga kognatiska medlemmar enligt sucessionsordningen, kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip eller prinsessan Madeleine, i nu nämnd ordning såsom riksföreståndare, en titel som infördes i Sverige år 1438.

Riksföreståndarskapet hade under de tidigare regeringsformens dagar en viktig och praktisk funktion. Under kung Gustaf VI Adolfs rekreationsresor utomlands – till exempel för arkeologiska utgrävningar – fungerade prins Bertil som riksföreståndare och fattade konseljbesluten ”i” – som det uttrycktes – ”min Herres och Konungs frånvaro”.

Familj

Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia.

Den 19 juni 1976 gifte sig Carl XVI Gustaf i Stockholms Storkyrka med Silvia Renate Sommerlath, från Heidelberg, Tyskland, dotter till direktör Walther Sommerlath och Alice de Toledo. Förlovningen hade eklaterats den 12 mars samma år. Kungaparet träffades under OS i München 1972. På bröllopet var brudgummen klädd i amiralsuniform, till vilken han bar Serafimerorden, Svärdsorden och kraschanen till Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden.

Kungaparet har tre barn:

  1. Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland (född 1977)
  2. Prins Carl Philip, hertig av Värmland (född 1979)
  3. Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (född 1982)

Släktskap med europeiska kollegor

Utmärkelser och uppdrag

Carl XVI Gustaf besöker såsom hedersdoktor doktorspromotionen vid Lunds universitet 1990. Till höger om konungen dåvarande universitetsrektorn Håkan Westling. Foto: Fredrik Tersmeden

Carl XVI Gustaf innehar den militära graden amiral i flottan, samt general i armén och flygvapnet. Av tradition är han dock inte general i amfibiekåren (tidigare kustartilleriet).

Han är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga tekniska högskolan, Handelshögskolan i Stockholm, samt Åbo akademi i Finland. Sedan 1977 är kungen även hedersordförande i World Scout Foundation samt Förtroenderådets ordförande i svenska Världsnaturfonden WWF.

Han blev även utnämnd till årets ölänning 1996.[20]

Carl XVI Gustaf är beskyddare för ett flertal olika organisationer, se Carl XVI Gustafs beskyddarskap.

Under åren som monark, har kung Carl Gustaf tilldelts inte mindre än 24 utländska statsordnar, bland annat Elefantorden, Finlands vita ros, Hederslegionen, och Strumpebandsorden, och är sedan 25 juni 1975 hedersamiral i Royal Navy i Storbritannien.

Ordnar

Andra utmärkelser

Intressen

Kungens intressen är natur, konst, matlagning, resor, jakt och bilar. Tre gånger har han åkt Vasaloppet, han kör en Volvo PV 60 i Svenska Kungsrallyt på Öland, och deltar årligen i älgjakt i Bergslagen, och i andra jakter, bland annat inom ramen för Konungens jaktklubb där han själv är ordförande.

Fritiden tillbringar kungafamiljen ofta tillsammans i den privata sportstugan de ärvt i Storlien eller i Villa Mirage i franska Sainte-Maxime. Om somrarna bor kungafamiljen traditionellt i Solliden på Öland.

Carl XVI Gustaf är beskyddare och förste hedersledamot i AIK, trots att han enligt en intervju i tidningen Kalmarposten håller på Djurgårdens IF.[21]

Kontroverser

Kritik mot Gro Harlem Brundtland 1989

Under ett statsbesök i Nya Zeeland uttalade Carl XVI Gustaf följande i samband med en då pågående debatt om den norska säljakten:

” Om inte Gro Harlem Brundtland kan ta hand om sälproblemen, så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket[22] ”

(Brundtland var Norges statsminister vid denna tidpunkt.) Detta ledde till omfattande kritik av kungen både i Sverige och Norge då det ansågs att han agerat utöver vad som är lämpligt. [23] Uttalandet av kungen föregicks av en norsk film som sändes på TV i Sverige, som visade hur sälungar klubbades ihjäl, vilket hade väckt anstormningar av upprörda svenska tittare. Kungen, svensk ordförande i Världsnaturfonden, gjorde då detta yttrande, om vilket han sade senare under året att han inte ångrade ett ord av vad han hade sagt. Kontroversen, som spreds till norska stortinget, blev internationellt uppmärksammad, och därmed frågan om säljakten också. Under slutet av året beslutade stortinget att ihjälklubbning av sälungar skulle förbjudas 1989. I samband med detta stärktes synen på kungen som miljökämpe internationellt.[24]

Statsbesöket i Brunei, februari 2004

Under ett statsbesök hos sultan Hassanal Bolkiah i Brunei i februari 2004 uttalade sig kungen i Dagens eko:


” Varje söndag efter besöket i moskén så har han en öppen audiens där vem som helst får komma och framföra sina önskemål, och förmodligen klaga också. Så jag upplever det på så sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig. ”

— Carl XVI Gustaf, Dagens eko, februari 2004

Detta uttalande kom att bli mycket kritiserat. Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh menade att kungens uttalande gjort stor skada och gjorde det svårare för människorättsorganisationer. Statsvetaren Olof Petersson ansåg att uttalandet skulle bli slutet för monarkin och att kungen borde abdikera.[25] Herman Lindqvist däremot menade att diskussionen var en storm i ett vattenglas.

Enligt Elisabeth Tarras-Wahlberg beklagade kungen sitt uttalande och menade att han inte syftat till att kommentera Bruneis statsskick, utan vad han tyckte om sultanen personligen. Följden av ”Bruneiaffären” är att monarken hädanefter har en ”politisk överrock” då han åker på statsbesök, en medföljande minister som sköter politiska uttalanden medan kungafamiljen kan ägna sig enbart åt ceremoniella uppgifter.

Vad som inledningsvis inte framgick var att kungens uttalande nästan ordagrant återgav det svenska officiella förhållningssätt mot Brunei som Utrikesdepartementet hade formulerat.[26]

Talet efter katastrofen i Sydostasien

Vid en ceremoni, i Stockholms stadshus 10 januari 2005, höll Carl XVI Gustaf ett tal över de avlidna och saknade i katastrofen i Sydostasien, där han uttryckte sin sorg på ett personligt sätt. Han beskrev sig som en sörjande, sökande medmänniska och uppmanade män i sin egen generation som hade svårt att visa känslor att våga visa svaghet, värme och känslor. Han nämnde även sin egen erfarenhet av att växa upp faderlös. Här följer ett utdrag ur talet:


” ... Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med "att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar". Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska ... ”

— Carl XVI Gustaf, Stockholms stadshus, januari 2005

Anfäder

Se Carl XVI Gustafs härstamning (ofullständig antavla).

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ Carl Gustaf, lillprinsen på Haga, Haga 1950, s. 9 (opaginerad)
  2. ↑ Händelser man minns – en krönika 1920–1969, fil dr Harald Schiller 1970 s.1946/5
  3. ↑ Anno 82, Stockholm 1983, s. 39
  4. ↑ Rune Gustafsson, Inrikespolitisk översikt, ANNO 1965, s.160
  5. ↑ Anno 73, s. 38, 116, 118
  6. ↑ Anno 73, s. 38, 117, 118
  7. ↑ Anno 74, s. 89
  8. ↑ Anno 74, s. 9
  9. ↑ Anno 75, s. 63, 75, 79
  10. ↑ Detta framgår av propositionen. Se Erik Holmberg och Nils Stjernquist, Vår författning, tionde uppl., Stockholm. Norstedts juridik, s. 105
  11. ↑ Erik Holmberg och Nils Stjernquist, Vår författning, tionde uppl., Stockholm. Norstedts juridik, s. 101ff
  12. ↑ Anno 76, s. 33–39
  13. ↑ Anno 77, s. 33
  14. ↑ Anno 78, s. 42
  15. ↑ Anno 78, s. 42–44
  16. ↑ royalcourt.se: Statsbesök 1980–1989
  17. ↑ Anno 81, s. 38
  18. ↑ Anno 89, s. 159
  19. ↑ Kungliga hovstaternas officiella webbplats, H.M. Konung Carl XVI Gustaf, Engagemang, läst 2007-12-18
  20. ↑ Anna Maria Rehnberg. ”Kung Carl Gustaf blev årets ölänning”, Svenska Dagbladet, 12 juli 1996, s. 7
  21. ↑ Göran OT Dahlberg (26 juli, 2007). ”Kungen och OT ... ett spektalkulärt samtal på Soliden”. Kalmarposten: s. 37. http://kalmarposten.se/bilder/tidningar/070726/. 
  22. ↑ Svenska wikiquote
  23. ↑ ”Uttalande om norsk säljakt upprör” SVT:s öppna arkiv
  24. ↑ Anno 89, s. 156
  25. ↑ Anna Asker. ”Början till slutet för monarkin”, Svenska Dagbladet, 10 februari 2004, s. 7
  26. ↑ ”UD informerade kungen om sultanen”, Sydsvenskan, 26 februari 2004, s. 7

Tryckta källor

  • Carl Gustaf. Lillprinsen på Haga, utgiven av prinsessan Sibylla till förmån för Barnens Dag och Scoutfrämjandet (Sthlm 1950)
  • Kung Gustaf och hans folk (Sthlm 1950)
  • När Var Hur 1974 (Sthlm 1973)
  • Lagerstedt, Lars, 100 år med Svenska Dagbladet 1884–1984. Ett sekel speglat i tidningssidor (Sthlm 1984)

Webbkällor

Externa länkar


Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-H1MQstpo': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-H1MQstpo': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Wikimedia Commons har media som rör Carl XVI Gustaf.


v • d • r
Sveriges regenter
Lista över Sveriges regenter — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron
Coat of Arms of Sweden.svg
Bernadotteska ätten (sedan 1818)
◄ • Karl XIV Johan • Oscar I • Karl XV • Oscar II • Gustaf V • Gustaf VI Adolf • Carl XVI Gustaf
 Blason Oscar II de Suède.svg
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Carl_XVI_Gustaf"
Personliga verktyg