Akademier och lärda samfund i Sverige

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Akademier och lärda samfund i Sverige. I Sverige väcktes ett förslag i riksrådet 1652, under drottning Kristinas regering, om inrättande av en "Academia såsom i Frankriket brukas", vilket dock inte ledde til något resultat. I sin exil i Rom grundade Kristina en "Accademia Reale", som dock upphörde med hennes död. Den äldsta av de ännu existerande kungliga akademierna är Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som leder sitt ursprung till det Collegium curiosorum som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius grundade 1710, och vilket 1719 ombildades till Bokwettesgillet och vann kunglig stadfästelse 1728.

Kännetecknande för denna typ av sammanslutningar är, att de oftast har ett begränsat antal ledamöter och inte har öppet medlemskap, utan detta bygger på förslag av tidigare ledamöter och inval med hänsyn till bestämda kvalifikationer; medlemskap i en akademi uppfattas därmed oftast mycket prestigefyllt. Akademiernas syfte är kvalificerat och konstruktivt vetenskapligt utbyte mellan de främsta företrädarna för respektive medlemskategori. Många av akademierna sammanträder förhållandevis oftast till föreläsningar, samtal och överläggningar. Så har Svenska Akademien aderton ledamöter, som förväntas sammanträda varje vecka. Andra akademier kan sammanträda varje månad. De flesta akademier har kungligt beskydd och markerar detta i namnet. Akademierna har en juridiskt och ekonomiskt helt självständig ställning och fungerar fritt oberoende av statsbidrag.

Näst äldst av de på det lärda området verksamma akademierna är Kungliga Vetenskapsakademien, som grundades 1739.

Kungliga Vitterhetsakademien grundades i sin första skepnad av drottning Lovisa Ulrika 1753, upphörde i praktiken med sin verksamhet redan 1756, efter kungaparets misslyckade försök till kupp, men återupplivades av Lovisa Ulrika 1773, efter sonen Gustav III:s trontillträde. Ordet Vitterhet hade tidigast betydelsen av "lärdom" men kom efter hand att få den mer inskränkta betydesen av litterär bildning eller skönlitteratur (motsvarande det franska belles lettres). När Gustav III 1786 bildade sin egen akademi, Svenska akademien, fick därför moderns akademi en mer inskränkt inriktning, som även kom att återspeglas i det nya namnet, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, ett namn, som akademien bär ännu idag, även om den ofta kallas enbart Vitterhetsakademien.

Rikstäckande akademier är, utöver de nu nämnda Kungliga Krigsvetenskapsakademien, stiftad 1796, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, stiftad 1919, Kungliga Akademien för de fria konsterna, (Konstakademien), stiftad 1735, Kungliga Musikaliska Akademien, stiftad 1771, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, stiftad 1811 samt Kungliga Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, stiftad 1932.

På universitetsorterna Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå finns också kungliga vetenskapliga akademier, äldst av alla är den ovannämnda Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, stiftad 1710. Där finns också Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala, stiftat 1889 och Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, stiftat 1954. I Lund finns Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, stiftat 1772, Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, [http://www.samfundetilund.se/, stiftat 1918 samt Vetenskapssocieteten i Lund, stiftad 1920. Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg stiftades 1773 och Kungliga Skytteanska samfundet i Umeå stiftades 1957.

Vid universiteten finns också en rad s.k. lärda samfund, som utan att i formell mening kallas "akademier" fungerar på snarlikt sätt. Ett exempel är Nathan Söderblom-sällskapet i Uppsala, som är ett lärt samfund för forskare i religionshistoria och exegetik.

Se även


Personliga verktyg
På andra språk