Syssling

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sysslingar är kusinbarn i förhållande till varandra; alltså personer vars respektive föräldrar är kusiner. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar. I Svenskfinland används termen "syssling" i stället om fyrmänningar (som på rikssvenska är synonymt med bryllingar).

Språkhistorisk betydde syssling (fornsvenska systrungi, systlungi, syzlunge) ursprungligen den ena systerns barn i förhållande till den andres[1], alltså kusin på mödernet, en betydelse som dock ej längre används. Jämför brylling, som från början innebar brorsbarn eller syskonbarn på fädernet.

Andra beteckningar

  • A-kusin är för Gotland och gotlänningar det korrekta ordet för syssling. Det är alltså "kusiners barn". A:et i "a-kusin" är ursprungligen samma ord som den moderna svenskans "på", en "akusin" är alltså egentligen en "på-kusin", alltså kusin en gång till, ungefär. Gotlänningar använder även begreppet B-kusin, som är "kusiners barnbarn". Motsvarande släktrelation med ännu fler generationers avstånd kallas "gammal släkt".
  • Nästkusin används i första hand inom Blekinge, Skåne och Halland.
  • Tremänning (fornsvenska þræmænningr), formellt sett släkting i tredje led[2], alltså till exempel barn till kusiner, antingen i relation till varandra som vanligt med begreppet syssling, eller till annan person i det besläktade ledet. Samma släktskapsförhållande som nästkusin och så vidare. Tremänningarnas barn blir fyrmänningar, deras barn femmänningar och så vidare.
  • Andrakusin används i främst Norrland, bland annat i Tornedalen. Vidare används även tredjekusin i nästa led och förstakusin för kusin i första led.

Referenser

  1. Nordisk familjebok, uggleupplagan: uppslagsord syssling
  2. Nordisk familjebok, uggleupplagan: uppslagsord tremänning

Se även

Personliga verktyg