X9 (tåg)
Från Rilpedia
| X9 (utgången)[1] | |
 |
|
| Fordonstyp: | 4-delat elmotorvagnsätt |
| Tillverkningsår: | 1959-1963 |
| Byggt antal: | 23 st (X9A+X9B) |
| Tillverkare: |  ASEA och Hilding Carlsson Mekaniska Verkstad |
| Axelföljd: | (1A)’(A1)’+2’2’+2’2’+(1A)’(A1)’ |
| Längd (över koppel): | 69340 mm |
| Drivhjulsdiameter: | 676 mm |
| Löphjulsdiameter: | 676 mm |
| Spårvidd: | 1435 mm (normalspår) |
| Drivmedel: | Elektricitet |
| Transmission: | kardan |
| Effekt: | 340 kW |
| Största tillåtna hastighet: | 115 km/h |
| Startdragkraft: | 20 kN |
| Tjänstevikt: | 79 ton |
| Operatörer: | SJ |
X9 var en typ av expresståg, som SJ lät bygga under 1960-talet. Ganska tidigt kom typen att kallas för "Paprikatåg".
Namnet paprikatåg kommer av att tågen var målade i en stark färgsättning i en sorts orange-röd färg. Taket var från början grönt på tågen. Dessa tåg tillverkades mellan 1959 och 1963 i Umeå av Hilding Carlsson Mekaniska Verkstad; den elektriska utrustningen tillverkades doch av ASEA[2].
Tågsättet bestod av fyra delar, som vanligen kördes tillsammans i följande konfiguration[2]:
- X9A - motorvagn: Längd 17500 mm, vikt 26 ton (24 platser i 2:a klass)
- UA9 - passagerarvagn: Längd 17400 mm, vikt 16 ton (30 platser i 1:a klass)
- UB9 - passagerarvagn: Längd 17400 mm, vikt 16 ton (54 platser i 2:a klass)
- X9B - motorlös manövervagn: Längd 17500 mm, vikt 21 ton (46 platser i 2:a klass)
Det byggdes dessutom två exemplar av passagerarvagnen UAB9 för både 1:a och 2:a klass. Den hade samma mått som UA9 och UB9, men tog 17 passagerare i 1:a klass och 18 i 2:a.[2]
Dessa expresståg sattes in först och främst dels i södra Sverige, dels i trafik mellan Stockholm och Dalarna. Tågen blev snabbt mycket uppskattade bland de resande eftersom tågen för sin tid hade mycket hög komfort.
Under 1970-talet flyttades de tåg som tidigare hade gått till Dalarna söderut och under en lång tid gick tågen enbart dels i Skåne, dels i området kring Göteborg.
Under 1980-talet flyttades också de tåg som gått i Skåne till Göteborgsområdet vilket innebar att samtliga tåg enbart gick i detta område under denna tid, där så småningom lokala trafikbolag tog över det mesta av driften[1]. Under sina sista år blev tågen ommålade till nya färger som förändrade tågens utseende markant.
Under 1990-talet började tågen ställas av[1]. Det sista tåget av denna typ togs ur trafik 1999[2]. Idag finns ett par tåg kvar som museitåg men inget finns kvar i trafik längre.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Diehl, Ulf; Nilsson, Lennart: Svenska lok och motorvagnar 1997-01-01, Svenska Järnvägsklubben, Stockholm 1997, sid. 82-85, 171, 185. ISBN 91-85098-82-5.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 ”Motorvagn X9”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/vagnguide/X9.asp. Läst 12 mars 2009.
|
|||||||||||||||||
