Alfabetisk lista över svenska kungligheter

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Konungariket Sverige
Riksdag och åhörare är inbjudna 1898 till Stockholms slott för den sedvanliga öppningshögtiden i Rikssalen och tal av kung Oskar II med kungakronan på huvudet och sittande på silvertronen från 1650. Prinsarna bär sina mindre kronor. Drottning Sofia och övriga kungliga damer syns uppe på den s k Drottningläktaren, balkongen framme till höger. Ceremonien avskaffades 1974.

Alfabetisk lista över svenska kungligheter är ett personregister, särskilt framtaget för svenska Wikipedia, som följer en bokstavsordning avsedd att ge en överskådlig och lätthanterlig användning.

Inkluderade är samtliga svenska kungliga personer från och med Erik Segersälls regering i slutet av 900-talet, givetvis inklusive de kungliga ingifta. Startpunkten stämmer med den som det moderna svenska hovet har för regentlängden. För nästan all inhemsk historia under tiden innan saknas goda källor. Många detaljer om kungliga saknas ända fram i 1500-talet. Det mesta av Sveriges riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes vid Slottsbranden 1697.

Officiell namnform och stavning används för regenterna i striktaste mening i listan för att bokstavsordningen ska vara tydligt förankrad. Alfabetiseringen sker på första förnamnet i fall av dubbelnamn (med andra förnamnet obeaktat) och årtal avgör sorteringen i många fall. Alla övriga namn (än förnamnen som är sorteringsorden) och regentnummer anges till höger (inklusive en del hypotetiska nummer som vissa historiker har fört fram ur det tidigare sagoskedet). De söknamn som med en början under 1900-talet har registrerats enligt lag med viss stavning anges så, men sorteras under gängse standard, såsom Carl under Karl, Christina under Kristina.

Namn under vilka många av personerna har varit mest kända, anges tydligt i de individuella raderna med fet stil, alltså högt profilerade i listan.

Kungar sorteras för sig, prinsar för sig och så vidare, och ord som prins och prinsessa används i en vidare betydelse för kungabarnen och även för andra som de facto kan anses ha tillhört kungafamiljerna, utan hänsyn tagen till officiella titlar under äldre tidevarv. Hertigtitlar har satts ut bara där det hjälper med identifikationen.

Några personer med utländska titlar har länge vistats i Sverige som medlemmar av kungahuset utan att ha svenska titlar, varav tre också fick sina gravar i landet: den danska änkedrottningen Matilda (Mechthild), Gustav Vasas dotterson Gustav av Sachsen-Engern-Westfalen och Gustav II Adolfs moster Agnes av Holstein-Gottorp. Dessa är emellertid exkluderade i den här listan.

Barn som föddes och avled innan deras far blev kunglig i Sverige genom tillträde på den svenska tronen, såsom några av Kristian I:s, eller som föddes efter en kunglig faders frånträde från tronen, såsom två av Erik XIV:s, har i regel också uteslutits. Till detta har några undantag gjorts för vissa mer historiskt intressanta pretendenter.

Ett fåtal olänkade namnhänvisningar anges också där detta ansetts nödvändigt.

Innehåll

A

B

C

D

E

  • Emund, kung c. 1051, kallad bl a Emund den gamle, kan ha varit Emund III [2]
  • Emund, prins 970-talet (död ung), son till kung Erik Segersäll[4]
  • Eleonora, prinsessa 1654 de facto som syster till kung Karl X Gustav, gift furstinna av Hessen-Eschwege
  • Elisabet, drottninggemål 1520 till kung Kristian II, även dansk & norsk, född kejserlig prinsessa av Österrike i ätten Habsburg, även Isabella
  • Elisabet, prinsessa 1497 dotter till kung Johan II, även dansk och norsk, gift furstinna av Brandenburg
  • Elisabet, prinsessa 1549 dotter till kung Gustav I, gift furstinna av Mecklenburg
  • Elisabet, prinsessa 1564-1566, dotter till kung Johan III, kallad Isabella
  • Elisabet Sabina, prinsessa 1582-1585 dotter till kung Karl IX
  • Elisabet Beatrix, prinsessa 1654 de facto som gemål till hertig Adolf Johan, kallad Elsa Beata, född i adelsätten Brahe
  • Elsa, se: Elisabet
  • Erik, kung c. 970, även kortvarigt dansk, kallad Erik Segersäll, kan ha varit Erik V [2]
  • Erik, kung död 1067, kallad Erik Hedningen och Erik och Erik med nästa, kan ha varit Erik VI
  • Erik, kung död 1067, kallad Erik Stenkilsson och Erik och Erik med föregående, kan ha varit Erik VII
  • Erik (?), kung c. 1080, kallad Erik Årsäll, kan ha varit Erik VIII eller i stället ha hetat Kol (starkt ifrågasatt)
  • Erik, kung 1156, kallad Erik den helige, Sankt Erik, har kallats Erik IX
  • Erik, kung 1208, kallad Erik Knutsson och Erik som överlevde, har kallats Erik X
  • Erik, kung 1222 och 1234, kallad Erik Eriksson och Erik läspe och halte, har kallats Erik XI
  • Erik, kung 1357, kallad Erik Magnusson och Erik rebellen, har kallats Erik XII
  • Erik, kung 1396 och 1435, även dansk och norsk, född furste av Pommern i ätten Grip, bytte namn från Bogislev, kallad Erik av Pommern, Erik pomraren och Erik XIII
  • Erik, kung 1560, Erik XIV
  • Erik, prins c. 1172 son till Filip Eriksson (kung Erik den heliges son) och farfar till kung Knut (II)
  • Erik, prins 1251 de facto som son till prinsessan Ingeborg och Birger jarl, hertig av Svealand m. m.
  • Erik, prins c. 1260 (död som liten) son till kung Valdemar
  • Erik, prins 1272 son och tronföljare till kung Valdemar, riksråd
  • Erik, prins 1277 (död som liten) son till kung Magnus (III)
  • Erik, prins 1282 son till kung Magnus (III), hertig av Södermanland etc.
  • Erik, prins c. 1302 son till kung Birger
  • Erik, prins c. 1316 son till hertig Valdemar av Finland etc
  • Erik, prins f. & d. 1359 son till kung Erik Magnusson
  • Erik, prins 1368 son och tronföljare till kung Albrekt och härskare på Gotland
  • Erik, prins c. 1410 (död ung) son till kung Erik (XIII), även dansk och norsk, möjligen född senare och då endast pommersk prins
  • Erik, prins 1889 son till kung Gustaf V
  • Estrid, drottninggemål c. 1004 till kung Olof, född obotritisk furstinna i den tidiga Nikolanska ätten
  • Eufemia, prinsessa 1317, syster till kung Magnus (IV), gift furstinna av Mecklenburg
  • Eugen, prins 1865 son till kung Oskar II, även norsk prins, konstnärsnamn Prins Eugen
  • Eugenia, prinsessa 1830 dotter till kung Oskar I, även norsk prinsessa, kallad Eugénie

F

G

H

I

J

K

L

M

O

R

S

T

U

V W

Se även

Källor

  1. ↑ Find-A-Grave ”Famous”
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 Bakgrund till dessa antagliga/hypotetiska ordningsnummer finns i Wikipedias artiklar om varje ifrågavarande förnamn
  3. ↑ Birger Nerman Sveriges konungar och drottningar genom tiderna AB Svensk Litteratur, Stockholm 1952 s. 129
  4. ↑ Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80
  5. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 14
  6. ↑ Herman Lindqvist Historien om alla Sveriges drottningar Norstedts, Stockholm 2006 s. 34
  7. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 9
  8. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 14 & 16
  9. ↑ Grethe Authén Blom Norsk Historisk Tidskrift Oslo 1981 s. 425
  10. ↑ Jacob Truedson Demitz Throne of a Thousand Years ISBN: 91-630-5030-7, Ludvika & Los Angeles 1996 s. 200 m fl
  11. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 13
  12. ↑ Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
  13. ↑ 13,0 13,1 Wilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 77
  14. ↑ Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
  15. ↑ Numreringen av de svenska kungarna Erik, Knut, Magnus och Sverker: Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 3
  16. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 16
  17. ↑ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 18
  18. ↑ Lars O. Lagerqvist Sverige och dess regenter under 1000 år Bonniers Stockholm 1982 s. 111
  19. ↑ Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
  20. ↑ Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Alfabetisk_lista_%C3%B6ver_svenska_kungligheter"
Personliga verktyg