Kungariket Sachsen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kungariket Sachsen i det Tyska riket.

Kungariket Sachsen (tyska: Königreich Sachsen), var ett kungarike som existerade mellan 1806 och 1918. Från 1871 var det en del av det Tyska riket. Det blev en fristat under Weimarrepubliken efter slutet på första världskriget och kung Fredrik August III:s abdikation. Dess huvudstad var Dresden.

Innehåll

Napoleoneran och Tyska förbundet

Kungariket Sachsens flagga före 1815

Före 1806 var Sachsen en del av det Tysk-romerska riket och kurfurstendömets härskare hade i hundratals år innehaft titeln kurfurste. När det Tysk-romerska riket upplöstes efter kejsar Frans II:s nederlag mot Napoleon i slaget vid Austerlitz upphöjdes kurfurstendömet till ett självständigt kungadöme med stöd av Frankrike, den då ledande makten i Centraleuropa. Sachsens siste kurfurste var Fredrik August I.

Efter att Sachsens allierade, Preussen, hade förlorat I slaget vid Jena 1806, gick Sachsen med I Rhenförbundet och stannade sedan I förbundet fram till det att det upplöstes 1813, efter Napoleons nederlag I slaget vid Leipzig. Efter slaget, i vilket Sachsen – så gott som ensamt bland de tyska staterna – hade kämpat vid fransmännens sida, ansågs det bland de allierade att kung Fredrik August I hade förverkat sin tron och de satte Sachsen under rysk ockupation och administration. Detta var antagligen mer på grund av Preussens önskan att annektera Sachsen än på grund av några brott från Fredrik Augusts sida och Sachsens öde skulle visa sig bli en av huvudfrågorna vid Wienkongressen. Till slut annekterades 40 % av kungadömet, inklusive det historiskt viktiga Wittenberg, den protestantiska reformationens urhem. Fredrik August blev dock återinsatt på tronen i resterna av hans kungadöme, i vilket man fortfarande kunde finna de viktiga städerna Dresden och Leipzig. Kungariket gick även in i Tyska förbundet, de tyska staternas nya sammanslutning vilken ersatte det Tysk-romerska riket.

Det österrikisk-preussiska kriget och det Tyska riket

Kungariket Sachsen 1895

Under det österrikisk-preussiska kriget 1866 stod Sachsen på Österrikes sida och den sachsiska armén sågs generellt som den enda allierade som gav Österrike någon hjälp värd namnet. Den övergav Sachsens försvar för att förena sig med den österrikiska armén i Böhmen. Den effektivitet som Sachsens armé visade prov på var antagligen anledningen till att Sachsen att undvika det öde som andra nordtyska stater (i synnerhet Hannover) som var allierade med Österrike gick till mötes, vilka annekterades av Preussen efter kriget. Österrikarna insisterade på att Sachsen skulle sparas som en hederssak och preussarna gav efter för de önskemålen. Hur som helt gick Sachsen in i det preussiskledda Nordtyska förbundet året därpå. Genom Preussens seger över Frankrike i det preussisk-franska kriget 1871 gjorde Otto von Bismarck att det nordtyska förbundets medlemsstater istället organiserades i det Tyska riket, med Vilhelm I som dess kejsare. Johan I av Sachsen, som då var Sachsens kung, underordnades kejsaren och svor honom trohet, fast han, som andra tyska furstar, behöll vissa av de privilegier som utmärker en suverän härskare, inklusive rätten att inleda diplomatiska förbindelser med andra stater.

Kungarikets upplösning

Vilhelm I:s sonson, kejsar Vilhelm II, abdikerade 1918 som ett resultat av Tysklands nederlag i första världskriget. Kung Fredrik August III av Sachsen följde hans exempel och abdikerade också och det tidigare Kungariket Sachsen blev Fristaten Sachsen inom den nyskapade Weimarrepubliken.

Se även

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Personliga verktyg