Slaget vid Jena-Auerstedt
Från Rilpedia
| Slaget vid Jena-Auerstedt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Napoleonkrigen | |||||||
 Napoleon inspekterar trupper vid slaget vid Jena, av Horace Vernet. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Mall:Landsdata Frankrike Frankrike | .gif){kind=small} Preussen.svg){kind=small} Sachsen |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Mall:Landsdata Frankrike Napoleon Bonaparte Mall:Landsdata Frankrike Louis Nicolas Davout |
Hertigen av Braunschweig † prinsen av Hohenlohe Gebrard von Blücher |
||||||
| Styrka | |||||||
| 117 000 man omkring 200 kanoner |
101 000 man över 400 kanoner |
||||||
| Förluster | |||||||
| 6 380 döda och sårade | 46 000 döda och sårade 115 kanoner |
||||||
Kap Finisterre – Ulm – Trafalgar – Austerlitz – Saalfeld – Jena-Auerstedt – Pułtusk – Eylau – Heilsberg – Friedland – Vimiero – Ocana – Corunna – Medellin – Sacile – Abensberg – Eckmühl – Raszyn – Aspern-Essling – Talavera – Wagram – Walcheren – Badajoz – Salamanca – Fälttåget mot Ryssland – Lützen – Bautzen – Grossbeeren– Katzbach – Dresden – Kulm – Dennewitz – Leipzig – Hanau – Bornhöft – Brienne – La Rothière – Montereau – Minciofloden – Laon – Arcis-sur-Aube – Montmartre – Paris – Ligny – Quatre Bras – Waterloo – Wavre – Issy
Slaget vid Jena-Auerstedt var ett fältslag i Tyskland under Napoleonkrigen. Den mäktiga krigsmaskin som Fredrik den store av Preussen skapat mötte sin undergång vid Jena och Auerstedt i oktober 1806. Napoleon och hans franska huvudarmé tillintetgjorde en preussisk armé vid Jena, medan marskalk Louis Nicolas Davout besegrade den preussiska huvudarmén med sin lilla kår arton kilometer bort. Sammanlagt deltog 200 000 soldater i dubbelslaget, som varade bara i några timmar.
Efter Napoleons stora seger vid Austerlitz var han Europas herre, då Österrike besegrats och Ryssland drivits bort. Men Preussens armé var fortfarande intakt, eftersom landet valt att avstå från att anfalla Frankrike. Knappt ett år senare blossade det dock upp stridigheter mellan Frankrike och Preussen.
Fem arméer närmade sig varandra i centrala Tyskland. Det var tre franska: 56 000 man under Napoleon, 20 000 under Jean Baptiste Bernadotte och 26 000 under Davout. De två preussiska arméerna var prins Friedrich Ludwig av Hohenlohe-Ingelfingens styrka på 50 000 man och hertig Karl Wilhelm Ferdinand av Braunschweigs huvudarmé på 63 000 soldater. Napoleon skymtade prinsen av Hohenlohe, antog att det var den preussiska huvudarmén och gick till anfall. Han skickade bud om att Bernadotte och Davout skulle förstärka honom. Ingen av dem kom fram, men eftersom Napoleon var en av historiens skickligaste fältherrar och dessutom aningen överlägsen (56 000 mot 50 000) samt att en del av de preussiska styrkorna inte hann till slagfältet i tid så klarade han av Hohenlohes här utan problem. Arton kilometer bort hade Braunschweig med sina 63 000 preussare och 240 kanoner anfallit Davouts 26 000 och 40 kanoner. Davout pressades tillbaka av den förkrossande numerära överlägsenheten, men efter några timmars bombardemang träffade en kula Braunschweig själv som blev dödligt sårad. Preussarna trodde att de stod mot Napoleon och flydde i skräck. Davout förföljde preussarna och mejade ner ytterligare tusentals; själv förlorade han över 7 000 i döda. När Napoleon fick höra om den segern blev han mycket imponerad.
Jean Baptiste Bernadotte ryckte under tiden fram med sin armé mellan de bägge slagfälten utan att ingripa, trots att han hörde striderna. Napoleon blev rasande och händelsen skapade en spricka mellan honom och Bernadotte som aldrig kom att läkas helt.
I stort sett hela den preussiska armén utplånades vid de bägge slagen. Preussen hade inget mer att sätta emot, så kungen och drottningen flydde till Königsberg i Ostpreussen. Napoleon mottog kort därefter Berlins nycklar och omgiven av det kejserliga gardet red han in i staden.
