Ostpreussen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Preussen (olika betydelser).
Provinsen Ostpreussens flagga.
Karta över Ostpreussen.

Ostpreussen eller Östpreussen är ett historiskt territorium beläget vid sydöstra delen av Östersjön, huvudsakligen mellan floderna Wisła och Njemen. I dag delas det mellan Polen, Ryssland (Kaliningrad oblast) och Litauen.

Området beboddes inledningsvis av den baltiska stammen pruser (preussarna). På 1200-talet kom området att lyda under Tyska orden varpå pruserna kristnades och förtyskades eller helt enkelt utrotades. Efter 13-års kriget mot Polen-Litauen delades den besegrade Tyska ordens stat vid freden i Toruń (Thorn) så att den västra delen av området med Gdansk avträddes till Polen och blev Kungliga Preussen medan den östliga delen blev Ordens Preussen och tvingades erkänna polsk överhöghet. Detta östra Ordens Preussen blir 1525 hertigdömet Preussen när det sekulariseras och av den polske kungen tillåts anta lutherdomen. 1618 ingår hertigdömet Preussen i dynastisk personalunion med Brandenburg. 1660 gjordes hertigdömet helt fritt från polsk överhöghet genom att utnyttja det svenska anfallet på Polen 1655-60. Brandenburgs kurfurst Fredrik III antog 1701 titeln kung i Preussen. Namnet Preussen gällde nu ej längre blott "Ostpreussen" utan hela staten Brandenburg-Preussen. Vid Polens första delning 1772 införlivades "Västpreussen" (inklusive Östpommern och Gdansk / Danzig) med Preussen varpå namnet "Ostpreussen" kom att brukas för det historiska området Preussen.

Efter Polens delningar 1772-1795 (vilka mer än fördubblar Preussens storlek) och Napoleontiden 1796-1815 tar Preussen, i vilket Ostpreussen ingår, täten bland de tyska staterna vilka förenas till ett Tyskland under Preussens och rikskanslern Otto von Bismarcks spira. 1871 blir Tyskland ett kejsardöme.

Genom Versaillesfreden 1919 efter första världskriget avskiljdes Ostpreussen geografiskt från Tyska riket genom bildandet av Polen och den polska korridoren. Freden innebar för tysk del i öst att den nordligaste delen av Ostpreussen, Memelland med staden Memel ställdes under Nationernas förbunds kontroll (förvaltades inledningsvis av Frankrike, sedermera införlivat med Litauen). Vidare tillfördes provinsen Ostpreussen en mindre del av provinsen Västpreussen (medan resterande delar av denna provins tillföll Polen).

Att Ostpreussen inte "satt samman" med moderlandet irriterade tyskarna starkt, detta faktum kom att användas flitigt i anti-polsk propaganda, främst av nazisterna.

Under andra världskriget hade Hitler sitt högkvarter Wolfschanze på östfronten i ostpreussiska Rastenburg.

Efter andra världskriget 1945 delades den preussiska provinsen Ostpreussen i en nordlig del som tillföll Sovjetunionen och en sydlig del som "tillsvidare" ställdes under polsk förvaltning.

Den tyska befolkningen, 97% av provinsens folkmängd, fördrevs och ersattes av ryssar och polacker.

Uppdelningen blev definitivt permanent genom att det återförenade Tyskland 1990 erkände Oder-Neisse-linjen som sin östgräns. Den sydliga delen är idag helt förpolskad och utgör en ordinär del av Polen. Den polska staten har ivrigt emotsatt sig fördrivna tyskars krav på kompensation för förlorad egendom och återkrav av sådan då Polen dels aldrig fått något krigsskadestånd från Tyskland (enbart den tyska förstörelsen av Warszawa kostade 45 miljarder dollar) och dels att man själv har en stor grupp fördrivna från polska territorier som annekterades av Sovjetunionen 1945 och aldrig erhållit någon ersättning för förlorad egendom. Efter 1990 har många tyskar med rötterna i Ostpreussen rest tillbaka som turister.

Den nordliga delen, med Ostpreussens huvudstad Königsberg (nuvarande Kaliningrad) är en del av Ryska federationen. Detta området är kraftigt nedgånget i jämförelse med omkringliggande områden. Det tjänar främst som rysk flottbas.

Den allra nordligaste delen av Ostpreussen, Memelland med staden Memel (nuv. Klaipeda) tillhör Litauen. Omkring 5 000 tysktalande finns kvar i Klaipedatrakten idag.

Se även

Personliga verktyg