Fältslag
Från Rilpedia
| Fel vid skapande av miniatyrbild: Ogiltiga parametrar för miniatyrbilden |
Fältslag (batalj), den blodiga sammanstötningen av två mot varandra kämpande arméer (slag i mindre omfattning, till exempel mellan enskilda delar av arméer, benämns strid, träffning, skärmytsling o.s.v.).
Om den ena av de båda stridande parterna inväntar den andra med avsikt att uppta strid, uppstår en planlagd strid (fr. bataille rangée); träffar de under rörelserna oförberett på varandra, uppkommer ett oförberett slag, renkonterstrid (fr. rencontre). I det planlagda slaget känner vardera parten alltid åtminstone något så när fiendens ställning, varigenom åtgärder för striden på förhand kan vidtas; i det oförberedda slaget kommer allt plötsligt, befälhavarna måste snabbt uppfatta, besluta och utföra.
Ännu under den napoleonska tiden upptogs de flesta slag som planlagda; sedermera har under det rörliga kriget de oförberedda tagit överhand. Slagets mål är att bryta fiendens krafter, så att han blir oförmögen till vidare motstånd. Vid anfall kan slaget utföras antingen omfattande mot den ena eller båda av fiendens flyglar eller genombrytande mot hans mitt, allt under det vissa trupper sysselsätter honom på de delar av fronten, mot vilka huvudanfallet icke riktas. Med nutidens stora truppmassor avbryts slaget vanligen av mörkret, och ofta kan man först under natten överskåda dess utgång. Stannar båda parterna på slagfältet för att följande dag förnya slaget, kan man tala om ett oavgjort slag. Eljest är slagfältets behållande eller intagandet av fiendens ställning vanligen det synbara tecknet av segern. Slagfältet, den plats, där slaget utkämpas, bör väljas så, att det passar för ens styrka och för de truppslag man företrädesvis äger, och så, att återtågsvägen är tryggad.
Det sätt, på vilket trupperna uppställs till striden, kallas slagordning. Förr var denna av stor vikt, då det gällde att sammanhålla långa, obrutna linjer; nu åter har grupperingen i stort ersatt slagordningens vikt. Slagordningens front benämns slaglinje. Med de stora härar, som nutidens stater sänder i fält och låter enhetligt uppträda, kommer slagen att utsträckas utefter en lång sträcka och att anta formen av en rad slag med större eller mindre samband mellan varandra. Då avgörandet härigenom blir svårare att framkalla, kräver slagen längre tid och blir ändå icke alltid avgörande.
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
