Slaget vid Austerlitz
Från Rilpedia
| Slaget vid Austerlitz Trekejsarslaget |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Napoleonkrigen | |||||||
 Napoleon i slaget vid Austerlitz, målning av François Gérard. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Mall:Landsdata Frankrike Frankrike | Mall:Landsdata Ryssland Ryssland Österrike |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Mall:Landsdata Frankrike Napoleon I | Mall:Landsdata Ryssland Alexander I Frans II |
||||||
| Styrka | |||||||
| 65 000 - 75 000 | 73 000 - 85 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 1 305 döda 6 940 sårade 573 tillfångatagna 1 standar förlorat |
15 000 döda eller sårade 12 000 tillfångatagna 180 kanoner förlorade 50 standar förlorade |
||||||
Kap Finisterre – Ulm – Trafalgar – Austerlitz – Saalfeld – Jena-Auerstedt – Pułtusk – Eylau – Heilsberg – Friedland – Vimiero – Ocana – Corunna – Medellin – Sacile – Abensberg – Eckmühl – Raszyn – Aspern-Essling – Talavera – Wagram – Walcheren – Badajoz – Salamanca – Fälttåget mot Ryssland – Lützen – Bautzen – Grossbeeren– Katzbach – Dresden – Kulm – Dennewitz – Leipzig – Hanau – Bornhöft – Brienne – La Rothière – Montereau – Minciofloden – Laon – Arcis-sur-Aube – Montmartre – Paris – Ligny – Quatre Bras – Waterloo – Wavre – Issy
Slaget vid Austerlitz, i nuvarande Tjeckien, även kallat trekejsarslaget, var ett fältslag som ägde rum den 2 december 1805 där Napoleon vann en berömd seger över motståndarna Alexander I av Ryssland och Frans II av Österrike. Slaget stod på årsdagen av Napoleons krönings 1804. De franska manövrerna vid Austerlitz är klassiska exempel i krigshistorien.
Efter att ha skapat la grande armée för en invasion av England men hejdats då England förmådde Ryssland och Österrike att anfalla Frankrike i ryggen tvingades Napoleon att ändra sin strategi. Han gav order om omedelbart återtåg, armén marscherade raskt åt sydost och kunde triumfera vid Ulm varpå Napoleon (som tillbringat den första tiden under marschen i Paris) kunde sluta sig till armén och leda den mot Österrike. Marskalk Murat intog Wien i november utan att möta större motstånd, men den österrikiska huvudarmén, som nu dessutom fått förstärkning av ryssarna, återstod att besegra.
Till Austerlitz kom Napoleon först och kunde därför förbereda sin plan. Han valde att avstå från att befästa Pratzenplatån, vilket kanske hade varit det mest strategiska, och ställde sig istället ett stycke nedanför platån, med sin högerflygel över landsvägen till Wien. Österrikarna och ryssarna närmade sig från andra hållet och rusade uppför platån där de stannade och förberedde sitt anfall. Napoleon hade avsiktligt försvagat högerflygeln (Davout) och lade sin huvudkraft i vänsterflygeln (Soult och Bernadotte), samt nästan hela kavalleristyrkan (Murat). Planen var att dra sig tillbaka när de allierade stormade nerför platån, troligen riktande sitt slag mot den svaga högerflygeln. Därmed skulle ryssarna och österrikarna lättsinnigt tro sig kunna krossa Davouts avdelning och anfalla fransmännens center i flanken och i ryggen, vilket visade sig också bli fallet.
Så snart kanonerna inledde beskjutningen och tusentals soldater började marschera var det mot Davout som de allierade riktade sitt dråpslag. Allt eftersom ryssarna ryckte nerför platån drog sig fransmännen undan efter vägen, men plötsligt stannade reträtten. De numerärt underlägsna fransmännen besköt sina angripare med svår musköteld, och allt fler ryssar stormade nerför kullen mot Davout. Därmed var styrkan kvar uppe på Pratzen inte starkare än de fransmän som ännu inte deltog i slaget. Nu anföll de uppför Pratzen och vinklade frontlinjen. Det hjältemodiga företaget skrämde österrikarna och fick deras värjningar att även framstå som otillräckliga. Murats kavalleri red runt och anföll de allierades högerflygel, och skräcken spred sig. Samtidigt hade fransmännens högerflygel repat sig ifrån angreppet och drev nu tillbaka sina angripare upp mot platån. Men återigen anföll de ursinnigt, tills den allierade högerflygeln och centern krossats, och den nu inte så starka vänsterflygeln anfölls bakifrån. De ryska soldaterna flydde ut på en frusen sjö som fransmännen sköt sönder med kanonkulor. Därmed hade det allierade angreppet avvärjts, men Nelsons seger vid Trafalgar fem veckor tidigare omöjliggjorde ett nytt invasionsförsök.
I freden fick Österrike lämna ifrån sig stora landområden, och det tysk-romerska riket upplöstes till Napoleons Rhenförbund. Ryssland däremot fortsatte som jagad tills sommaren 1807.
Slaget har gått till historien som trekejsarslaget, eftersom de tre rikenas kejsare var närvarande på fältet.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Austerlitz
