Vasa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser av detta namn, se Vasa (olika betydelser).
Vasa stads vapen Vasas läge
vapen läge
Vasa
Vaasa
Kommunkod 905
Län Västra Finlands län
Landskap Österbotten
Läge
 - Latitud
 - Longitud
63° 10′ 00″
22° 00′ 00″
Yta
 - totalt
 - land
397 km²
183 km²
Folkmängd
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - inv/km²
57 030

311 inv/km²
Språkfördelning
 - finska
 - svenska
 - övriga
71,8 %
25,0 %
3,2 %
Webbplats Vasa stad
Politik
Stadsdirektör/Borgmästare Markku Lumio
Stadsfullmäktiges ordförande Håkan Nordman, SFP
Stadsstyrelsens ordförande Kouhi Heikki, Saml
Politisk fördelning
 (51 mandat) [1]
- SFP: 13
- SDP: 11
- Saml: 11
- Vf: 5
- Pro Vaasa: 3
- Gröna: 3
- C: 2
- KD: 2
-Sannf: 1
Administrativa data
Landskapsförbund Österbottens förbund
Regioncentrum Vasa
Härad Vasa
Magistrat Vasa
Skattebyrå Vasa
Sjukvårdsdistrikt Vasa
Försäkringskrets Västra Finland
Nödcentral Österbotten
Räddningsverk Österbotten
Miljöcentral Västra Finland
Arbetskrafts- och näringslivscentral Österbotten
EU-målområde

Vasa (finska Vaasa) är en stad med omkring 57 000 invånare i landskapet Österbotten i Västra Finlands län i Finland. Staden Vasa grundlades intill Korsholms slott 1606 av Karl IX av Vasaätten, kung över dåvarande Sverige i vilket Finland ingick. Staden hade en bit in på 1900-talet svenska som majoritetsspråk, men numera är finska språket i majoritet även om Vasa är en verkligt tvåspråkig stad den svenskspråkiga besökaren klarar sig på svenska i nästan alla offentliga sammanhang. Vasas närmaste grannkommun är Korsholm. Infjärden (fi Pukinjärvi) är en sjö i Vasa.

Innehåll

Förteckning över orter i Vasa stad

I kommunen ingår byarna och bosättningsområdena: Aspnäs, Bobäck, Brändö (stadsdel med högskolor och universitet som Yrkeshögskolan Novia), Centrum, Dragnäsbäck, Gamla Vasa (den svenska yrkesutbildningen i Yrkesakademin), Gerby, Hemstrand, Högbacken, Höstves, Kappsäcken, Kilskiftet, Klemetsö (industriområde), Korsnäståget, Kronvik (badstrand), Melmo, Molnträsket (sjö och naturområde), Orrnäs, Prästgårdsbacken, Roparnäs (med mentalvårdsanstalt), Runsor (med Vasas internationella flygplats och industriområdet Vaasa Airport Park), Stenhaga (affärsområde), Vapenbrödrabyn, Vikinga, Västervik, Vöråstaden, Sandviken (med många av idrottsanläggningarna, t.ex. Sandvikens fotbollsstadion), Sunnanvik (med bostadsmässo-området från 2008) och den svenskaste stadsdelen i Vasa: Sundom, en intressant landsby med Söderfjärden och Öjberget intill. Enligt vetenskaplig datering finns vasaregionens äldsta spår av mänsklig aktivitet uppe på Öjberget, för 4000 år sedan.

Här finns också stranden Risöfladan, berget Öjberget, öarna Domarskäret, Långskäret (med fiskehamn), Smulterö, halvöarna Borgaren (med oljehamn), Utterön, grundet Gåsgrund (med fiskefyr), fjärdarna Korshamnsfjärden, Kråkfjärden, Norra Stadsfjärden och Södra Stadsfjärden, sundet Penikarströmmen samt viken Metviken. Cirka 10 kilometer söder om Vasa ligger Söderfjärden, ett meteoritnedslag ungefär 520 miljoner år gammalt. Det är unikt så tillvida att hela området är fast mark. Alla de tio övriga meteoritkratrarna i Finland är täckta av vatten. Kraterns randberg är klart synliga, i norr t.ex. Öjberget, som också är Vasas vintersportcentrum.

Sevärdheter

Österbottens museum är regionmuseum och är beläget i Vasa. Som konstmuseum räknas det som ett av de mest betydande i Finland med verk av många namnkunniga konstnärer. Kvarkens naturcenter Terranova finns i bottenvåningen och fungerar också som infopunkt för Finlands första och enda Unescos världsnaturarv i Finland: Kvarkens skärgård.

Mitt på Söderfjärden finns den nyaste sevärdheten i vasatrakten: Söderfjärdens Meteoria (fi. Meteoriihi), invigd av minister Ole Norrback 27.6.2008. Den är ett besökscenter, uppbyggd i en ria. Inne i rian finns utställningar om meteoritnedslaget och den i många avseenden unika Söderfjärden. En tio minuters multimedia-visning (finns på svenska, finska och engelska) berättar åskådligt om detta. Bakom projektet står Sundom Bygdeförening och ett flertal sponsorer. I rian finns också inrymt vasaregionens enda astronomiska observationspunkt med ett rymdteleskop. Den astronomiska föreningen Andromeda i Vasa svarar för observatoriedelen. Söderfjärden är Finlands viktigaste rastplats för höstflyttande tranor. Hösten 2006 fanns samtidigt 7160 tranor på Söderfjärdens tröskade åkrar.

På ön Vasklot (uttalas vassklo:t, fi. Vaskiluoto) strax utanför Vasa finns hamn, järnvägsstation, nöjesparken Wasalandia, badanläggningen Tropiclandia och campingplatsen. Från färjehamnen avgår så gott som dagligen, året om, RG-lines färja RG1 till Umeås uthamn Holmsund i Sverige, körtid 4,5 h. Vasklot fick järnvägsförbindelse år 1900 och stationen är ritad av arkitekten Bruno Granholm. Stationsområdet är skyddat av Museiverket. De intilliggande byggnaderna är från 1890- och 1910-talet.

Historia

Vasa grundlades 1606 av Karl IX invid foten av Korsholms vallar, och erhöll sina första privilegier 1611, varvid staden, som därförinnan kallats Mustasaari, Mussor, tilldelades namnet Vasa till åminnelse av Sveriges då regerande konungaätt, Vasaätten. Karl IX var den yngste sonen till Gustav Vasa.

Under finska kriget utkämpades på stadens gator den 25 juni 1808 en häftig strid mellan en avdelning landstigna svenska trupper under Bergenstråhles befäl och ryska ockupationstrupper, efter vilken strid följde en fem dagars våldsam plundring av staden genom de ryska trupperna.

Vy över staden Vasa från nordost, före branden 1852. En litografi av Johan Knutson, 1840-tal.

Efter att ha förstörts vid en brand den 3 augusti 1852 flyttades staden 7 km närmare havet. Kyrkoruinen och det fåtal stenbyggnader som kvarstod efter branden kan beses i Gamla Vasa.

Genom kejserligt manifest 1855, med anledning av några enskilda stadsbors anhållan, förändrades den nya stadens namn till Nikolaistad. Alla försök att få ändringen att återgå var förgäves, intill dess efter ryska revolutionen 1917 staden återfick sitt gamla namn, som hela tiden fortlevat i dagligt tal.

I augusti 1855, under det pågående Krimkriget bombarderade den engelska flottan Brändö hamn.

Under finska inbördeskriget 1918 tog en del av landets regering sin tillflykt till Vasa, som blev det vita Finlands centrum. Den vita senaten, Finlands Senat, höll till i stadshuset. Som erkänsla för det understöd stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen föra Finlands frihetskors. På de rikssvenska frivilliga brigadmedlemmarnas hjältegrav i Vasa, den s.k. Svenska kullen, har på initiativ från Sverige rests ett monument med de stupades namn.

Fil:Vaasa vapaudenpatsas.jpg
Finlands frihetsstaty på Vasa torg till minne av kriget 1918, rest den 9 juli 1938.

Isvägen över Kvarken från Umeå uthamn i Holmsund till Vasa utgjorde en viktig försörjningsrutt för Finland under vinterkriget 1939–1940, då Vasa utsattes för ryskt bombardemang.

Medier

I Vasa utges den svenskspråkiga tidningen Vasabladet samt den finskspråkiga Pohjalainen och på nätet Vaasalaisia.info (http://www.vaasalaisia.info).

Högre utbildning

Sport

Kända människor från Vasa

Se även

Vasa centrum en höstkväll år 2005, vy över Vasaesplanaden, torget och i bakgrunden köpcentret Rewell Center.

Externa länkar

Referenser

Fotnoter

  1. ↑ Kommunalvalet (2008)


v • d • r
Kommuner i landskapet Österbotten
Österbottens vapen
 
Före detta kommuner i landskapet Österbotten
Landskap i Finland · Finlands län · Finland

Koordinater: 63°6′N 21°38′O / 63.1, 21.633

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vasa"
Personliga verktyg