Toivo Kuula

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Toivo Kuula

Toivo Kuula, född 7 juli 1883, död 18 maj 1918, var en finsk tonsättare.

Kuula var en närmast fanatisk fennoman. Han avled i sviterna av ett skottsår som han ådrog sig under ett tumult i Viborg Valborgsmässoafton 1918 under det Finska inbördeskriget. Vad som exakt hände den natten är fortfarande oklart på grund av motstridiga vittnesmål från den berusade festnatten.

På restaurang Seurahuone i Viborg firade en del av den vita armén segern i det som de kallade "Frihetskriget", och dit var Toivo Kuula och hans hustru Alma inbjudna. Sent under kvällen då Alma redan tagit sig hem på grund av den allt mer berusade stämningen råkade Toivo till synes i gräl med en tyskvänlig jägarofficer vid namn Edmund Mauritz Nylund. Även den känsliga språkfrågan ska ha dykt upp i grälet eftersom flera i församlingen var finlandssvenskar. Efter att Kuula tvingats backa genom rummet och blivit slagen i ansiktet av Nylund skall Kuula ha tagit fram en liten kniv och skurit Nylund i nacken. Därefter skall det ha ropats "Hämnas jägarens blod!" från folkmassan och Kuula försökte fly. Några jägare tog upp jakten på honom och de kom ikapp honom på gården där Toivo snubblade och föll till marken. Därpå fick han ett vådaskott i huvudet av antingen jägarlöjtnant Pekka Heikka eller jägarofficer Oskar Einar Pirinen. Efter detta transporterades han till Viborgs länslasarett, där han efter ett par veckor avled av sina skador. De vitas tidningar (Suometar och Ilkka) nämnde inget om jägarnas del i händelserna. Toivo Kuulas sista verk blev skyddskårens marsch 'Jokamies' (Var man) som tillägnades de vitas seger i inbördeskriget.

Dödsfallet undersöktes länge, men ingen blev slutligen dömd. Heikka avled i en seglingsolycka i Vasa före rättsprocessen hann börja och Pirinen, som fängslades i Viborg snart efter skjutningen, dödades senare i ett flyktförsök.

Verkförteckning (urval)

Kör

  • Siell' on kauan jo kukkineet omenapuut (V.A. Koskenniemi), op. 11/1 f. kör a cappella (1908)
  • Meren virsi (E. Leino), op. 11/2, f. kör a cappella (1909)
  • Auringon Noustessa, op. 11/3, f. kör a cappella (1910)
  • Tuuti lasta Tuonelahan (Kanteletar), op. 11/4, f. kör a cappella (1906)
  • Hautalaulu (E. Leino), op. 11/5, f. kör a cappella (1908)
  • Keinutan kaikua (H. Lehtinen), op. 11/6, f. kör a cappella (1904 & 1910)
  • Kevätlaulu, op. 11/7, f. kör a cappella
  • Kesäkuva (Eero Eerola), op. 27 a 2 f. kör a cappella.
  • Iltatunnelma (Lauri Kemiläinen), op. 27 b:5 f. kör a cappella (1916)
  • Virta venhettä vie (Eino Leino), op. 4:5 f. kör a cappella (1906)
  • Nuijamiesten marssi (V.A. Koskenniemi), op. 28:4a för kör o. ork. (1912) Uruppfördes 9.11.1912 vid invigningen av Ostrobottnia. F. manskör a cappella op. 28:4b (1913)


Personliga verktyg