Från Rilpedia

Gunhild, död efter 1050/1060, var kung Anund Jakobs fru, Sveriges drottning i tjugoåtta år, från 1022 till 1050. Hennes levnadsår är inte kända, men hon blev änka och levde under Emund den gamles regeringstid på 1050-talet. Ibland har hennes dödsår föreslagits vara 1060. Saxo Grammaticus kallar henne ibland Guda eller Gyda.

Biografi

Uppgifterna om drottning Gunhild är få och motsägelsefulla; framför allt, så har hon ofta i historien förväxlats med sin dotter Gyda, som också kallades Gunhild Anundsdotter.

Gunhild har kallats Gunhild Svensdotter och anses då vara dotter till den norske jarlen Sven Håkonsson och den svenska prinsessan Holmfrid, kung Olof Skötkonungs dotter, och därmed kusin till sin make. Som Gunhild Haraldsdotter anses hon vara dotter till det norska helgonet Sankt Harald.

Ibland sägs det att Gunhild och Anund inte fick några barn tillsammans; ibland att Gunhild var mor till Anunds dotter Gyda. Detta kan innebära, att Gyda antingen var barn till Anund och en frilla, eller så är detta grundat på ett missförstånd- det faktum, att Gyda som kvinna inte räknades som tronarvinge och efterträdare till Anund och därmed glömts bort.

Då maken dog år 1050, gifte sig Gunhild med sin före detta svärson, kung Sven Estridsson av Danmark. Sven hade tidigare varit gift med hennes dotter Gyda (Gunhild Anundsdotter). Kyrkan tvingade dem dock snart att skilja sig med hot om att annars bannlysa dem. Enligt Adam av Bremen ska Sven då ha hotat Hamburgstiftet. Detta kunde vara för att Gunhild och Sven, som före detta svärmor och svärson, räknades som släkt i religiöst avseende, då han tidigare hade varit gift med hennes dotter, något som enligt kyrkans lag gjorde det förbjudet för dem att gifta sig. Gunhild och hennes dotter Gyda (Gunhild Anundsdotter), har mycket ofta blandats ihop då det gäller äktenskapet med Sven Estridsson.

Enligt en myt, ska Gunhild som änkedrottning ha grundat Gudhems kloster då hon återvände till sitt gods i Västergötland från Danmark år 1052. Gudhem ska ha tillhört hennes gårdar. Klostret i Gudhem grundades dock i själva verket hundra år senare, år 1152. Också här har hon blandats i hop med sin dotter. Enligt Adam av Bremen ska änkedrottning Gunhild, som han kallade "Sanctissima", ha varit gästfri mot de kristna missionärer från Hamburg-Bremen som ska ha avvisats av kung Emund den gamle på 1050-talet. Hon ska tillbringat resten av sitt liv i botgöring för att gottgöra för sina synder, och bedrivit en sömnadsateljé av textilier till kyrkor, tillverkat altardukar och skänkt en mässkappa till Roskilde kyrka. Det föreslås, att myten om klostret kan härstamma från hennes isolerade och religiösa liv med sina uppvaktande kvinnor. Hon ska ha dött i Gudhem, där hon "visat så mycket dygd i motgången". Hennes dödsår är okänt.

Litteratur och källor

• Herman Lindquist: "Historien om Sveriges drottningar"
• Herman Lindquist: "Historien om Sverige. Från islossning till kungarike"
• Åke Ohlmarks: "Alla Sveriges drottningar".
• Alf Henrikson: Dansk historia, Bonniers Grafiska Industrier AB, Stockholm 1989. ISBN 91-0-047565-3. 
• Assar Blomberg: Några anteckningar om Gudhems Församling i Västergötland (1916) A J Lindgrens Boktryckeri