Hessen-Kassel

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hessen-Kassel är en tidigare småstat i Tyskland och samtidigt namnet på den dynasti som regerade där. 1803-1866 hette landet Kurfurstendömet Hessen och kallades kortfattat för Kurhessen. Dynastin är utgrenad ur ätten Hessen, och en gren av den har regerat Sverige under Fredrik I.

Innehåll

Lantgrevskapet fram till 1803 och en kung av Sverige

1604 utgrenades ätten ur huset Hessen och Hessen-Kassel är därmed definitivt ett eget lantgrevskap inom Tysk-romerska riket.

Lantgreve Karls äldste son Fredrik gifte sig med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora. Ulrika Eleonora efterträdde sin bror 1718 och abdikerade sedan till förmån för sin man, så att Fredrik därmed blev kung av Sverige. 1730 efterträdde han också sin far som lantgreve av Hessen-Kassel, som således var i personalunion med Sverige till hans död 1751. Fredrik I och Ulrika Eleonora fick inga barn, så lantgrevevärdigheten gick sedan vidare till Fredriks bror Wilhelm VIII, medan den svenska riksdagen valde en annan tronföljare.

Kurhessen i brunt med exklaverna Schmalkalden (till höger) och Schaumburg (i ovankant) 1866
Det kurhessiska vapnet i lagtextsamlingen Sammlung von Gesetzen, utgiven 1843

Wilhelm VIII:s son Fredrik II byggde upp hären och hyrde ut 12 000 man från denna här att som legosoldater kämpa på britternas sida i amerikanska frihetskriget 1776-84.

Kurfurstendömet Hessen 1803-1866

Hessen-Kassel fick kurvärdighet 1803 och kallades därefter Kurfurstendömet Hessen eller kort Kurhessen. Även om Tysk-romerska riket upplöstes tre år senare, fortsatte kurfurstarna av Hessen att använda sin kurfurstetitel ända till 1866. Under Napoleonkrigen erövrades Hessen-Kassel av fransmännen och 1807-1813 tillhörde området Kungariket Westfalen, men återfick sedan självständighet under samme furste som tidigare.

Kurhessen ställde upp på Österrikes sida i det tyska inbördeskriget 1866, varefter det annekterades av Preussen. Den siste kurfursten hade ingen direkt legitim arvinge, utan huvudmannaskapet för ätten övergick till hans syssling Fredrik Wilhelm, som använde sig av titeln lantgreve av Hessen-Kassel, även om ätten inte längre hade någon suverän furstevärdighet.

Icke-suveräna lantgrevar av Hessen-Kassel från 1875 och en tilltänkt kung av Finland

Fredrik Wilhelm var gift med Anna av Preussen, brorsdotter till kejsar Vilhelm I. De fick tre söner, som i tur och ordning kom att bli huvudmän för ätten. Den yngste av dem, Fredrik Karl, gifte sig med kejsar Vilhelm II:s syster och valdes till kung av Finland 1918, ett ämbete som han emellertid aldrig tillträdde utan avsade sig två månader senare; Finland blev sedan republik 1919.

Tyskland blev republik 1918, och dynastin Hessen-Kassel är sedan dess en högadlig ätt med ett stort förflutet, men i praktiken ingen särskild makt. Landet Hessen-Kassel blev 1945 en del av det nybildade Stor-Hessen sedan andra världskrigets segrarmakter hade upplöst den tyska delstaten Preussen. Stor-Hessen bytte namn till Hessen redan 1946 och är nu en av Förbundsrepubliken Tysklands delstater, Bundesland Hessen.

Ättens huvudmän genom tiderna

Till följd av politiska omdaningar (jämför texten ovan) var lantgrevarna och kurfurstarna inte alltid suveräna furstar.

Lantgrevar:

Kurfurstar (1803-1866):

Lantgrevar: (sidolinje som övertog ättens huvudmannaskap 1875)

  • 1803-1837 Fredrik av Hessen-Kassel, kurfurst Wilhelm I:s yngre bror som fick titeln lantgreve vid broderns upphöjelse till kurfurste
  • 1837-1867 Wilhelm av Hessen-Kassel
  • 1867-1884 Fredrik av Hessen-Kassel (1820-1884), ättens huvudman från 1875
  • 1884-1888 Fredrik Wilhelm
  • 1888-1925 Alexander Fredrik (död 1945)
  • 1925-1940 Fredrik Karl (vald men aldrig tillträdd kung av Finland 1918)
  • 1940-1981 Philipp
  • 1981- Moritz (född 1926)
Personliga verktyg