Från Rilpedia

Gustav, hertig av Sachsen-Engern-Westfalen, född (troligen) 31 augusti 1570 i Västerås, död 11 november 1597 i Stockholm, son av hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg och Gustav Vasas dotter Sofia, vigd 1594 med Anna Knutsdotter Lillie af Ökna.

Fadern hertig Magnus lämnade snart Sverige och Gustaf uppfostrades på Ekolsund av sin moder ensam. Till följd av hennes ombytlighet och svaghet för sonen blev dennes uppfostran tämligen missvårdad. Hertig Karl ansåg att Gustaf vandes blott vid lättja och självsvåld och hade honom därför tidtals vid sitt hov. Efter sin uppväxt anträdde Gustaf år 1591 en utländsk resa, vilken sträckte sig ända till Italien. I januari 1594 var han nyss återkommen till Sverige.

Sedan 28 juni 1591 hade han av Johan III fått häradshövdingeräntorna av Håbo, Ärlinghundra och Lagunda härad som förläning. Hans inkomster förbättrades senare genom anslagen kyrkotionde m. m. 1597 innehade han dessutom Hagunda härad och de socknar av Lagunda och Håbo som ej var förlänade till modern.

I striden mellan Sigismund och Karl slöt han sig till den senare, varefter han den 8 juni 1597 insattes i slottslofven på Kalmar. Den 11 augusti råkade han skjuta sig själv genom knät vid en mönstring utanför Stockholm. Till följd av vådaskottet avled han den 11 november 1597 på Stockholms slott, och begravdes 1598 i Uppsala.

Barn

• Magnus Gustafsson Rutencrantz, född 1590, död 1640.

Källor

• Nordisk familjebok, tryckår 1883.
• Nordisk familjebok "Uggleupplagan", tryckår 1909.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).