Göteborgs kommun
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
| Göteborgs kommun | |
 Göteborgs kommunvapen |
|
| Län | Västra Götalands län |
| Landskap | Västergötland och Bohuslän |
| Domsaga | Göteborgs domsaga |
| Centralort | Göteborg |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
2:a av 290 489 757 invånare† |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
190:e av 290 465,22 km² 450,71 km² 14,51 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
9:e av 290 1 086,6 invånare/km² |
| Kommunkod | 1480 |
| Webbplats | göteborg.se |
| † Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | |
|---|---|
Göteborgs kommun (även Göteborgs stad) är en kommun i Västra Götalands län i landskapen Västergötland och Bohuslän. Centralort är Göteborg.
Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Administrativ historik
1862 års kommunalförordningar lade grunden till det kommunala systemet i Sverige. Den nuvarande kommunindelningen är ett resultat av sammanläggningar som skett med andra kommuner fram till 1974 då Askims kommun, med flera områden, gick upp i Göteborgs kommun.
Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting
Stad eller kommun?
Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet Göteborgs stad. Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”.
Geografi
Orter
Av kommunens befolkning bor 91,7 procenter inom tätorten Göteborg. Dessutom finns ytterligare 21 tätorter (med sammanlagt 34 000 invånare) och ett antal småorter helt eller delvis inom kommunen. 3 307 personer, eller 0,7 procent av Göteborgs kommuns befolkning anses som boende på landsbygden.
Större öar
Göteborgs södra skärgård
Göteborgs norra skärgård
- Öarna ingår i Öckerö kommun
Demografi
Definitionen av "Andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.
| Utländsk bakgrund i procent av befolkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Utländska medborgare | 8% | |||
| Födda i utlandet | 13% | |||
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Göteborgs Kommun 1810-2009 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 31 882 | |||
| 1820 | 37 894 | |||
| 1830 | 41 603 | |||
| 1840 | 42 617 | |||
| 1850 | 50 040 | |||
| 1860 | 62 941 | |||
| 1870 | 74 752 | |||
| 1880 | 99 118 | |||
| 1890 | 134 551 | |||
| 1900 | 167 871 | |||
| 1910 | 204 272 | |||
| 1920 | 245 699 | |||
| 1930 | 272 833 | |||
| 1940 | 309 564 | |||
| 1950 | 370 832 | |||
| 1960 | 423 983 | |||
| 1970 | 465 527 | |||
| 1980 | 431 273 | |||
| 1990 | 433 042 | |||
| 2000 | 466 990 | |||
| 2009 | 500 181 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. | ||||
Politik och organisation
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter. Här visas mandatfördelningen i kommunfullmäktige sedan 1919.[1][2][3].
Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 60 fullmäktigemandat.
| Valår | m | fp | övr | s | v | Grafisk presentation | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 20 | 14 | 26 |
|
|||||||
| 1920 | 20 | 11 | 29 |
|
|||||||
| 1922-1923 | 19 | 6 | 1 | 31 | 3 |
|
|||||
| 1926-1927 | 18 | 10 | 25 | 7 |
|
||||||
| 1930-1931 | 20 | 8 | 32 |
|
|||||||
| 1934-1935 | 16 | 8 | 2 | 27 | 7 |
|
|||||
| 1938 | 14 | 8 | 30 | 8 |
|
||||||
| 1942 | 12 | 8 | 30 | 10 |
|
||||||
| 1946 | 9 | 13 | 23 | 15 |
|
||||||
| 1950 | 5 | 24 | 25 | 6 |
|
||||||
| 1954 | 7 | 22 | 24 | 7 |
|
||||||
| 1958 | 13 | 18 | 24 | 5 |
|
||||||
| 1962 | 9 | 18 | 28 | 5 |
|
Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 80 fullmäktigemandat.
| Valår | m | c | fp | s | v | Grafisk presentation | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1966 | 13 | 1 | 27 | 30 | 9 |
|
Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 81 fullmäktigemandat.
| Valår | m | c | kd | fp | nyd | sd | mp | hkv | s | v | kp | Grafisk presentation | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 8 | 7 | 27 | 33 | 6 |
|
||||||||||||||
| 1973 | 12 | 11 | 19 | 32 | 7 |
|
||||||||||||||
| 1976 | 13 | 10 | 17 | 35 | 6 |
|
||||||||||||||
| 1979 | 18 | 7 | 16 | 1 | 31 | 8 |
|
|||||||||||||
| 1982 | 21 | 5 | 9 | 1 | 1 | 35 | 8 | 1 |
|
|||||||||||
| 1985 | 17 | 4 | 16 | 3 | 2 | 31 | 8 |
|
||||||||||||
| 1988 | 17 | 4 | 1 | 13 | 9 | 30 | 7 |
|
||||||||||||
| 1991 | 21 | 1 | 5 | 10 | 4 | 5 | 29 | 6 |
|
|||||||||||
| 1994 | 21 | 1 | 1 | 8 | 5 | 37 | 8 |
|
||||||||||||
| 1998 | 22 | 9 | 6 | 5 | 28 | 11 |
|
|||||||||||||
| 2002 | 17 | 5 | 14 | 6 | 29 | 10 |
|
|||||||||||||
| 2006 | 20 | 1 | 5 | 9 | 1 | 7 | 31 | 7 |
|
m=moderata samlingspartiet, kd=kristdemokraterna, c=centerpartiet, fp=folkpartiet liberalerna, nyd=Ny demokrati, sd=Sverigedemokraterna, mp=miljöpartiet de gröna, hkv=Hisingens kommunala väljare (gick sedermera upp i miljöpartiet), s=socialdemokratiska arbetarepartiet, v=vänsterpartiet, kp=Kommunistiska partiet
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.
Ordinarie ledamöter
|
Interkommunal samverkan
Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Kommmunalskatt
Den kommunala skattesatsen är 32,98 kr, varav 21,55 kr går till kommunen, 10,45 kr till landstinget, 0,84 kr till Svenska kyrkan (för de som är medlemmar) och 0,14 kr till begravningsavgift (2005).
Politisk indelning av kommunen
Kommunen är sedan den 1 januari 1990 indelad i 21 delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.
Stadsdelar
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, i dag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna försvann 1990 när man skapade stadsdelsreformen, med de 21 stadsdelarna, även om många av de gamla namnen fortfarande används i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg, Inom Vallgraven.
De gamla stadsdelsnamnen finns fortfarande kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.
Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Själva nämnden är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.
Efter en uppgörelse mellan de två partierna i den styrande minoriteten har socialdemokraterna ordförandeposten i alla stadsdelsnämnder utom Linnéstaden och Högsbo där miljöpartiet har ordförandeposten.
Stadsdelsnämnder och stadsdelar
- Askim: Askim, Hovås och Billdal
- Backa: Skogome, Brunnsbo, Backa och Skälltorp
- Bergsjön: Västra Bergsjön och Östra Bergsjön
- Biskopsgården: Norra Biskopsgården, Länsmansgården, Svartedalen, Södra Biskopsgården och Jättesten
- Centrum: Krokslätt, Johanneberg, Landala, Guldheden, Lorensberg, Vasastaden, Inom Vallgraven, Stampen, Gårda och Heden
- Frölunda: Frölunda och Järnbrott
- Gunnared: Angereds Centrum, Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen
- Härlanda: Björkekärr, Fräntorp, Kålltorp, Torpa och Vidkärr
- Högsbo: Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös och Högsbo (industriområde)
- Kortedala: Gamlestaden, Utby, Södra Kortedala och Norra Kortedala
- Kärra-Rödbo: Kärra och Rödbo
- Linnéstaden: Annedal, Haga, Masthugget, Olivedal och Änggården
- Lundby: Bräcke, Brämaregården, Helgered, Kvillebäcken, Kyrkbyn, Kärrdalen, Rambergsstaden, Sannegården, Slättadamm och Tolered
- Lärjedalen: Agnesberg, Bergum, Eriksbo, Gunnilse, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult
- Majorna: Kungsladugård, Majorna, Sanna och Stigberget
- Södra Skärgården: öarna i Göteborgs södra skärgård, Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö, Vargö och Vrångö
- Torslanda: Arendal, Björlanda, Hjuvik, Nolered och Torslanda centrum
- Tuve-Säve: Tuve och Säve
- Tynnered: Bratthammar, Grevegården, Guldringen, Kannebäck, Näset, Skattegården, Ängås och Önnered
- Älvsborg: Fiskebäck, Grimmered, Hagen, Hinsholmen, Käringberget, Kungssten, Långedrag, Nya Varvet, Påvelund, Sandarna och Saltholmen
- Örgryte: Bagaregården, Kallebäck, Kärralund, Lunden, Olskroken, Redbergslid, Skår och Överås
Historik över införlivanden av områden med Göteborgs kommun
(Samtliga den 1 januari)
- 1868 - Gamla Älvsborgs Kungsladugård (Majorna och Kungsladugård)
- 1871 - 3/80 mantal av Krokslätt Norgården
- 1883 - Tingstadsvassen samt Landala och delar av Gibraltar
- 1904 - Delar av Stora och Lilla Änggården
- 1906 - Lundby församling
- 1909 - Delar av Kålltorp i Örgryte kommun
- 1918 - Delar av Änggården i Örgryte kommun
- 1922 - Örgryte kommun
- 1928 - Del av Partille kommun, bland annat Utby
- 1930 - Del av Angereds kommun
- 1931 - Nya Varvets församling
- 1936 - Del av Backa kommun
- 1940 - Del av Björlanda kommun
- 1945 - Västra Frölunda kommun
- 1948 - Backa kommun
- 1949 - Del av Säve kommun (Tagene)
- 1950 - Del av Mölndals kommun
- 1951 - Delar av Mölndals kommun
- 1960 - Del av Björlanda församling (Vikans by och Halvorsäng)
- 1967 - Angereds kommun och Bergums församling i St. Lundby kommun, samt Torslanda, Tuve och Säve kommuner
- 1974 - Askims och Styrsö kommuner samt Rödbo församling i Kungälvs kommun
Övriga nämnder
Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:
|
|
|
Bolag
Göteborgs kommun äger ca 25 bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
Valkrets
Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.
Vänorter och systerstäder
Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
|
Vänorter: |
Systerstäder: |
Samarbetsstäder: |
Religiösa byggnader i kommunen
Kyrkor i Svenska kyrkan
Övriga
Kommunens omgivningar
Kranskommuner till Göteborgs kommun är Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö.
Källor
Externa länkar
- Göteborgs kommun
- Om länens indelning i kommuner
- Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun
| Stadsdelsnämndsområden i Göteborgs kommun | |
|
| Askim | Backa | Bergsjön | Biskopsgården | Centrum | Frölunda | Gunnared | Härlanda | Högsbo | Kortedala | Kärra-Rödbo | Linnéstaden | Lundby | Lärjedalen | Majorna | Södra Skärgården | Torslanda | Tuve-Säve | Tynnered | Älvsborg | Örgryte | ||
| Sveriges kommuner | Göteborg |
|
|||||||||||
|
|||||
