Lund

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Sliparelyckan)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Den här artikeln handlar om tätorten Lund. För kommunen Lund, se Lunds kommun. För andra betydelser, se Lund (olika betydelser).
Lund
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
●
Lunds stadsvapen.png
Läge 55°42′N 13°12′O / 55.7, 13.2
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Lunds kommun
Folkmängd(2008) 76 188 invånare
Area(2005) 2 499 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008)
Karta över Lund

 Lund (info) är en tätort och centralort i Lunds kommun i sydvästra Skåne län, säte för Lunds universitet samt stiftsstad för Lunds stift. Lund är Sveriges elfte största tätort.[2]

Staden är belägen på en utlöpare av Romeleåsen som avgränsar Lundaslätten i nordväst. Kommunen tillhör Öresundsregionen och ingår enligt Statistiska centralbyråns klassificering i Stor-Malmös storstadsregion.

Innehåll

Historik

Huvudartikel: Lunds historia

Lund är tillsammans med Sigtuna och Skara Sveriges äldsta stad, även om Lund var en dansk stad som blev svensk besittning först år 1658. Lund var dock inte på den danska tiden Danmarks äldsta stad.

Karta över Lund på 1500-talet
Lundaslätten med Lunds stadsgräns. Lund i bakgrunden.
Karta över Lund 1866
Universitetsbyggnaden.

Staden grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräknings början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt — en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romelåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i Vombsänkan, Färs härad, antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också Kristianstadsslätten på andra sidan Linderödsåsen. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme.

Kyrka och kristen gravplats dateras till början av 990-talet, samtidigt med stadens förmodade grundande. Fram till 1066 hade Lund starka förbindelser med ärkebiskopssätet i Canterbury. Lund blev biskopssäte år 1060, när Danmark organiserades i ett tiotal stift, från 1066 underställt ärkebiskopen i Hamburg-Bremen med gränser motsvarande dagens Lunda-stift plus Bornholm, och 1103 ärkebiskopssäte för Norden. 1085 grundlades Katedralskolan och den är därmed Nordens äldsta skola. Under 1100-talets första hälft byggdes Lunds domkyrka, ett kloster och flera mindre kyrkor. Lund var Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. I början av 1300-talet tappar dock Lund i betydelse till Malmö, som anlagt som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över Öresund, och som hanseatisk hamnstad är i stark tillväxt, men Lund behåller positionen som kyrkligt, kulturellt och bildningsmässigt centrum. År 1425 inrättas Studium Generale i Lund, Danmarks och Nordens första universitet.

Vid reformationen 1536 försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. År 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och år 1666 anlades Lunds universitet för att understödja försvenskningen. Inkorporeringen i Sverige vid frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Under och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som för en tid blev kungasäte. Mellan den 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Södergatan, vilket gjorde att Lund blev Sveriges de facto huvudstad under dessa år.[källa behövs]1856 drogs järnväg från Malmö, och året därpå fortsatte järnvägsutbyggnaden norrut. Därmed hade den industriella revolutionen med åtföljande urbanisering nått Lund.

Handeln gick tillbaka, däremot tycks hantverket ha blomstrat, och Lund var fortfarande stiftsstad med domkapitel och katedralskola. Universitetets tillkomst 1668 innebar på sikt nya framtidsmöjligheter, men ännu cirka 1800 var staden en "akademisk bondby" (Tegnér) med endast cirka 3 000 invånare.

Under 1800- och 1900-talen har en fortgående, accelererad demografisk och ekonomisk tillväxt ägt rum. Vid sekelskiftet 1900 uppgick befolkningen till 17 000, 1990 bodde i tätorten 65 400 personer. Redan i början av 1800-talet var Lund ett kommersiellt och finansiellt centrum för den kringliggande bygden.

Av stor betydelse för Lund blev öppnandet av Södra stambanan 1856, och vid seklets mitt började staden industrialiseras, till stor del på basis av lokala råvaror (läderindustri, tegelbruk, mejerier) och närheten till universitetet (tryckerier). Också textil- och verkstadsindustri fanns. Avgörande för Lunds expansion under 1900-talet har dels varit universitets- och sjukvårdsinrättningarnas tillväxt, dels tillkomsten av högteknologiska industrier som Tetra Pak och Gambro med anknytning till universitetet.

Studentrevolten, delvis inspirerad av majrevolten i Frankrike, var mycket närvarande i Lund 1967-69, då exempelvis studentmössor brändes offentligt och i protest varje sista april.

Lunds stadsbild

Se även Lista över byggnader i Lund

Lund ligger i den sydvästra delen av Sverige och är en medelstor stad med 76 188 invånare. Det är en kontrasternas stad där den gamla stadskärnan samsas med moderna byggnader och internationellt kända företag såsom Sony Ericsson, Tetra Pak och AstraZeneca.

När Lund under 1100- och 1200-talet var säte för ärkebiskopen byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster.

Att Lund är en medeltidsstad märks främst i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i århundraden. Dessutom har centrum form av ett mänskligt hjärta som är typisk stadsbyggande under medeltiden. Det finns även ett fåtal medeltida byggnader, såsom domkyrkan, Liberiet, Sankt Peters Klosters kyrka och Krognoshuset. Stäket, Kungshuset i Lundagård och Karl XII-huset på Katedralskolan är andra gamla byggnader.

Universitetssjukhuset
Katedralskolan
"Lunna töser", exempel på nybygge i Lund, Margretedal vid Södra vägen.

I övrigt var det fram till slutet av 1800-talet vanligt med korsvirkeshus. Ett sådant är Wickmanska gården. Denna brann ner år 2002, men är restaurerad och inhyser en kebabrestaurang i dag.

Under slutet av 1800-talet ersattes många småhus med flervåningshus. Under denna period byggdes bland annat Katedralskolans huvudbyggnad, Grand Hotel, Universitetsbiblioteket, universitetsbyggnaden och flera lasaretts- och universitetsbyggnader. De allra flesta byggnaderna i Lund härstammar från 1800-talets slut eller 1900-talet.

Gatunätet i Lunds stadskärna är på många ställen många hundra år gammalt. Under 1900-talet har dock en del förändringar gjorts. Så här står det i den andra upplagan av Nordisk familjebok, utgiven år 1912:

De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar.

Detta fortskred under första halvan av seklet. Under 1960-talet hade de borgerliga partierna planer på att skapa en fyrfilig motorväg rakt igenom stadskärnan, det så kallade Genombrottet. År 1958 fattades beslut om att hus skulle rivas för att bygga en trafikled rakt genom Lunds stadskärna. Opinionen svängde dock och år 1968 röstade man för att stoppa planerna. Därigenom undslapp Lund samma öde som Klarakvarteren i Stockholm och Carolikvarteren i Malmö. Dock hade det redan rivits en del hus för att trafikleden skulle komma fram, bland annat den prunkande Carlsson Trädgård vid Bankgatan, där det numera finns en bussterminal samt Vårfruskolans park. Detta område är ännu inte återplanterat eller på annat sätt återställt. Under 1960-talet ändrades uppfattning i stort och man gick mer in för att spara, varför områden som Nöden delvis finns bevarade.

Utanför centrum präglas Lund av universitetets och Tekniska högskolans lokaler, Lasarettet samt bostadsbebyggelse av mer eller mindre utpräglad förortskaraktär. Det finns även äldre bebyggelse i bland annat Värpinge by och delar av Östra Torn.

Många som arbetar i Lund är pendlare. Det finns väl utbyggda kommunikationer med lokaltåg (Pågatågen) och bussar. Men Lund ser också en tät biltrafik såväl inne i tätorten som på infartsvägar och landsvägar i omgivningen.

De viktigaste infarterna till tätorten är Fjelievägen, Malmövägen och Dalbyvägen. Andra farleder som leder in i orten är E22, Sandbyvägen, Svenshögsvägen, Norra Ringen och järnvägen (Södra stambanan samt Västkustbanan).

Några arkitekter som varit aktiva i Lund är C. G. Brunius, Helgo Zettervall, Alfred Hellerström, Theodor Wåhlin, Folke Zettervall, Hans Westman, Klas Anshelm, Bernt Nyberg, Bengt Edman, Sten Samuelson och Flemming Lassen.

Trots att staden har lyckats bevara en mycket stor del av sin medeltida karaktär har ett fåtal gator rivits genom åren. En västligare del av nuvarande Stora Algatan revs under 1800-talets första hälft, en förlängning av Stora Fiskaregatan i centrala Lund revs på 1790-talet, Lilla Kyrkogatan vid Stortorget (där rådhuset nu ligger) var från sen vikingatid eller medeltiden och revs oförtjänt år 1913 när rådhuset byggdes. Utöver dessa har den nordligaste delen av Vårfrugatan omvandlats till kvartersmark. Ingen gata har dock, förutom Lilla Kyrkogatan, rivits på senare dagar. Ett fåtal medeltida gatunamn har även försvunnit, Clemensgatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida S:t Clemens kyrka, på bild ovan - och var fram till 1920-talet det officiella namnet på den östligaste delen av Lilla Fiskaregatan (från Stora Gråbrödersgatan och fram till Stortorget).

Stadsdelsområden

Lunds stadsdelsindelning.
Några av Klostergårdens bostadshus sedda från ängarna utanför Lund

Lund har 14 administrativa stadsdelar. På 1900-talet tillkom ett flertal stadsdelar: Klostergården 1963, Norra Fäladen 1967, Linero 1969, Norra Nöbbelöv 1973, Gunnesbo 1980 och Värpinge på 1990-talet.

Torg

I centrala Lund finns flera torg. Vid Stortorget ligger Stadshallen och flera butiker. Stortorget brukar dock sällan användas för försäljning, men här anordnas ibland olika evenemang. Lunds främsta handelstorg är Mårtenstorget som ligger sydöst om Stortorget. Detta torg var i äldre tider centrum för kreaturshandeln i Lund och kallades då Oxtorget. Här är numera torghandel under dagarna. Övrig tid är torget parkeringsplats. Längre norrut vid järnvägen finns Clemenstorget. Även där finns en viss torghandel.

Mindre torg i centrum är Bantorget, Knut den Stores torg och Krafts torg. På alla torg står olika konstverk. Även utanför centrum finns torg, bland annat Karhögstorg och Västra Stationstorget.

Handel

Tack för besöket-skylt

En betydande del av handeln i Lund sker innanför stadskärnan. En anledning är att det finns starka krafter för bevarandet av handeln i centrum bland kommunens politiker i projektet Lund City, varför etableringen av ett externt köpcentrum var svår att genomföra. Lunds första köpcentrum utanför stadskärnan, Nova Lund, öppnade i september 2002 efter mycken diskussion. Andra köpcentra där många lundabor är kunder är bland annat Center Syd vid Löddeköpinge samt Burlöv Center i Arlöv. För mycket biltrafik och ett känsligt medeltida vägnät gör att centrumhandeln har svårt att hävda sig mot köpcenterna utanför staden och Malmö.

Parker

Fågeldammen i Stadsparken under vintern.
Se även Kategori:Parker i Lund

Lunds mest centrala park är Lundagård, som tillsammans med den intilliggande Universitetsplatsen även är akademiskt centrum med byggnader som Universitetshuset, Kungshuset, AF-borgen och även Lunds domkyrka.

Stadsparken ligger sydväst om stadskärnan. 1907 användes tomten för Lundautställningen och parken anlades mellan 1909 och 1911. Den Botaniska trädgården, blev anlagd under 1800-talet, ligger öster om stadskärnan och är den tredje parken i centrum. Även här har universitetet flera hus och institutioner, liksom växthus.

Bland parkerna utanför Lunds centrum kan nämnas Sankt Lars-parken i sydväst, Sankt Hans backar i nordost, Holmbergska parken och Folkets park i väst samt Sofiaparken på Möllevången.

Demografi

Befolkningsutveckling i Lunds tätort (ej hela Lunds kommun)
År Antal invånare
1570 817
1610 1 145
1650 1 535
1690 1 251
1730 1 530
1770 2 078
1810 3 100
1850 6 709
1890 15 023
1930 24 520
1950 34 039
1970 52 359
1995 71 450
2005 76 188

Lunds kommun hade totalt 105 286 invånare den 31:a december 2007.[3]

Industri och näringsliv

Lund har en lång tradition av forskning och entreprenörskap med både världsledande internationella och nya företag. Flera forsknings- och utvecklingsföretag har genom åren utvecklats i samspel med universitetet och forskningsbyn Ideon. Lund har satsat på att positionera sig som ett centrum för nyskapande forskning och industri.

Några av de viktigare företagen i Lund är Tetra Pak, Ericsson Mobile Platforms, Sony Ericsson, Alfa Laval, Gambro, AstraZeneca, Axis AB och Bibliotekstjänst. Lund är en typisk universitetsstad där Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund genomsyrar mycket verksamhet som bedrivs i staden. Ideon är speciellt viktigt i Lunds framtida näringsliv.

Industrihistoria

Historiska industrier:

Kultur- och nöjesliv

Lunds Studentsångförening.

Kulturlivet i Lund präglas mycket av den stora studentpopulationen vid landets största universitet vilken utgör drygt en tredjedel av befolkningen. Lund kandiderar till Europeisk kulturhuvudstad 2014.

Många av studenterna bor i studentrum på exempelvis Sparta, Vildanden, Parentesen eller på studentnationerna i staden. Studentbostäderna hyrs ut av AF Bostäder och stadens nationer. Det finns tretton nationer i Lund: Malmö, Lund, Göteborg, Kalmar, Sydskånska, Smålands, Blekingska, Krischanstad, Östgöta, Västgöta, Hallands, Helsingkrona och Wermlands. Nationerna, förutom Smålands nation, är tillsammans huvudmän för Akademiska Föreningen som utgör navet i Lunds studentliv.

Kulturlokaler i Lund är bland andra Konsthallen, Lund stadsteater (teater), Kulturmejeriet (konserter och teater), Stadshallen (konserter med mera), Olympen, AF-borgen, Folkparken, Sagohuset (teater), Lilla teatern med flera. Lunds stadskärna bjuder på många caféer, däribland det välkända Conditori Lundagård som ligger vid Lundagård. Café Athen på Akademiska Föreningen är ett legendariskt café inom studentvärlden - nyöppnat 2005 efter ett trettioårigt uppehåll. Bland de mer kända kaféerna kan också nämnas Café Ariman, India Däck Bokcafé, Ebbas café och Gräddhyllan. I Stadsparken ligger Stadsparkscaféet, som om sommaren arrangerar konserter[4].

Litteratur och konst

Några klassiska författare som har bott i Lund är Esaias Tegnér, Ola Hansson, Axel Lundegård, Anders Österling, Bengt Lidforss, Vilhelm Ekelund och August Strindberg. Av Lunds många poeter kan nämnas Ingemar Leckius, Tommy Olofsson och Göran Sonnevi. På Lunds hospital/S:t Lars sjukhus (nuvarande NTI-gymnasiet) huserade översättaren av persisk litteratur, särlingen och friherren Eric Hermelin. Förutom stadsbibliotek, universitetsbibliotek och miljöbibliotek har Lund ett stort antal bokförlag, antikvariat och boklådor. Lundaromanen är en egen genre med Fritiof Nilsson Piraten och Frank Hellers Lundaskildringar som förlaga: en utvecklingsroman där den unge studenten upplever livet i Lund, Köpenhamn och ibland också Österlen, varvid han förhoppningsvis mognar som individ. En annan typ av litteratur som utmärker sig för Lund är den som produceras till studentspex, till exempel Djingis Khan och Uarda (som också fått ge namn åt flera gator och bostadsområden). Med lunda-andan brukar avses en blandning av tolerans, skepticism och välformulerad kvickhet som för tankarna till Sam Ask, Sten Broman eller Hans Alfredson, gärna framförd på den lundensiska dialekt som talades av exempelvis Cilla Ingvar. Lund har alltid varit rikt på kulturpersonligheter, som galleristen Jean Sellem, konstprofessorn Oscar Reutersvärd, Hildur Sandberg, [5] Falstaff Fakir (Axel Wallengren), konstnärerna Carl Fredrik Hill och Gösta Adrian-Nilsson (GAN), silversmeden Wiven Nilsson och den abstrakta animationens skapare Viking Eggeling. Lund har också en mängd offentliga skulpturer, statyer och utsmyckningar [6] samt en laglig graffitivägg på Smålands Nation. I Uarda-akademien och Lukasgillet frodas också lundakulturen. De radikala diskussionsklubbarna D.U.G., D.Y.G. och Clarté brukar nämnas i den intellektuella traditionens sammanhang. Lund har tidvis haft en mycket aktiv teaterscen, och Karnevalen har varit en grogrund också för komiska talanger.

AF-borgen.

Lundakarnevalen

Huvudartikel: Lundakarnevalen

Vart fjärde år anordnas Lundakarnevalen i Lund av studenterna vid Lunds universitet genom Lunds universitets studentkårer. Den hålls främst Lundagård i centrala staden. Den första karnevalen sägs ha hållits 1849, de första åren var dock karnevalsfrekvensen både högre och mer ojämn. Senast var Dualkarnevalen i maj 2006. En mängd kända svenska komiker har gjort sina första lärospån i Lundakarnevalen.

Skissernas museum.

Museer

Kulturen ligger bredvid Lundagård och har både permanenta utomhusutställningar, flera äldre byggnader och inomhusutställningar. Till Kulturen hör även Drottens museum samt Tegnérmuseet, inrymt i de bevarade delarna av Esaias Tegnérs bostadshus vid Stora Gråbrödersgatan. Det sistnämnda är Sveriges äldsta författarmuseum (inrättat 1862).

Statliga museer finns i Lund inom ramen för universitetet. Till de mest kända hör Historiska museet (där även domkyrkomuseet samt forn- och medeltidsutställningar ingår) och Skissernas museum (skisser till "monumentalkonst och konst i offentlig miljö") som är det enda i sitt slag i världen.

Vid Mårtenstorget finns Konsthallen, Konstföreningen Aura i Krognoshuset. I Akademiska Föreningens källare finns det studenthistoriska AFs Arkiv & Studentmuseum. I privatdrift finns ett posthistoriskt museum och ett glas- och porslinsmuseum.

Musik

Lund är en av Sveriges körtätaste städer med många körer på hög internationell nivå. Bland dessa räknas bland annat Lunds Studentsångförening, Lunds Vokalensemble och Svanholm Singers. 2006 anordnades för första gången Lund International Choral Festival.

Dansk-svensk visfestival arrangeras i augusti varje sommar sedan 2002. Det är en visfestival med syfte att bli mötesplats för det gemensamma nordiska kulturarvet visan och arrangeras av Kulturföreningen K-märkt.

Kulturmejeriet är sedan mitten av 1980-talet en viktig referenspunkt för rockmusik, konserter och nya band. Bland många välkända musiker med anknytning till Lund kan nämnas Kal P. Dal, Peps Persson, Timbuktu och Professor P. Större artister framför vanligen sina spelningar på Olympen i norra Lund.

Bland klassiska orkestrar kan nämnas Lunds Stadsorkester, Akademiska Kapellet och Lunds Nya Kammarorkester.

Två orkestrar som mer sysslar med spex och studentunderhållning av olika slag är Alte Kamereren och Bleckhornen. De deltar, liksom många inbjudna studentorkestrar utifrån, i karnevalen som hålls vart fjärde år.

Dans

Lund är säte för ett flertal föreningar och skolor som bedriver dansundervisning och arrangerar dansarrangemang. Fyra av skolorna i tango, salsa och swing samarbetar om den årliga Dansfesten i januari, där det på Mejeriet under en kväll erbjuds möjlighet att växla mellan dessa tre pardanser. Många dansföreningar är knutna till stadens olika studieförbund, som också arrangerar danskurser i egen regi.

Teater

Som exempel på teatrar och föreningar i Lund kan nämnas Lilla teatern, Lunds Stadsteater, Månteatern och Lunds Studentteater. Lundaspexarna är Sveriges mest kända spexensemble och lockar varje vår och höst tusentals åskådare till sina föreställningar i Akademiska Föreningens stora sal. Bland rikskända personer som börjat sin karriär i Lundaspexarna kan nämnas Hans Alfredson, Johan Wester, Stellan Sundahl och Anders Andersson.

Sport

Lunds mest framgångsrika fotbollsklubb heter Lunds BK och spelar i Division 2 Södra Götaland. Lunds BK har genom åren haft många duktiga spelare, som till exempel Martin Dahlin, som har spelat i Lunds BK som moderklubb och som fick Guldbollen 1993. Han var en av Sveriges mest kända fotbollsspelare. Dessutom Roger Ljung som kom till Lunds BK som ung.

I basketen har Lund två lag, LUGI och IK Eos. Eos spelar i söderettan och har en egen hall som heter Eoshallen.

Föreningar:

Handbollsstaden Lund

Lund måste vara något av en handbollsstad. LUGI har en handbollsektion som vann SM-guld 1980, LUGI handboll spelar i Elitserien i handboll. Även H43 Lund återfinns i högsta serien. Lund har dessutom en framgångsrik ungdomsförening, Lundagård, som i första hand är en lokal förening på Gunnesbo (nordvästra Lund).

Varje år den 26-30 december spelas Lundaspelen i handboll. Det är en av världens största inomhushandbollsturneringar för ungdomslag och arrangeras av LUGI handboll. Det är prestigefullt att vinna denna turnering som ofta benämns som ungdoms-VM då många av världens bästa ungdomslag möts i spännande matcher. Lundaspelen spelas även i basket (2-5 januari) och arrangeras då av EOS.

Anläggningar

I kommunen finns ett tjugotal stora hallar. Bollhuset, Tornahallen, Eoshallen, Lunds Idrottshall och Victoriastadion är de stora publika hallarna. Bollhuset, Idrottshallen och Victoriastadion ägs av kommunen, medan Eoshallen drivs av föreningen IK Eos och Tornahallen i Stångby drivs av föreningen Torns IF. Dessutom har en ny arena byggts i närheten av den nuvarande Idrottshallen. Den blev färdig i september 2008 och kallas Färs och Frosta Sparbank Arena. Bland annat spelar H43 och LUGI, båda elitserielag i handboll, sina hemmamatcher här.

De två stora idrottsplatserna är Centrala IP och Klostergårdens IP.

Kommunikation

Vägar

Motorway DK S.svg

Det går att komma till Lund via E22:an, Riksväg 16 och Länsväg 108. E22 från Lund till Malmö är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

Vägnätet inom staden kännetecknas av olika tiders uppfattningar om trafikmiljö m.m. faktorer, vilka dock sällan helt fullföljts enligt ursprungliga planer. Få av planerna som man hade på nya alléer och boulevarder blev till verklighet, även om Södra Esplanaden med sin lummighet utgjorde sin tids första deletapp i vad som skulle bli en rund "stadts-boulevard" kring 1900. En bidragande orsak till att staden växte relativt långsamt i förhållande till andra industristäder var att man länge hade stora tomtmarker inne i den gamla staden som bebyggdes först, varför behovet av nya vägar dröjde. I stället skedde den huvudsakliga bostadsexpansionen utanför Lunds tätort längs med de gamla landsvägarna in mot staden, till exempel vid Smörlyckan eller Jutahusen.

E22:an.

Ett tidigt exempel på ett "gatugenombrott" är Kyrkogatan utanför Domkyrkan 1702. Tidigare gick trafiken i en omväg västerut på nuvarande Stora Gråbrödersgatan. Det svenska generalguvernörmentet ville förverkliga en idealstadsplan med rutnätskvarter. Dessa planer genomfördes aldrig med undantag för gatugenombrottet, och Lund behöll sitt medeltida gatunät.

Att fara igenom staden i nord-sydlig riktning har således alltid varit enklare än att färdas i öst-västlig riktning. När biltrafiken ökade anlades 1934 söder om stadskärnan Södra Ringen, en väg med två körfält på vardera två körbanorna mellan Malmövägen och Trollebergsvägen, för att avlasta innerstadstrafiken. Denna tidiga "förbifart" är i dag en del av staden men uppfattades vid byggnationen som stadens utkant.

1950-talet betydde byggandet av Autostradan vilket ledde till att Riksfyran försvann ut ur staden. Även Autostradan låg på sin tid utanför staden men är i dag en del av vägnätet inom staden samtidigt som genomfartstrafiken på E22 passerar här.

Vägutbyggnaderna fortsatte med Norra Ringen under 1960-talet, men när man försökte förlänga vägen österut och västerut slog miljöorganisationerna bakut och någon "östra ring" har ännu inte byggts. I början av 1990-talet byggdes nya Länsväg 108 i en vid båge väster om staden för att bland annat avlasta Södra Ringen och skapa en ny väg mot Kävlinge.

Bortsett från ett antal gatubreddningar under 1960-talet har man inne i stadskärnan sedan 1970-talet försökt begränsa biltrafiken. År 1971 stängdes Stora Södergatan av vid Stortorget för biltrafik. En ny utredning som gjordes 1985 ledde till ett nytt system för biltrafiken i centrum och till att fler gator stängdes av för biltrafik. Ett svårt trafikproblem man har kvar inne i stadskärnan är Bangatan utanför Lunds Centralstation. Här passerar passagerare till tågen på ett övergångsställe och en omfattande buss- och taxitrafik, vilket ofta leder till långa köer och dålig luftkvalitet på gatan. Västra Stationstorget som byggdes i slutet av 1990-talet på andra sidan stationen har inte haft den avlastande effekt man hoppats på.

Busstrafik

Huvudartikel: Lund Stadsbuss

Lunds kommun är huvudman för busstrafiken i Lund och bestämmer vilka entreprenörer som ska ta hand om trafiken. Fram till den 30 april 2005 var Lunds stadsbussar gråblåa, hette "Stadstrafiken i Lund" och kördes av Arriva.

Grön buss den 1 maj 2005.

Den 1 maj 2005 tog Bergkvarabuss över de sex huvudlinjerna. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med Skånetrafiken, man fick nya gröna bussar i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss", vilket vissa anser inte är grammatiskt korrekt. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv, nigningsmöjlighet och de allra flesta drivs med naturgas. De tre servicelinjerna körs av Veolia Transport.

Det finns ungefär 400 hållplatser och av dessa är antagligen Botulfsplatsen den viktigaste, eftersom de flesta bussar går dit. Två andra viktiga bussterminaler är Lund C (järnvägsstation) och vid Universitetssjukhuset (Blocket). Den regionala busstrafiken sköts av Skånetrafiken och körs på entreprenad till flera olika bussbolag, till exempel Veolia Transport och Swebus. För landsortstrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne. Dessa avgår från tre terminaler: centralterminalen är vid järnvägsstationen och ett antal bussar utgår även från Universitetssjukhuset. Malmöbussarna avgår i stort sett från det lilla busstorget bakom Vårfruskolan vid Bankgatan.

Lunds centralstation.

Järnväg

Lund är en järnvägsknut. Man kan åka med tåg från Lund i riktningarna mot Kävlinge, Eslöv och Malmö. I Lund delar Södra stambanan och Västkustbanan på sig. Det är därmed möjligt att åka tåg till Sveriges tre största städer utan byten.

Förr gick det även ett spår till S Sandby - Revinge - Harlösa på det som i dag kallas Hardebergaspåret, ytterligare ett spår till Staffanstorp - Klågerup - Svedala - Trelleborg och ett till Bjärred. Den sistnämnda användes flitigt av studenterna i Lund då sommaren var varm och badvänlig. Dock är trafiken på dessa linjer nerlagd och spåren är upprivna, med ett undantag. Spåret mot Trelleborg finns kvar som ett industrispår fram till Tetra Pak, det används dock sällan.

Lunds centralstation är den järnvägsstation som finns i centrala Lund. Dessutom finns det inom kommunen pågatågsstationer (lokaltågsstationer) vid Gunnesbo och Stångby. Andra numera nerlagda järnvägsstationer inom tätorten var Lunds västra, Lunds östra och Lunds södra. Den senare, vars byggnad finns kvar, var en station som låg utmed "Hardebergaspåret".

Ytterligare stationer inom kommunen fanns i Dalby och Veberöd, båda på sträckan Malmö - Staffanstorp - Dalby - Veberöd - Sjöbo - Tomelilla - Simrishamn (Simrishamnsbanan). Idag inrymmer stationen i Dalby ett nedlagt ålderdomshem och i Veberöd en f.d. pizzeria. I Dalby delade spåret sig där det ena gick mot Torna Hällestad - Harlösa, det andra vidare mot Veberöd.

Järnvägen mellan Lund - Malmö öppnades den 1 december 1856.

Cykel

Inte minst till följd av den stora mängden studenter är cykeln ett viktigt transportmedel inom Lund. Terrängen Lund är byggt på lutar svagt, vilket medför att det är något ansträngande att cykla norrut. Lunds kommun har sedan 1985 byggt ut cykelvägarna så att det ska bli lättare att ta sig fram i Lund.

Hasslanda flygfält på vintern.

Flyg

Hasslanda flygfält ligger 2,5 kilometer sydost om Lunds centrum, vid Stora Råby gård. Fältet används främst för privatflyg, men också i viss utsträckning för tjänsteresor.

Hasslanda flygfält ska läggas ner då man i stället ska bygga ut Sydöstra vägen, ett industriområde och förlägga en rättspsykiatrisk klinik i närheten. Nerläggningen skulle ha genomförts 2007, men flygfältet finns kvar fortfarande 2008. Hasslanda har därmed existerat i mer än 47 år.

För att komma till Lund med flyg är det dock vanligare att man använder Malmö Airport (Sturup) eller Copenhagen Airport (Kastrups flygplats) och sedan tar sig till Lund med tåg, bil eller buss.

Media

I Lund har tidigare utgivits två sexdagars tidningar: Lunds Dagblad och Folkets Tidning. Båda dessa har nu försvunnit. Numera är Malmötidningen Sydsvenskan (oberoende liberal) största dagstidning i staden, men även Skånska Dagbladet har redaktion i Lund. Annonsbladet Lundaliv finns sedan 1990 och utkommer med åtta nummer om året. På gatorna kan Skåneupplagan av gratistidningarna Metro och City Malmö/Lund hämtas ur på torg och trottoarer uppställda behållare. Lunds lokala TV-kanal heter Steve, och är liksom Radio AF en studentkanal. Båda dessa etermedier drivs som utskott inom Akademiska Föreningen och är huvudsakligen gjorda av och för studenter. Lund skall bevakas av SVT genom Sydnytt och av TV4 genom TV4 Öresund. Vidare finns internetportalen Lund.cc som tillhandahåller nöjes- och kulturnyheter samt evenemangsguide för Lund.

Geologi

Det hävdas ibland att Lund har den största höjdskillnaden av alla städer i Sverige, vilket dock inte är korrekt. Höjden är 8 meter över havet vid Höje å i söder och 86 meter över havet i norr, vilket är en mindre höjdskillnad än i till exempel Borås, Göteborg, Gränna, Huskvarna, Jönköping, Kiruna, Skövde, Uddevalla, Ulricehamn och Östersund. Därtill kommer även Klosterängshöjden som är en konstgjord, ej ännu färdigställd höjd av schaktmassor vid E22 som kommer att bli Lunds högsta "naturliga" punkt.

Kyrkligt

Lunds domkyrka
Lunds Allhelgonakyrka.

De äldsta lämningarna efter kristna kyrkor i Lund är från stavkyrkorna Sankt Drottens, Sankta Marias och Sankt Clemens, daterade kring sekelskiftet 900–1000.[7]

Historiskt har Lund varit säte för ärkebiskopen i Lund. I och med detta byggdes ett stort antal kyrkor och kloster i staden under 1100- och 1200-talet. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. Med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster. De enda medeltida kyrkorna som överlevde var domkyrkan och Sankt Peters Klosters kyrka. Av de rivna medeltidskyrkorna är ruinerna av Drottens kyrka - troligen stadens första stenkyrka - väl utgrävda och utgör i dag ett underjordiskt museum tillhörigt Kulturen.

Domkyrkan hyser ett synnerligen märkligt konstur, som visar inte bara timmarnas gång utan även månens faser och många andra himlafenomen. Konstruktören efterlämnade bristfällig dokumentation, och vissa funktioner vet man nu för tiden inte riktigt hur de fungerar och vad de ska visa.

Förr omfattades staden Lund av en församling, Lunds stadsförsamling. Denna slogs år 1944 ihop med Lunds landsförsamling som blev Lunds domkyrkoförsamling. Sedan dess har Lund utökats i flera etapper. Nuförtiden är tätorten en del av följande församlingar:

Inom Lunds tätort ligger i dag följande kyrkor tillhöriga Svenska kyrkan:

Enbart Klosterkyrkan och Norra Nöbbelövs kyrka har kyrkogård. Dessutom finns två andra begravningsplatser i tätorten, Norra kyrkogården och Östra kyrkogården. En nyare begravningsplats finns cirka fyra kilometer norr om stadens centrum, Fredentorps kyrkogård, invigd 1985.

Förutom Svenska kyrkan finns bland annat den katolska Sankt Thomas kyrka, tillhörig Sankt Thomas av Aquino församling, samt Västerkyrkan, tillhörig Svenska missionskyrkan. Också Baptistkyrkan, Dominikanorden, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner, Jehovas vittnen, Mormonkyrkan (Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga) och Pingstkyrkan är representerade i Lund.

Källor

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ http://app.linkoping.se/statdok/sabok/158.pdf
  4. ↑ Stadsparkscaféets hemsida - se under Underhållning
  5. ↑ Johannes Blidfors: Lejoninnan från Lund. Ett livsöde kring sekelskiftet. Perfekta, Malmö 1982.
  6. ↑ Jelena Zetterström: Offentlig konst i Lund. SdS 1994.
  7. ↑ Rydén, Thomas, "Domkyrkan i Lund", 1995, ISBN 91-564-1042-5, s. 13

Litteratur i urval

  • Blomqvist, Ragnar: Lunds Historia. del 1 [1951] del 2 [1978].
  • Student i Lund 1900-1979, 8 delar. B Forsberg 1957/Studentlitteratur 1990.
  • Hagblom, Kurt: Lundabor. Lund 1986.
  • Meurling, Patrick: Veckans Lundensare. Grand Hotel 1999.
  • Ingers, Ingemar: Lundensisk slang samt akademiskt vardagsspråk i Lund. Ekstrand 1977.
  • Löfström, Thomas: Kring Lund. Liber 1979.
  • Uarda-Akademiens Ordbok. Lund 1989.
  • Salomon|Blomqvist: Det röda Lund. Lund 1998.
  • GAN: Syntes av en stad (Katalog). Lunds Konsthall 1990.
  • Wallengren, Axel: Falstaff Fakirs Vitterlek. Gebers 1957.
  • Fritiof Nilsson Piraten: Tre Terminer. 1943.
  • Heller, Frank: Lund - språngbrädan till kontinenten och andra berättelser. Settern 1986.
  • Johannesson, Sture: Counterclockwise Circumambulation. (Katalog) Lunds Konsthall 2004.
  • Lunds Konsthall 50 år. Fem chefer skriver. Lund 2007.

Se även

Portal.svg
 Lund-portalen

Externa länkar



v • d • r
Lunds kommun i Skåne län i Sverige
Tätorter Lunds stadsvapen.png
Småorter
Församlingar
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Lund#Parker"
Personliga verktyg