Från Rilpedia

Bengt Lidforss, född 15 september 1868 i Lund, död 23 september 1913 i Lund, professor i botanik och publicist. Pseudonym: "S. R. K.".

Innehåll 1 Biografisk bakgrund 2 De unga åren i Lund 3 Tiden i Tyskland 4 Den socialdemokratiska skribenten Lidforss 5 Antisemitism och rasism 6 Bibliografi i urval 7 Litteratur 8 Externa länkar 9 Referenser

Biografisk bakgrund

Denna släkt Lidforss har tagit sitt namn efter Lidens (sedermera Indals-Lidens socken i Medelpad, där den äldste stamfadern, länsman och expeditionsbefallningsman i Torsåker i Gästrikland, Abraham Lidforss (1733-1797), kom från. Bengt Lidforss var son till professorn i nyeuropeisk lingvistik och senare germanska språk vid Lunds universitet, Edvard Lidforss (1833-1910), som blev känd i akademiska kretsar genom sina översättningar av Cervantes Don Quijote och Dantes Divina Commedia. Bengt Lidforss mor hette Anne Marie Swartling. Hans ena syster, Karin Jensen var även hon översättare och gift med författaren Alfred Jensen. En andra syster var gift med astronomen Elis Strömgren, och en tredje gift med Emanuel af Geijerstam. En bror, Erik, var en välkänd violinist och jurist. Bengt Lidforss var ogift. Antydningar om någon slags homosexuell dragning några få år i början av 1900-talet mellan Lidforss och Vilhelm Ekelund finns emellertid,^[1] och förstärks av ett öppet bisexuellt uttalande i ett brev till poeten Emil Kléen runt 1893.^[2] Lidforss var syfilitiker. Lidforss blev i juni 1885 student i Lund (med stort A i de flesta betyg), doktorerade 1897 i botanik. 1899–1910 var han assistent i växtfysiologi. 1910 blev han professor i botanik i Uppsala, och året efter det i Lund. Lidforss dog av brusten aorta 1913 och ligger begravd på klosterkyrkogården i Lund.

De unga åren i Lund

Lidforss var under och efter sin studenttid centralgestalt i De unga gubbarna och senare det så kallade Tuakotteriet i Lund där en mängd radikala intellektuella studenter umgicks och odlade sina idéer. Tillsammans med bland andra Emil Kléen, Axel Wallengren och Lars Rydner medarbetate Lidforss i den radikala studentkalendern Från Lundagård och Helgonabacken (1892-1895), något som äventyrade hans förväntade docentur i botanik eftersom han i första numret häcklade de "dvärgar" han tyckte sig se i Lunds forskarkår. Han samarbetade även vid författandet av den smått anarkistiska skämtpublikationen Hej!!! (1892; faksimilupplaga 2008). 1892 reste Lidforss till Berlin efter att ha råkat i onåd hos sin professor Fredrik Areschoug. Emil Kléen har refererat ett samtal mellan Lidforss och Areschoug; ett samtal som skall ha följt på publiceringen av Från Lundagård och Helgonabackens första nummer våren 1892:

"Mot vetenskapsmannens [Bengt Lidforss'] bidrag har jemväl en om möjligt ännu starkare indignationsstorm blåst upp. 'Dvärgarne' ha tydligen känt piskrapp svida i skinnet och för närvarande är Bengts docentur en saga blott. Se här några utdrag ur forskarens tal till sin amanuens: - - - Att du lefver illa i ditt privata lif och umgås med studentkårens afskum, det är ju en sak, som jag icke har att göra med. Men att du i tryck och offentligen söker forleda en storre allmänhet till otokt, det kan jag min själ icke tillåta af min docent - - - Och så har du ju tillegnat din dikt till af Svariges notoriskt storsta sluskar (Axel Danielsson) Ja, han är natorligtvis jätten och dvargen - här pekade den gamle mannen på sin mage - dvargen det är natorligtvis jag. Allt är slut oss emellan."^[3]

Den unge Lidforss figurerar i Emil Kléens självbiografiska roman Venus anadyomene (2008) under namnet "Nils Bergsjö".

Tiden i Tyskland

Lidforss kom på 1890-talet att tillbringa några år i Tyskland. I Berlin blev han indragen i kretsen kring Strindberg som tillsammans med bland andra Munch och Przybyszewski huserade på vinstugan Zum schwartzen Ferkel. Strindberg porträtterar Lidforss i Inferno och Legender. Lidforss idkade botaniska studier även vid flera tyska universitet och företog botaniska resor till Italien och Böhmen. Hans huvudstudium var växtfysiologi och mikrokemisk anatomi; bland hans skrifter, som innehåller för den tiden mycket viktiga resultat och mestadels publicerats i Lunds universitets årsskrift och utländska tidskrifter, kan nämnas Zur biologie des pollens (1896, 1899), Zur physiologie des pflanzlichen zellkernes (1897), Studier öfver pollenslangarnes irritationsrörelser (1901, 1906). Über den geotropismus einiger frühjahrspflanzen (1902) och Die wintergrüne flora (1907). Ingående studier ägnade han dessutom åt det artrika och polymorfa växtsläktet Rubus, särskilt dess skånska former. Han gjorde också hybridiserings- och kulturförsök inom samma släkte samt därom meddelat Batologiska iakttagelser (1899, 1901) även som Studier öfver artbildningen inom släktet Rubus (1905, 1907).

Den socialdemokratiska skribenten Lidforss

Lidforss, som många år medverkade i tidningen Arbetet i Malmö (startad av hans gode vän Axel Danielsson), utvecklade ett synnerligen alsterrikt författarskap på sociala, litteraturkritiska, naturvetenskapliga med flera områden, varvid han i synnerhet uppträtt skarpt polemiskt mot kristendomen och kritiserat enskilda personer. Växternas skyddsmedel mot yttervärlden (i studentföreningen Verdandis småskrifter 1890) och Naturvetenskapliga kåserier (1908) är rent populärvetenskapliga; delvis refererande eller kåserande, delvis agitatoriska är Fragment och miniatyrer (1904), Socialistisk journalistik (1907). Onda makter och goda (1909), Utkast och silhuetter (1910) och Kristendomen förr och nu (1911), varjämte han med flera broschyrer deltog i polemiker mot K.G. Ossiannilsson och Fredrik Böök. Genom sin stils skärpa och klarhet samt det hänsynslösa i sitt skrivsätt kan Lidforss anses som en av det tidiga socialdemokratiska partiets främsta litterära krafter. Lidforss var också den förste akademiske lärare i Sverige som anslöt sig till det socialdemokratiska partiet (3 september 1903).^[4]

Antisemitism och rasism

Lidforss var en stor tyskvän och hyllade ofta "germaner" i rent rasistisk riktning. I likhet med många andra i sin samtid var Lidforss även öppet antisemit, och han har betraktats som den som ledde de rasistiska och antisemitiska idéströmningarna i det svenska socialdemokratiska partiet. Nils Beyer menar dock att Lidforss inte var antisemit i den primitiva bemärkelsen att han tyckte illa om judar i allmänhet, men när han tyckte illa om någon av judisk börd drog han sig inte för att använda antisemitiska argument.^[5] Lidforss judiske vän Walter Klein menade att Lidforss delade sin tids rasfördomar, men att "det som hos vardagssvensken var en jargong hos Lidforss blev stilistiskt lysande raspsykologisk kvasivetenskap".^[6] Lidforss vacklande antisemitism syns tydligt i bland annat artikeln "Judar och germaner" som dels tar avstånd från antisemitism, "en av mensklighetens vidrigaste afsöndringsprodukter":

"Allt hvad Tyskland äger av småsinthet, chauvinism, brutalitet och oridderlighet tyckes samladt i detta monstrum, som vill förgöra ett folk, hvilket vi alltsedan vår första ungdom lärt oss akta och älska. Hvilken tack äro vi icke skyldiga de judiska genierna! Var det icke Heine, som med Sångernas bok gaf oss en helsobringande trolldryck, när en gång för länge sedan den första kärlekens kval höll på att slå oss till jorden. Var inte Georg Brandes en gång vår trognaste bundsförvant i den inre frigörelsekamp, vi alla kämpat mot fördomar och öfvertro, var det inte han, som lärde oss förstå att skönhetens genius äfven är frihetens. Och var det inte sedan Marx, som lät nya världar med en ny kultur härga för oss vid horisonten, och var det ej Lombroso, som med sin forsknings blindlykta kastade en ljusstrimma öfver de dunklaste krafterna i vår själ, vansinnet, genialiteten och kärleken till brottet... Judar utefter hela linjen, hvarannan milstolpe på vår själs utvecklingsväg ett judiskt geni!".

Intelligensaristokraten Lidforss högaktade genier, oavsett ras - men i artikeln framgår också att Lidforss använde antisemitiska argument för att påvisa att den antisemitiska rörelsen i Tyskland inte har helt fel, och pekar på judarnas för stora inflytande över ekonomi och kultur.^[7] Den svenske nazistledaren Birger Furugård har hävdat att Lidforss var "den förste svenska man hos vilken rastanken kom till klart medetande" ^[8]

Bibliografi i urval

• Växternas skyddsmedel emot yttervärlden, Studentföreningen Verdandis småskrifter, ISSN 99-0470915-7; 27/28 (Stockholm 1890)
• Hej!!! (Lund 1892) Majblad för Lunds studenter, författad tillsammans med Emil Kléen, Lars Rydner och Albert Sahlin. Faksimilupplaga utgiven 2008 av Carl Forsbergs bokförlag.
• Über die Wirkungsphäre der Glycose- und Gerbstoff-Reagentien, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6 ; N.F., 3:9, Lunds universitets årsskrift, ISSN 99-0645033-9 ; 28(1891/92): 2. afd. ;[9] (Lund 1892)
• Studier öfver elaiosferer i örtbladens mesofyll och epidermis., Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6 ; N.F., 4:11, Lunds universitets årsskrift, , ISSN 99-0645033-9 ; 29(1892/93): 2. afd. ;[11] (Lund 1893)
• "Strindberg als Naturforscher", Das Magazin für Litteratur. Jhrg. 64 (Berlin 1895)
• Zur Physiologie des pflanzlichen Zellkernes, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6 ; N.F., 8:11, Lunds universitets årsskrift, ISSN 99-0645033-9 ; 33(1897): 2. afd. ;[11] (Lund 1897)
• Studier öfver pollenslangarnes irritationsrörelser, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6, Lunds universitets årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen, ISSN 0368-8151, Lunds universitets årsskrift, ISSN 99-0645033-9 (Lund 1901-06)
• Fragment och miniatyrer : uppsatser i skilda ämnen (Stockholm 1904)
• Die wintergrüne Flora : eine biologische Untersuchung, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6, Lunds universitets årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen, ISSN 0368-8151 ; 2:13 (Lund 1907)
• Socialistisk journalistik (Stockholm 1907)
• Studier öfver artbildningen inom släktet Rubus, Arkiv för botanik, ISSN 0376-1649 ; 4:6, 6:16 (Uppsala 1905-07)
• Ueber kinoplasmatische Verbindungsfäden zwischen Zellkern und Chromatophoren, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6, Lunds universitets årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen, ISSN 0368-8151 ; 4:1 (Lund 1908)
• Weitere Beiträge zur Kenntnis der Psychroklinie, Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, ISSN 99-1288828-6, Lunds universitets årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen, ISSN 0368-8151 ; 4:3 (Lund 1908)
• Barbarskogens skald : recensioner och polemiker (Malmö 1908)
• Naturvetenskapliga kåserier, flera band (Malmö 1908-)
• Axel Danielsson : en levnadsteckning och karaktäristik (Malmö 1908)
• Utkast och silhuetter (Malmö 1909)
• Über den biologischen Effekt des Anthocyans (Lund 1909)
• Onda makter och goda : uppsatser i blandade ämnen (Malmö 1909)
• August Strindberg och den litterära nittiotalsreklamen (Malmö 1910)
• Modärna apologeter : En antikritik (Malmö 1911)
• Kristendomen förr och nu : en populärvetenskaplig framställning (Malmö 1911)
• Ur en prokanslärs tankevärld : Ett stycke modern urkristendom med orienterande översikter / av S. R. K.(pseud. för B. L.) (Malmö 1913)
• Polemiska inlägg (Malmö 1913)
• Utrikespolitiska vyer (Malmö 1915 - postumt)
• Ur växternas liv : tre föreläsningar (Malmö 1915 - postumt)
• Ur Bengt Lidforss' litterära kvarlåtenskap : vetenskap och världsåskådning (Malmö 1917 - postumt)

Litteratur

• Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968)
• Vendelfelt, Erik, Den unge Bengt Lidforss. En biografisk studie med särskild hänsyn till hans litterära utveckling (Lund 1962)

Externa länkar

• Barbarskogens skald : recensioner och polemiker (1908) finns tillgänglig på Projekt Runeberg

Referenser

1. ↑ Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968), s. 280 f.
2. ↑ Emil Kléens brevsamling, Lunds universitetsbiblioteks handskriftsavdelning
3. ↑ Birger Mörners arkiv, 80 Övriga brevskrivare: Karl - Kn, * 80:15 Kleen, Emil (2 st), Örebro universitetsbibliotek
4. ↑ Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968), s. 234
5. ↑ Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968), s. 226.
6. ↑ Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968), s. 226.
7. ↑ Beyer, Nils, Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Stockholm 1968), s. 223 f.
8. ↑ tidningen Nationalsocialisten, nr 14/1925, citerad i Eric Wärenstam Fascismen och nazismen i Sverige 1920-1940, Uppsala, 1970

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).