Anders Österling

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Anders Österling (1884-1981)

Anders Johan Österling, född 13 april 1884 i Helsingborg, död 13 december 1981 i Stockholm[1] (begravd på Falsterbo kyrkogård), var en svensk poet, författare och litteraturkritiker.

Innehåll

Biografi

Anders Österling belv student 1904 i Lund, där han tio år senare avlade filosofie licentiatexamen. Han anställdes 1909 vid universitetsbiblioteket som extra ordinarie amanuens, och 1913 befordrades han till ordinarie. Han arbetade på biblioteket till 1919. 1907-1918 var han litterär medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 1919 anställdes han i samma egenskap i Svenska Dagbladet och flyttade då från Lund till Stockholm (Äppelviken). Samma år invaldes han i Svenska Akademien efter K. A. Melin. 1941 blev Österling vald till ständig sekreterare i Svenska Akademien, och hans tid som sekreterare (till 1964) präglas av en mängd kvalificerade nobelpris i litteratur.

Anders Österling var gift med Greta Sjöberg, som tidigare varit gift med Verner von Heidenstam.

Författarskap

Anders Österlings första diktsamling, Preludier (1904), utkom samma år han blev student och väckte uppmärksamhet genom en yppig, romantiserande formgivning, ett rikt stämningsliv och en skönhetslängtan som gärna lyfte sig till hymnens tongångar. Den följdes av diktsamlingarna Offerkransar (1905) och Hälsningar (1907), det lyriska dramat Nattens röster (1906) och versberättelsen Döden inkognito (1908) vittnande om vilken lätthet och behag versen gav sig som hans uttrycksmedel, liksom hur villigt hans ingivelse fann motiv till dikter tack vare känslans lättrörlighet och givmildhet.

Årets visor (1907) och Blommande träd (1910) gav vittnesbörd om att han sökte närma sig verkligheten, det obetydliga, näraliggande i världen och finna det poetiskt, förenkla diktionen och flärdlöst tolka idyllernas själiska skönhet. Norrlandsresan (1908) följdes av sagospelet Bäckahästen (1909), rikt på skånska landskapsstämningar. Facklor i stormen (1913) hämtade sin inspiration till stor del ur stämningar av oro, missräkning och lidelse, som tidigare varit honom främmande. Sånger i krig (1917) var ekon av första världskriget; Idyllernas bok (1917) är melodisk, finstämd, fyllig, livsbejakande och skönhetsdrucken lyrik.

Drömmare och romantiker till sitt kynne visar han frändskap med Atterbom och den engelska sjöskolan och har med älskvärd och innerlig konst varit Skånes skaldiska tolk på ett i förhållande till A.U. Bååths och Ola Hanssons tidigare poesi fullt självständigt sätt. I Fränder och främlingar (1912) lämnade Österling utsökta tolkningar av engelsk, fransk, italiensk, tysk och dansk poesi samt även översatt Hofmannsthals Elektra (1911). Människor och landskap (1910), Minuter och sekunder (1912) och Tidsstämningar (1916) innehåller reseskisser och lyriska stämningsbilder från skilda länder och litterära essäer; Dagens gärning (1921) är ett urval av Österlings tidningsuppsatser, i vilka lyrikern uppenbarat sig som en lärd och skicklig psykologisk och estetisk kritiker med en förfinad och behagfull stil. Dessutom har Österling offentliggjort ett kort Minne af K. A. Melin (i Svenska akademiens Handlingar ifrån år 1886, bd XXXI, 1920) och ett utförligare av C.A. Hagberg (Svenska akademiens Handlingar ifrån år 1886, bd XXXIII), utgiven i utvidgad form, Carl August Hagberg (1921). Valda dikter utkom 1914 och i nytt urval 1919.

Bibliografi

  • Preludier (1904)
  • Offerkransar (1905)
  • Nattens röster (1906)
  • Hälsningar (1907)
  • Årets visor (1907)
  • Döden inkognito (1908)
  • Norrlandsresan (1908)
  • Bäckahästen (1909)
  • Människor och landskap (1910)
  • Blommande träd 1907-1909 (1910)
  • Minuter och sekunder (1912)
  • Fränder och främlingar (1912)
  • Facklor i stormen (1913)
  • Tidsstämningar (1916)
  • Sånger i krig (1917)
  • Idyllernas bok (1917)
  • Valda dikter (1919)
  • Dagens gärning (1921)
  • De sju strängarna (1922)
  • En fläkt av Indien (1923)
  • Levant (1924)
  • Jordens heder (1927)
  • Tonen från havet (1933)
  • Nya valda dikter (1934)
  • Skånska utflykter (1934)
  • Tio års teater 1925-1935 (1936)
  • Horisonter (1939)
  • Livets värde (1940)
  • Samlade dikter.1 (1945)
  • Samlade dikter.2 (1946)
  • Årens flykt (1947)
  • Jacob Jonas Björnståhl: minnesteckning
    (1947)
  • Samlade dikter (1949)
  • Skånska motiv (1950)
  • 6 dikter ur idyllernas bok (1952)
  • Nicolovius och Söderslätt: kring de
    gamla prästgårdarna i Skåne
    (1957)
  • Skånska utflykter (1958)
  • Albert Ulrik Bååth: minnesteckning (1960)
  • En diktkrans (1961)
  • Dikten och livet: essäer (1961)
  • Vårens löv och höstens (1963)
  • Ola Hansson: minnesteckning (1966)
  • Minnets vägar (1967)
  • Dikter (1970)
  • Sent i livet: dikter (1970)
  • Längtan till Italien (1971)
  • Idyllernas bok: valda dikter (1974)
  • Poesi och skånskt friluftsmåleri (1976)
  • Ögonblick: dikter 1971-78 (1978)
  • Hundra dikter (1981)
  • Grinden åt havet: ett urval dikter 1904-1978 (1985)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Externa länkar


Företrädare:
Karl Alfred Melin
Svenska Akademien,
Stol nr 13

1919-1981
Efterträdare:
Gunnel Vallquist
Personliga verktyg