Kastrups flygplats
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om flygplatsen Kastrup. Se även Kastrup (olika betydelser).
| Kastrup | |||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||
| Allmän information | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ort | Köpenhamn | ||||||||||||||||||
| Flygplatstyp | Internationell flygplats | ||||||||||||||||||
| IATA-kod | CPH | ||||||||||||||||||
| ICAO-kod | EKHC | ||||||||||||||||||
| Driftbolag | Copenhagen Airports A/S | ||||||||||||||||||
| Öppningsår | 1925 | ||||||||||||||||||
| Höjd över havet | 5 meter | ||||||||||||||||||
| Geografiska koordinater | |||||||||||||||||||
| Banor | |||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||
| Statistik | |||||||||||||||||||
| Passagerare (2008) | 21 530 016 | ||||||||||||||||||
| Varav inrikes (2008) | 2 029 241 | ||||||||||||||||||
| Varav utrikes (2008) | 19 500 775 | ||||||||||||||||||
| Landningar (2008) | och starter: 264 095 | ||||||||||||||||||
Copenhagen Airport eller Københavns Lufthavn är Köpenhamns internationella flygplats, på svenska mest känd som Kastrups flygplats, belägen i Tårnby kommun på Amager sydöst om centrala Köpenhamn. Denna flygplats har bra landförbindelser med övriga Danmark och med Sydsverige. Flygplatsen har vid minst ett tillfälle utsetts till Airport of the year av IATA. Flygplatsen är Nordens största. Antal passagerare var år 2008 21,5 miljoner, därav 19,4 miljoner utrikes.[1] Flygplatsens järnvägsstation är en av Danmarks största.
Var femte direktavresande kommer från Sverige,[2] till vilket de direkta Öresundstågen från Göteborg, Kalmar och Karlskrona bidragit. Därtill är Kastrup en viktig transfer-hub för passagerare till/från Arlanda, Landvetter, Karlstad, Linköping, Norrköping och Örebro.
Innehåll |
Historia
Flygplatsen började användas som flygfält under 1920-talet. Fördelarna med läget var att man hade en plan yta och låg nära vatten, vilket var viktigt då sjöflygplan fortfarande användes i stor utsträckning. 1934 invigdes den första terminalen på Kastrup (delvis nuv. Terminal 1 för inrikesflyg) och användes då för danskt inrikesflyg till Bornholm och Ålborg liksom för utlandsflyget som fanns, framförallt linjer till Hamburg och Berlin men även till Stockholm via Malmö. Under andra världskriget besattes flygplatsen den 9 april 1940 av tyska flygplan som inte mötte något motstånd utan kunde landa enkelt. Flygplatsen förblev i tysk besittning till 5 maj 1945 då de tyska styrkorna i Danmark kapitulerade.
Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Kastrup tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma en hub för utlandstrafiken.
1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i en flygolycka på flygplatsen. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det havererade och alla ombord omkom.
Flygplatsen byggdes ut i etapper under 1950- och 1960-talen i samband med att den internationella flygtrafiken ökade. Som en av SAS hubbar kom Kastrup att få flera betydelsefulla långdistanslinjer. Det har framförallt varit den internationella trafiken som varit av betydelse för flygplatsen, då inrikesflygets roll minskat alltmer i samband med brobyggen över bälten, förbättrade väg- och järnvägar m.m. Från 1964 till 2000 körde Flygbåtarna svävare som tog flygpassagerare mellan Svävarterminalen i Malmö (num. center för Swebus Express ) och en hamn som fanns i utkanten av flygplatsen varifrån man körde passagerarna vidare i bussar. Öresundsbrons öppnande år 2000 betydde slutet för svävartrafiken.
Länge stod en politisk strid om flygplatsens framtida vara eller icke-vara. I Storplanen för Köpenhamn ansåg utredarna på 1960-talet att Kastrup behövde ersättas med en ny flygplats, förslagsvis på det nästintill obebodda Saltholm samtidigt som man då skulle bygga Öresundsbron mot Malmö i form av en sexfilig motorväg. Fördelarna var att man hade närmast obegränsat med landområde att bebygga och att det inte längre skulle bullerstöra invånarna i Köpenhamn och Dragör, vilket var en viktig synpunkt då bullernivåerna ökade i samband med jetflygplanens lanserande. 1973 kom förslaget upp i Folketinget men föll då på kostnaderna, som ansågs vara för höga, samtidigt som Danmark vid den tiden genomled en lågkonjunktur. Under 1970-talets slut rasade debattens vågor åter höga vilket slutade med att Saltholm fredades 1980 samtidigt som man tog ett principbeslut samma år om att satsa på en utbyggnad av Kastrup.
Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. Storabältbron (1997) innebar en kraftig minskning i inrikesflygtrafiken. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus. Öresundsbron (2000) innebar en minskning av flygtrafiken med Sydsverige. Å andra sidan skulle många av dessa passagerare byta til andra plan på Kastrup och använder flygplatsen ändå. Hösten 2007 blev metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen klar. Framtida utbyggnader av flygplatsen inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund.
Kommunikationer
Från år 2007 finns en ändstation på linje M2 av Köpenhamns Metro med trafik i 4- eller 6-minutersintervall mot centrala Köpenhamn. Stationen kallas "Lufthavnen" och är belägen på en bro intill Terminal 3.
Flygplatsen har en järnvägsstation med 20-minuters öresundstågstrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn, vändande danska intercity- och regionaltåg, samt i SJ:s regi X2000 till/från Københavns Hovedbanegård. Stationen, som efter Hovedbanegården och Nørreport är östra Danmarks tredje största station för fjärr- och regionaltåg,[3] har två perronger, vilket medför vissa kapacitetsbegränsningar, och ett förbigångsspår för godståg. Den är nedgrävd intill Terminal 3, med kort gångavstånd för flygresande.
Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är givetvis av omfattande slag, med många stadsbusslinjer mot centrala Köpenhamn; men även svenska bussar som Swebus Express kör till Kastrup från många svenska orter. De ankommer och avgår från gatan alldeles bredvid stationen.
Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida fördyrar broavgiften priset.
Terminaler
Terminal 1 (1969) består av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Senaste tillbyggnaden, Hal 6, ritat av KHRAS Arkitekterne, invigdes 1989. Utvidgades senast med en ny passage till terminal 2 vilken invigdes i oktober 2006. Terminalen används för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland).
Terminal 2 (1964) fungerade uteslutande som utrikesterminal fram tills 1998, då Terminal 3 invigdes. I samband med byggandet av Terminal 2 fick Københavns Lufthavn också kännetecknet "De fire Vinde".
Terminal 3 (1998) är den nyaste terminalen. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Även metron kör till Terminal 3, ovanför järnvägsstationen.
Terminal 3 används som primärterminal av SAS och deras samarbetspartners i Star Alliance, medan andra utrikesflygningar avgår från Terminal 2.
Både den vingformade ankomsthallen – samt Hotel Hilton Copenhagen Airport (2001) är ritade av Vilhelm Lauritzen.
Det nya kontrolltornet är byggt för Naviair av ett konsortium bestående av arkitekterna Vilhelm Lauritzen, rådgivande ingenjörerna Moe och Brødsgaard samt entreprenörfirman E. Pihl & Søn. Tornet är ännu inte taget i operationellt bruk.
Man har god utsikt över parkerade plan från terminalerna, dock endast om man passerat säkerhetskontrollen (endast med flygbiljett). Om man vill se plan starta och landa är Amager Landevej väster om banorna (där det finns ett hamburgerställe), eller Kystvejen nordöst om banorna bra ställen.
Trafikerande bolag
Terminal 1
Nedan visas vilka flygbolag och destinationer som flygs från terminal 1 (Inrikesterminal).
|
|
Terminal 2
.svg){kind=small}
Terminal 3
| Land | Flygbolag Destinationer |
|---|---|
|
Mall:Landsdata Lettland Lettland || Air Baltic (Riga) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mall:Landsdata Finland Finland || Blue1 (Helsingfors) |
|
|
Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien || bmi (Edinburgh, Glasgow) |
|
| Cimber Sterling (Ålesund, Aberdeen, Bergen, Berlin-Tegel, Bukarest-Otopeni, Gdansk, Geneva, Göteborg-Landvetter, Hamburg, Hannover, Helsingfors, Kristiansand, London-City, Luxembourg, Nürnberg, Palanga, Poznan, Stuttgart, Turku, Warsaw) | |
|
|
|
|
Mall:Landsdata Island Island || Icelandair (Reykjavik-Keflavik) |
|
|
Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || Lufthansa (Frankfurt, München) |
|
|
|
|
|
Mall:Landsdata Finland Finland || Scandinavian Airlines System (Helsinki, Åbo) |
|
|
Mall:Landsdata Frankrike Frankrike || Scandinavian Airlines System (Paris-Charles de Gaulle, Nice) |
|
 Italien |
Scandinavian Airlines System (Milano-Linate, Milano-Malpensa, Rom-Fiumicino, Venedig, Bologna) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien || Scandinavian Airlines System (Birmingham, London-Heathrow, Manchester) |
|
|
|
|
|
Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || Scandinavian Airlines System (Berlin-Tegel, Düsseldorf, Hamburg, Frankfurt, München, Stuttgart) |
|
| Scandinavian Airlines System (Chicago-O'Hare, New York-Newark, Seattle/Tacoma, Washington-Dulles) | |
| Scandinavian Airlines System (Amsterdam, Athen, Bangkok, Bryssel, Budapest, Bukarest, Dubai, Dublin, Kiev, Luxembourg, New Delhi, Palanga, Prag, Pristina, Tokyo-Narita, Wien) - bolaget flyger också inrikes, se Terminal 1 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Flygplatsen har förbindelser med samtliga bebodda världsdelar förutom Oceanien.
Se även
 |
Danmarksportalen |
- Lista över största flygplatser i Norden
- Wikimedia Commons har media som rör Kastrups flygplats
Externa länkar
Noter
- ↑ http://www.cph.dk/CPH/DK/OmCPH/Trafikstatistik/
- ↑ SIKA Rapport 2007:1, Samverkan kring regionförstoring, ISSN 1402-6651, sid 19
- ↑ Østtællingsrapport 2007 sid. 30
