Köpenhamns metro
Från Rilpedia
Köpenhamns Metro (danska: Københavns Metro) är ett tunnelbanesystem i Köpenhamn som består av två linjer med 22 stationer. Tågen är förarlösa och går med 2 till 6 minuters intervall mellan klockan 05 och 24. Metron har drygt en miljon påstigande passagerare per vecka[1] (2009).
De två linjerna är sammanlagt 20,2 kilometer långa med dubbelspår på båda linjerna, varav knappt 9 kilometer i tunnel. Övriga sträckor går mestadels som högbana. Metron har bland annat en station vid Kastrups flygplats samt ansluter till S-tågen, regionaltåg och Öresundståg vid flera stationer.
Innehåll |
Förarlösa tåg
Systemet är helt automatiskt, varför det inte finns några förarhytter i tågen. I nödfall kan dock tågen köras manuellt av förare. Längst fram i tågen finns det en lucka som kan öppnas och där det finns utrustning för att köra tågen manuellt. Samtliga underjordiska stationer är försedda med speciella säkerhetsväggar i glas som skyddar dem som väntar på tågen från att kunna hoppa ut på spåren. Säkerhetsväggarna är försedda med dörrar som är placerade exakt anpassat efter tågens dörrar. När tågens dörrar öppnas aktiveras även säkerhetsväggarnas dörrar och öppnas samtidigt. Dörrarna kan också öppnas manuellt om systemet inte skulle fungera. Om tåget skulle stanna på felaktig plats på stationen och tågets dörrar inte hamnar rätt i förhållande till säkerhetsväggarnas dörrar, går det även att nödöppna väggarna så att passagerarna ändå kan komma ut.
Eftersom det är förarlösa tåg kan man köra tätare och kortare tåg. Med förare skulle det vara mer ekonomiskt att köra färre tåg med glesare tidtabell. Linjerna har jämförelsevis lågt antal passagerare jämfört med utländska system eftersom de mest efterfrågade resvägarna täcks av S-tågen istället. Tågen är 39 meter långa (mer som spårvagnståg än traditionella tunnelbanetåg). De kan ta 96 sittande och 204 stående passagerare, och maxfarten är 80 km/h.
Linjer
Metron har två linjer och totalt 22 stationer över en sträcka på 20,2 kilometer.
| Linje | Sträcka | Längd | Stationer |
|---|---|---|---|
| M1 | Vanløse - Nørreport - Christianshavn - Vestamager | 13,7 km | 15 |
| M2 | Vanløse - Nørreport - Christianshavn - Lufthavnen | 14,2 km | 16 |
Metron har anslutning till S-tågen i Nørreport station, Danmarks mest använda järnvägsstation, samt i Vanløse och Flintholm. Det finns anslutning med Regional/Öresundståg i Nørreport, Ørestad och Kastrup lufthavn.
Metron räknas i Danmark som en sorts järnväg, även om den har egna standarder och inga andra tåg kan gå där. Köpenhamns S-tåg har också stora likheter med ett tunnelbanenät. På samma vis som S-bahn och U-bahn i Hamburg (eller Berlin) liknar varandra, trots olika standader, liknar också Köpenhamns S-tog och Metro varandra. Det är tekniskt sett fråga om två separerade system med helt egna spår, där båda systemen kör såväl ovan mark som under. Utöver dessa tåg finns de så kallade "Re-tågen" (Regionaltågen) till vilka Öresundstågen räknas på den danska sidan. Dessa tåg kör dock även utanför HUR-området - på båda sidor om sundet. Men det är endast inom HUR-området som biljettsystemet är gemensamt med t.ex. Metro och S-tåg. På svenska sidan kör Öresundståg både som IC-tåg (till Göteborg, Växjö och Karlskrona) men också som en blandning av lokal- och regional- tåg i Skåne, allt oftare som ersättning för de lokala s.k. "pågatågen". I Danmark finns ett flertal regionala tågsystem vars tåg korsar zongränserna utan problem. Exempel på danska städer som har direkt Re-tågs-anknytning med Köpenhamn inom HUR-området är Helsingør och Roskilde, samt utanför Kalundborg, Korsør ,Slagelse, Odense, Nykøbing Falster, Næstved och Vordingborg. Förutom S-tågen, Metron och Re-tågen finns även "lokalbaner" (Jægersborg-Nærum, Hillerød-Helsingør, Hillerød-Tilsvildeleje, Hillerød-Gilleleje, Helsingør-Gilleleje, Hillerød-Fredriksværk-Hundested, Køge-Fakse Ladeplads/Rødvig) samt de från Helsingør avgående Öresundstågen, vilka kör på samma spår som Re-tågen. Totalt inom Köpenhamns trafikområde finns cirka 175 stationer för de totalt fem olika tågtyper som betjänar Köpenhamnsområdets 1,9 miljoner invånare.
Historia
Systemet öppnades den 19 oktober 2002, förutom sträckan Lergravsparken-Lufthavnen som öppnades 28 september 2007.
Metron har finansierats med kommunalt garanterade lån, som tagits av metrobolaget. Man hoppas att höjning av värdet på mark som kommunen ägde (och som sålts billigt till metrobolaget) och försäljning av dem ska finansiera metron. Ett område som man särskilt mycket inriktat sig på för detta är Ørestad, där bland annat ett mycket stort köpcentrum byggts, samt mycket bostäder.
Framtida utbyggnader
Enligt ett avtal som slöts mellan staten, Fredriksbergs kommun och Köpenhamns stad 2005 skall en tredje linje byggas, den s.k. Cityringen. Banan kommer här att gå helt under jord och förbinda bl.a. Hovedbanegården och flera andra platser i Köpenhamn som för närvarande saknar förbindelser med S-banen eller annan form av spårbunden kollektivtrafik till metron. Banan beräknas bli 13,6 kilometer lång och kosta ca 15 miljarder DKK. Byggstart startade hösten 2008 med sikte på öppning 2015 (Huvudbangården - Österport via Kgs Nytorv och 2018 hela cityringen.
- .
Den tidigare idén om metro till det s.k "nordvästkvarteret" (omkring Brönshöj, Bispebjeg, Höje Gladsaxe) verkar f.n. (mars 2009) få vänta, istället planeras en ombyggnad av i princip hela norra delen av hamnen , från "Nordhavn" till "Refsehaleöen" och "Prövestenen". Om detta projekt går igenom innebär det en mycket omfattande utbyggnad i Öresund. Lyngby/Helsingör-motorvägen föreslås gå i tunnel genom detta område och ansluta till Amager-motorvägen (en kort bit motorväg på västa Amager som ansluter till Öresunds-motorvägen, vilken efter Kastrup övergår i Öresundsförbindelsen med Sverige) Metron föreslås då byggas ut genom detta område. Flera varianter finns skissade bl.a. två linjer som utgår från Österport station (vilken kommer ha bytesmöjligheter till Re-Tåg (inkl. Öresundståg), S-tåg samt annan Metro (Cityringen), den ena linjen föreslås då byggas under Nordhanvsområdet och den andra Refshaleöen och Prövestensområdena. Detta ligger i tiden c:a 10-12 år fram (räknat från 2009). Det finns även dem som menar att Metron skall byggas ut även i nordväst. Än mer avlägsna är idéer om linjer till Sydhavnen, Rödovre centrum och Bröndby stadion. Och bland ideér finns har också en gammal tanke på en ny (underjordisk) S-tågslinje från Huvudbangården via bl.a. Rikshospitalet till Farumbanan. Likaså en yttre S-tågsring som (i markplanet) i så fall skall följa "Motorring 3" (någon ring 1 finns inte mer, ring 2 är i huvudsak större gator men ring 3 och 4 är motorvägar) Det finns också de som förespråkar spårvagnar liknande "tvärbanan" i Stockholm, vilka radiellt skall utgå från Huvudbangården eller Rådhuspladsen.
- .
Diverse förslag och idéer flödar således och exakt vad som komer efter Cityringen är ganska oklart. Allt pekar dock på fortsatt utbyggnad av den spårbundna trafiken under många år framöver.
Fotnoter
Se även
Externa länkar
- Københavns Metro (officiell webbplats)
- Wikimedia Commons har media som rör Köpenhamns metro
