USA
Från Rilpedia
| Förenta staterna United States of America |
|||||
|
|||||
| Valspråk: 1776–: E Pluribus Unum (latin för "Utav många, en") 1956–: In God We Trust (engelska för "Vi litar till Gud") |
|||||
| Nationalsång: 'The Star-Spangled Banner' | |||||
.svg) |
|||||
| Huvudstad | Washington, D.C. (588 000 inv.) |
||||
| Största stad | New York (8,2 milj inv.) | ||||
| Officiellt språk | engelska (de facto)1 | ||||
| Statsskick President Vicepresident |
förbundsrepublik Barack Obama Joe Biden |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 4 juli 1776 3 september 1783 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
9 372 614 km² (3:e) 4,875 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
305 651 000 (nov 08) [1] (3:e) 32 inv/km² (141:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2006) $12 955 miljarder (1:a) $43 223 |
||||
| Valuta | US-dollar (USD) |
||||
| Tidszon | UTC-5 till UTC-10 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Mount McKinley 6 198 m ö.h. Övre sjön 82 400 km² Missourifloden 4 130 km |
||||
| Nationaldag | 4 juli | ||||
| Landskod | us | ||||
| Landsnummer | 1 | ||||
| 1Engelska är officiellt språk i flera delstater men på federal nivå saknas ett officiellt språk. Det största minoritetsspråket spanska talas av cirka 28,1 miljoner, 10,7% 2Utöver iso-koden .us används som toppdomän även, .mil, .edu, .gov, m fl |
|||||
USA (engelska United States of America eller United States, U.S., svenska: Amerikas förenta stater, Nordamerikas förenta stater eller Förenta staterna) är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder samt har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar landet fjorton territorier och besittningar i Karibien och Oceanien.
USA består av 50 delstater samt huvudstadsområdet District of Columbia. Delstaten Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, medan resterande 49 stater är belägna i Nordamerika. Alaska i nordvästra Nordamerika är skilt från övriga stater och gränsar till Kanada. Uttrycket kontinentala USA (continental U.S.) omfattar strikt logiskt alla stater utom Hawaii, men av tradition exkluderas vanligen även Alaska.
Unionen grundades den 4 juli 1776 då tretton brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.
Efter Sovjetunionens sammanbrott åren kring 1990 blev USA världens enda supermakt och har en särställning vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och populärkulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör en femtedel av världens totala produktion (2005). Befolkningsmässigt är det världens tredje största land och till ytan är det också världens tredje största land om man räknar med alla öar och territorier USA har i de olika världshaven.
Innehåll |
Geografi och miljö
Utöver de 50 delstaterna som USA består av lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Den totala landytan för Kontinentala USA uppgår ungefär till 1,9 miljarder acres. Alaska som är avskilt genom Kanada från Kontinentala USA, är den största delstaten på 365 miljoner acres. Ögruppen- och delstaten Hawaii i centrala Stilla havet, sydväst om Nordamerika utgör något över fyra miljoner acres.[2] Efter Ryssland och Kanada är USA till ytan världens tredje och fjärde största nation, rankad precis före och efter Kina. Rankingen varierar beroende på hur de två av Kina och Indien omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan i USA beräknas: CIA:s World Factbook säger 9 826 630 km²,[3] FN:s statistiska avdelning säger 9 629 091 km²,[4] och Encyclopedia Britannica säger 9 522 055 km².[5] Räknat till enbart landyta är USA den tredje största nationen efter Ryssland och Kina, precis före Kanada.[6]
Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de lövfällande skogarna och det kuperade landskapet i regionen Piedmont. Appalacherna delar den östra kusten från Stora sjöarna och grässlätterna i Mellanvästern. Mississippi–Missourifloden, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga prärien Great Plains sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion. Klippiga bergen vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4 300 meter i Colorado. Längre västerut ligger den torra regionen Great Basin och öknar som Mojave. Sierra Nevada och Kaskadbergen sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6 194 meter är Alaskas Mount McKinley landets högsta topp. Aktiva vulkaner är vanliga i Alexanderarkipelagen och Aleuterna i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar. Supervulkanen som ligger under Yellowstone nationalpark i Klippiga bergen är kontinentens största.[7]
USA med sin stora yta och sin geografiska variation finns de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från ett fuktigt kontinentalklimat i norr till ett fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av Florida är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har ett halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har bergsklimat. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst, medelhavsklimat lägst kaliforniakusten, kustklimat längst med Oregon och Washington och södra Alaska. Mestadels av Alaska har ett subarktiskt klimat. Extremväder är inte ovanligt i USA—delstaterna som gränsar till Mexikanska golfen är utsatta för orkaner och de flesta av världens största tornados förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i Mellanvästerns Tornado Alley.[8]
USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17 000 arter av kärlväxter finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1 800 arter gömfröväxter finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.[9] USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.[10] Ungefär 91 000 insektsarter har beskrivits.[11] Endangered Species Act från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av United States Fish and Wildlife Service. Det finns 58 nationalparker i USA och hundratals andra federala skötta parker, skogar och vildmarker.[12] Allt som allt äger staten 28,8% av landets yta.[13] Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4% används för militära ändamål.[13]
Tidszoner
USA delas in i sex tidszoner med specifika namn.
- Eastern UTC -5 (Östkusten)
- Central UTC -6 (Centrala)
- Mountain UTC -7 (Västliga bergregion)
- Pacific UTC -8 (Västkusten)
- Alaska UTC -9 (Alaska)
- Hawaii-Aleutian UTC-10 (Hawaii-öarna)
Historia
| USA:s historia |
|---|
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i USA 1845. Åren 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt delar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som ansågs sakna ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig väl på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De fann ofta goda utkomstmöjligheter i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar cirka 12 % av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara; nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina omfattande naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjetunionens fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick med full presidentialism. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, som är det som berör hela nationen. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott - bland annat de som riktar sig mot federala tjänstemän och tillgångar - beivras av det federala rättsväsendet.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten. En president och dennes regering i USA sitter i fyra år och presidenten kan endast bli omvald en gång.
Rättsväsen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapen, religionsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora institutionerna – kongressen, presidenten och Högsta domstolen – förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande institutionen. Representanthuset (som skall representera unionens människor) består av 435 folkvalda medlemmar kallade kongresskvinnor/män. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. USA:s senat (som skall representera unionens delstater) består av 100 senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9 stycken av presidenten utnämnda domare.
Kritik mot USA
Amnesty International har kritiserat USA för att undergräva respekten för mänskliga rättigheter. Andra punkter som Amnesty lyft fram är användandet av tortyr mot fångar (bland annat dog 70 fångar av elchocker 2007) och att man håller fångar utan anklagelse om brott eller rättegång. Dessutom kritiseras man för användandet av dödsstraff och att man ignorerar krav från FN:s människorättskommissioner.[14]
USA har även kritiserats och anklagats för att bryta mot internationella arbetslivsnormer. International Labour Organization, FN:s fackorgan, kritiserade 1991 USA i samband med en strejk anordnad av Caterpillar-anställda. Regeringen tillät bolaget att ta in strejkbrytare under strejken, vilket ledde till att de strejkande förlorade sina jobb. Organisationen hävdade att detta urholkade strejkrätten och skrev att denna rätt inte är "really guaranteed when a worker who exercises it legally runs the risk of seeing his or her job taken up permanently by another worker, just as legally". Man gjorde även en internationell jämförelse som visade att endast Sydafrika hade samma dåliga arbetsvillkor under tidpunkten för konflikten.[15] Av de återvändande strejkande arbetarna blev omkring 150 av med sina arbeten medan resten möttes av en åtta veckors provanställningsperiod. I samband med strejken fick det ansvariga fackförbundet United Auto Workers kritik från sina medlemmar för att de givit upp de krav som ursprungligen ställdes i konflikten.[16]
Polisväsen
USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater.
De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.[källa behövs]
Försvar
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra under försvarsdepartementet. Dessa är armén, flottan, marinkåren samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 529 miljarder dollar (2006), vilket utgör cirka 46 procent av världens totala försvarsutgifter.[17] Landet har över 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.[källa behövs]
USA är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) men är inte det land som har störst kärnvapenarsenal; det är Ryssland.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Sociala förhållanden
USA är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.[18] Observera att USA:s fattigdomsgräns är en helt annan än den internationella. I USA räknas man som fattig om man har en inkomst under $10210. [1] Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA:s socialförsäkringssystem litar både på marknadslösningar och offentligt finansierade trygghetssystem. USA:s viktigaste och mest heltäckande socialförsäkring social security, som infördes i mitten av 1930-talet, är ett offentligt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar detta system även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i USA, bland annat kol, petroleum, uran och skog. USA är världens tredje största oljeproducent [2], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Den årliga produktionen hade sin topp på 1970-talet (omkring hälften av den tillgängliga oljan var då utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs, vete, socker, tobak, energi och vattenkraft .
Industri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, vapen, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.
Utrikeshandel
USA:s största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med USA i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2008 är läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar [3] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
USA:s inverkan på miljön
USA står för nästan en fjärdedel av människans koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.[19] Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet.
Städer
USA:s största stad är New York, därefter kommer Los Angeles och Chicago. Andra kända och populära städer bland turister är Orlando, San Francisco, Miami, Honolulu, Las Vegas och Washington DC.[20]
USA:s största städer[21] med storstadsområden[22]:
| Rank | Stad | Delstat | Invånare | Storstadsområde |
|---|---|---|---|---|
| 1 | New York | New York | 8 214 426 | 18 818 536 |
| 2 | Los Angeles | Kalifornien | 3 849 378 | 12 950 129 |
| 3 | Chicago | Illinois | 2 833 321 | 9 505 748 |
| 4 | Houston | Texas | 2 144 491 | 5 539 949 |
| 5 | Phoenix | Arizona | 1 512 986 | 4 039 182 |
| 6 | Philadelphia | Pennsylvania | 1 499 634 | 5 823 233 |
| 7 | San Antonio | Texas | 1 328 984 | 1 990 675 |
| 8 | San Diego | Kalifornien | 1 266 731 | 2 941 454 |
| 9 | Dallas | Texas | 1 240 499 | 6 145 037 |
| 10 | San Jose | Kalifornien | 939,899 | 7 264 887 |
| 11 | Detroit | Michigan | 916 952 | 4 467 592 |
| 12 | Jacksonville | Florida | 805 605 | 1 470 125 |
| 13 | San Fransisco | Kalifornien | 799 183 | 4 203 898 |
| 14 | Indianapolis | Indiana | 795 458 | 1 774 665 |
| 15 | Columbus | Ohio | 747 755 | 1 754 337 |
USA:s delstater
USA har 50 delstater och de största är Texas och Alaska och Kalifornien. De minsta delstaterna ligger i nordöstra USA.
| Namn | Förkortning | Huvudstad | Area, tusental km2 | Befolkning, tusental (år 2000) | Anslutning till unionen | Smeknamn |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alabama | AL | Montgomery | 131,4 | 4447 | 1819 | Heart of Dixi, Camellia State |
| Alaska | AK | Juneau | 1518,8 | 587 | 1959 | The Last Frontier |
| Arizona | AZ | Phoenix | 295,3 | 5130 | 1912 | Grand Canyon State |
| Arkansas | AR | Little Rock | 137,8 | 2673 | 1836 | The Natural State, The Razorback State |
| Colorado | CO | Denver | 269,9 | 4301 | 1876 | Centennial State |
| Connecticut | CT | Hartford | 13,0 | 3405 | 1788 * | Constitution State, Nutmeg State |
| Delaware | DE | Dover | 5,3 | 783,6 | 1787 * | First State, Diamond State |
| Florida | FL | Tallahassee | 151,9 | 15982 | 1845 | Sunshine State |
| Georgia | GA | Atlanta | 152,6 | 8186 | 1788 * | Empire State of the South, Peach State |
| Hawaii | HI | Honolulu | 16,6 | 1211 | 1959 | Aloha State |
| Idaho | ID | Boise | 216,4 | 1293 | 1890 | Gem State |
| Illinois | IL | Springfield | 149,9 | 12419 | 1818 | Prairie State |
| Indiana | IN | Indianapolis | 92,9 | 6080 | 1816 | Hoosier State |
| Iowa | IA | Des Moines | 145,8 | 2926 | 1846 | Hawkeye State |
| Kalifornien | CA | Sacramento | 411,0 | 33871 | 1850 | Golden State |
| Kansas | KS | Topeka | 213,0 | 2688 | 1861 | Sunflower State |
| Kentucky | KY | Frankfort | 104,6 | 4041 | 1792 | Bluegrass State |
| Louisiana | LA | Baton Rouge | 125,6 | 4468 | 1812 | Pelican State |
| Maine | ME | Augusta | 86,1 | 1274 | 1820 | Pine Tree State |
| Maryland | MD | Annapolis | 27,0 | 5296 | 1788 * | Old Line State, Free State |
| Massachusetts | MA | Boston | 21,4 | 6349 | 1788 * | Bay State, Old Colony |
| Michigan | MI | Lansing | 151,5 | 9938 | 1837 | Great Lakes State, Wolverine State |
| Minnesota | MN | Saint Paul | 218,6 | 4919 | 1858 | North Star State, Gopher State |
| Mississippi | MS | Jackson | 123,5 | 2844 | 1817 | Magnolia State |
| Missouri | MO | Jefferson City | 180,5 | 5595 | 1821 | Show Me State |
| Montana | MT | Helena | 380,8 | 902,2 | 1889 | Treasure State |
| Nebraska | NE | Lincoln | 200,0 | 1711 | 1867 | Cornhusker State |
| Nevada | NV | Carson City | 286,2 | 1998 | 1864 | Sagebrush State, Battle Born State, Silver State |
| New Hampshire | NH | Concord | 24,0 | 1235 | 1788 * | Granite State |
| New Jersey | NJ | Trenton | 20,2 | 8414 | 1787 * | Garden State |
| New Mexico | NM | Santa Fe | 315,1 | 1819 | 1912 | Land of Enchantment |
| New York | NY | Albany | 128,4 | 18976 | 1788 * | The Empire State |
| North Carolina | NC | Raleigh | 136,1 | 8049 | 1789 * | Tar Heel State, Old North State |
| North Dakota | ND | Bismarck | 183,1 | 642,2 | 1889 | Peace Garden State |
| Ohio | OH | Columbus | 106,8 | 11353 | 1803 | Buckeye State |
| Oklahoma | OK | Oklahoma City | 181,0 | 3450,6 | 1907 | Sooner State |
| Oregon | OR | Salem | 251,1 | 3421,4 | 1859 | Beaver State |
| Pennsylvania | PA | Harrisburg | 117,4 | 12281 | 1787 * | Keystone State |
| Rhode Island | RI | Providence | 3,1 | 1048 | 1790 * | Little Rhody, Ocean State |
| South Carolina | SC | Columbia | 80,4 | 4012 | 1788 * | Palmetto State |
| South Dakota | SD | Pierre | 199,7 | 754,8 | 1889 | Coyote State, Mount Rushmore State |
| Tennessee | TN | Nashville | 109,4 | 5689 | 1796 | Volunteer State |
| Texas | TX | Austin | 692,3 | 20851,8 | 1845 | Lone Star State |
| Utah | UT | Salt Lake City | 219,9 | 2233 | 1896 | Beehive State |
| Vermont | VT | Montpelier | 24,8 | 608,8 | 1791 | Green Mountain State |
| Virginia | VA | Richmond | 105,7 | 7078,5 | 1788 * | Old Dominion |
| Washington | WA | Olympia | 176,6 | 5894 | 1889 | Evergreen State |
| West Virginia | WV | Charleston | 62,8 | 1808 | 1863 | Mountain State |
| Wisconsin | WI | Madison | 145,4 | 5363,7 | 1848 | Badger State |
| Wyoming | WY | Cheyenne | 253,5 | 493,8 | 1890 | Equality State |
Demografi
En majoritet av de 300 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen, som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer).[källa behövs] Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001.[källa behövs] Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).[källa behövs]
Landet präglas av etnisk och kulturell mångfald. En stor del av landets tillgångar kontrolleras av en liten del av befolkningen. 1993, efter recessionen i början av 1990-talet, nåddes en topp i antalet fattiga i USA men därefter fick de flesta grupper det bättre under flera år och år 2000 var andelen fattiga i USA de lägsta sedan 1970-talet, 11,3 procent eller 31,1 miljoner (se diagram).[23] Mellan år 2000 och år 2004 ökade dock fattigdomen till 12,7 procent. Därefter har den minskat något till år 2006, då 12,3 procent eller 36,5 miljoner amerikaner beräknades vara fattiga.[18] USA:s befolkning ökade samtidigt från 248 miljoner till 299 miljoner invånare mellan 1990 och 2006.[24] I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden över världssnittet. 69% av invånarna hade tillgång till internet år 2006.[25] Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.[källa behövs]
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk.[källa behövs] I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.
Kultur
Den amerikanska populärkulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik, filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik kulturell grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Mat
Den huvudsakliga matlagningen i USA liknar den i Europa. Vete är det mest använda sädesslaget. Traditionella amerikanska maträtter kan vara t.ex. kalkon, hjort, potatis, majs m.m. Många maträtter kom med invandringen från Europa runt slutet av 1800-talet, så som friterad kyckling, pizza hamburgare och varmkorv. Många rätter finns även kvar från Indianerna. Fläskkött, nötkött, ”crab cakes”, potatischips och ”chocolate chip cookies” tillsammans med snabbmaten, är mycket vanligt i USA. Bland afroamerikaner och i södra USA är så kallad Soul food vanlig. Den infördes under triangelhandeln runt 1600-talet.
Film
Sedan 1920-talet har USA dominerat den globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film). Men till skillnad från den indiska filmindustrin har den amerikanska varit framgångsrik runt hela världen.
Television
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS). Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Musik
Klassisk musik
USA har få klassiska kompositörer som nått internationellt erkännande varav Charles Ives är en av få. Landet har dock ett av världens mest statusfyllda operahus, Metropolitan och många symfoniorkestrar av internationella toppklass, t.ex. Los Angeles symfonikerna, New York symfonikerna och Chicago symfonikerna
Amerikansk musik
Country & Western
Det finns en rik folkmusikkultur "Country & Western" som är sprungen ur de många olika invandrargruppernas kulturer. Exempel på Country & Western genrer är "bluegrass"
Blues
Bluesen, en starkt känslomässig musikform, utvecklades på bomullsfälten ur de västafrikanska slavarnas musikkulturer. Bluesen var ursprungligen vokal men kompletterades senare med gitarrspel.
Jazz
Jazzen är en i början av 1900 talet vidareutveckling av bluesen. Den är företrädelsevis instrumentell men senare kompletterad med sång.
Rockmusik
"Rock" är en samlande beteckning för en mängd musikstilar . Den ursprungliga formen är rock'n'roll från mitten av 1950-talet, som utvecklats ur bluesen.
Hiphop
Hiphop, även rapmusik, är en musikstil som växte fram i USA under slutet av 1970-talet.
Artister som bla. RUN DMC, 2Pac, Biggie Smalls, Big L och Scarface är kända inom denna genre.
Utbildning
I USA måste alla barn gå i skolan, men skolpliktsåldern varierar mellan delstaterna.
De flesta barn börjar skolan i kindergarten som fem- eller sexåringar och slutar skolan i artonårsåldern efter deras sista år på High School. Vissa delstater tillåter eleverna att sluta skolan vid sextonårsåldern. Efter High School väljer många att studera vidare på universitet. I skolan undervisas det bland annat i matematik, historia, engelska, gymnastik och naturvetenskapliga ämnen samt flera självständiga val i High School. Omkring 85 procent av barnen i USA går i allmänna skolor, och många föräldrar väljer att sända barnen till privata skolor mot kostnad.[källa behövs] Amerikanska skolor har en betygsskala i elva steg, där A+ är högsta betyget man kan få och F det lägsta.
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde, till exempel Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Brown University, Berkeley - University of California samt Stanford University. College- och universitetsutbildningar brukar vara 4 år.
Kommunikationer
USA har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar sk. Interstate Highways som binder samman de stora städerna. Långdistansbussar är ett billigt och lätt resesätt. Greyhound Lines är det dominerande bussbolaget.
Järnvägsnätet ägs av privata bolag, och man kör mycket godstrafik på järnväg i USA. Passagerartrafiken drivs av ett statligt monopolbolag, Amtrak. Nätet är relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som exempelvis Las Vegas. Stora järnvägsbolag är bland andra Union Pacific Railroad, BNSF Railway, Norfolk Southern Railway och CSX Transportation. De två förstnämnda trafikerar i huvudsak området väster om Mississippi och de två sistnämnda området öster om nämnda flod. Dock är den regionala kollektivtrafiken sämre än den i resterande industriländer i världen, och endast de största städerna har en stabil kollektivtrafik. Många relativt stora städer (invånarantal runt 500 000) saknar helt och hållet kollektivtrafik i staden och detta har lett till att många amerikaner kör bil, vilket de får göra redan när de är 16, detta tros vara en effekt av den ofullständiga kollektivtrafiken.[källa behövs]
Inrikesflyget är det största i världen, uppbyggt kring så kallade nav där man vanligtvis byter flyg. USA saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American Airlines, United Airlines, Continental Airlines, Delta Air Lines, Northwest Airlines och US Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.
Viktiga flygplatser är:
- John F. Kennedy International Airport, New York City-området
- Newark Liberty International Airport, New Jersey - New York City-området
- O'Hare International Airport, Chicago, Illinois
- Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport, Atlanta, Georgia
- George Bush Intercontinental Airport, Houston, Texas
- Los Angeles International Airport, Los Angeles, södra Kalifornien
- Dallas-Fort Worth International Airport, Dallas, Texas
- Miami International Airport, Miami, Florida
Atlanta och Chicago är de största inrikesnaven, medan New York-Kennedy, Miami och Los Angeles är störst på utrikestrafik.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 6 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 36 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 18 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 15 av 179 |
Se även
- USA:s ambassad i Stockholm
- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- Svensk-Amerika
- USA-portalen
Referenser
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
- ↑ ”U.S. POPClock Projection”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/popclockus.html. Källan uppdateras dagligen och kan därför avvika något från vår siffra.
- ↑ Lubowski, Ruben, Marlow Vesterby, och Shawn Bucholtz (21 juli 2006). ”AREI Chapter 1.1: Land Use”. Economic Research Service. http://www.ers.usda.gov/publications/arei/eib16/chapter1/1.1/. Läst 9 mars 2009.
- ↑ ”United States”. The World Factbook. CIA. 31 maj 2007. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html. Läst 14 oktober 2008.
- ↑ ”Population by Sex, Rate of Population Increase, Surface Area and Density”. Demographic Yearbook 2005. UN Statistics Division. http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2005/Table03.pdf. Läst 25 mars 2008.
- ↑ ”United States”. Encyclopedia Britannica. http://209.85.165.104/search?q=cache:2lOa44xXcrgJ:www.britannica.com/eb/article-9111233/United-States+United+States+Area+encyclopedia+britannica&hl=en&ct=clnk&cd=1&gl=us. Läst 25 mars 2008.
- ↑ ”World Factbook: Area Country Comparison Table”. Yahoo Education. http://education.yahoo.com/reference/factbook/countrycompare/area/3d.html;_ylt=As1XMsN8kgSx746VWazy_s7PecYF. Läst 25 februari 2007.
- ↑ O'Hanlon, Larry. ”Supervolcano: What's Under Yellowstone?”. Discovery Channel. http://dsc.discovery.com/convergence/supervolcano/under/under.html. Läst 13 juni 2007.
- ↑ Perkins, Sid (11 maj 2002). ”Tornado Alley, USA”. Science News. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. http://web.archive.org/web/20070701131631/http://www.sciencenews.org/articles/20020511/bob9.asp. Läst 20 september 2006.
- ↑ Morin, Nancy. ”Vascular Plants of the United States”. Plants. National Biological Service. http://www.fungaljungal.org/papers/National_Biological_Service.pdf. Läst 27 oktober 2008.
- ↑ ”Global Significance of Selected U.S. Native Plant and Animal Species”. SDI Group. 9 februari 2001. http://www.sdi.gov/curtis/TxTab4x1.html. Läst 20 januari 2009.
- ↑ ”Numbers of Insects (Species and Individuals)”. Smithsonian Institution. http://www.si.edu/Encyclopedia_SI/nmnh/buginfo/bugnos.htm. Läst 20 januari 2009.
- ↑ ”National Park Service Announces Addition of Two New Units”. National Park Service. 28 februari 2006. http://home.nps.gov/applications/release/Detail.cfm?ID=639. Läst 13 juni 2006.
- ↑ 13,0 13,1 ”Federal Land and Buildings Ownership”. Republican Study Committee. 19 maj 2005. http://johnshadegg.house.gov/rsc/Federal%20Land%20Ownership--May%202005.pdf. Läst 9 mars 2009.
- ↑ http://thereport.amnesty.org/eng/Regions/Americas/United-States-of-America
- ↑ Hoerr, John, "Is the Strike Dead?," American Prospect, sommaren 1992, ss. 106-118. Citatet är hämtat från s. 113.
- ↑ Shannon Jones och Barry Grey (18 december 1995). ”UAW debacle at Caterpillar: The Political lessons”. wsws.org. http://www.wsws.org/workers/1995/dec1995/cat-d18.shtml. Läst 3 mars 2008.
- ↑ Stockholm International Peace Research Institute (2007). ”The 15 major spender countries in 2006”. http://www.sipri.org/contents/milap/milex/mex_major_spenders.pdf. Läst 30 mars 2008.
- ↑ 18,0 18,1 DeNavas-Walt, Carmen; Bernadette D. Proctor, Jessica Smith (augusti 2007). "Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2006". U.S. Department of Commerce/U.S. Census Bureau. Läst 26 februari 2008.
- ↑ Dinyar Godrej, The no-nonsense guide to climate change, Oxford 2006, s.106
- ↑ ”Overseas Visitors To Select U.S. Cities/Hawaiian Island”. Office of travel and tourism industries, US Dept of Commerce. http://tinet.ita.doc.gov/cat/f-2006-45-561.html. Läst 2007-10-25.
- ↑ ”Population Estimates for Places over 100,000: 2000 to 2006”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/SUB-EST2006.html.
- ↑ ”Annual Estimates of the Population in Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/estimates/CBSA-est2006-annual.html.
- ↑ "Nation's Household Income Stable in 2000, Poverty Rate Virtually Equals Record Low, Census Bureau Reports", census.gov, 10 oktober 2001.
- ↑ http://factfinder.census.gov/servlet/SAFFPopulation?_submenuId=population_0&_sse=on
- ↑ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html
Externa länkar
| Sök efter mer information om USA på Wikipedias systerprojekt: |
||
|---|---|---|
 |
Ordbok & definitioner från Wiktionary | |
 |
Böcker från Wikibooks | |
 |
Citat från Wikiquote | |
 |
Orginalverk från Wikisource | |
|
Bilder & media från Commons | |
 |
Nyhetsartiklar från Wikinews | |
- Census Bureau
- Centers for Disease Control and Prevention
- Central Intelligence Agency
- Congress
- Defense Intelligence Agency
- Department of Defense
- Department of Education
- Department of Homeland Security
- Department of Labor
- Department of State
- Department of Transportation
- Environmental Protection Agency
- Federal Aviation Administration
- Federal Bureau of Investigation
- FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)
- Food and Drug Administration
- House of Representatives
- Internal Revenue Service
- National Security Agency
- Occupational Safety & Health Administration
- Patent and Trademark Office
- Secret Service
- Senate
- Social Security Administration
- Supreme Court of the US
- The Federal Judiciary
- USA i Gapminder World
- US Army
- White House
