Amnesty International
Från Rilpedia
Amnesty International är en internationell frivilligorganisation och NGO som verkar för mänskliga rättigheter. Arbetet bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 10 december 1948, samt konventioner gällande mänskliga rättigheter. Amnestys mål är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i förklaringen. Tidigare arbetade Amnesty enbart med politiska och medborgerliga rättigheter, men åtagandet har successivt utvidgats till att idag också omfatta grova kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Amnesty är partipolitiskt och religiöst oberoende. [1]
Innehåll |
Amnestys historia
Organisationen grundades 1961 av den brittiske advokaten Peter Benenson, efter att han hade läst en artikel om två portugisiska studenter som hade gripits och dömts till sju års fängelse för att ha skålat för friheten. Han startade en kampanj för att uppmärksamma de människor som hölls fängslade enbart på grund av sina politiska åsikter. Dessa fångar fick namnet samvetsfångar. Som symbol valde Peter Benenson ett tänt ljus omlindat av taggtråd, vilket än idag är Amnestys officiella symbol. Artikeln "The Forgotten Prisoners" som publicerades i The Observer den 28 maj 1961 blev startskottet för kampanjen, som inom ett år hade spritt sig till en rad andra länder. För sitt arbete mottog organisationen Nobels fredspris 1977.
Den svenska sektionen av Amnesty International startade 1964 av Hans-Göran Franck och Per Wästberg, med Hans-Göran Franck som första ordförande.
Sedan dess har Amnestys arbete utvecklats och förändrats. Inriktningen har breddats från att enbart arbeta med de medborgerliga och politiska rättigheterna till att också omfatta frågor som rör de ekonomiska, social och kulturella rättigheterna.
Amnestys åtagande
Arbetet fokuseras på allvarliga kränkningar av:
- Rätten till fysisk och psykisk integritet
- Rätten till åsikts- och yttrandefrihet
- Rätten att inte bli diskriminerad
Exempel på viktiga arbetsområden är tortyr och dödsstraff, kvinnors rättigheter, diskriminering på grund av etnisk härkomst eller sexuell läggning och fängslade samvetsfångar.
Amnestys arbetssätt
Amnesty arbetar genom att:
- utreda och dokumentera
- utöva påtryckningar
- informera, utbilda och skapa opinion
Organisation och personer
Merparten av utredningsarbetet sker på huvudkontoret, det Internationella Sekretariatet (IS), i London. Merparten av kampanj- och informationsarbetet sker på gräsrotsnivå i de nationella sektionerna. Amnesty har totalt över 2,2 miljoner medlemmar och regelbundna bidragsgivare i mer än 150 länder, och över 8000 lokala arbetsgrupper och ungdomsgrupper. Utöver dessa grupper finns landsamordningar, specialgrupper och nätverk.
Det högsta beslutande organet är det internationella rådsmötet (ICM) som hålls vartannat år. ICM beslutar bl a om hur Amnestys åtagande ska se ut och väljer en internationell styrelse (IEC). Amnesty Internationals internationella generalsekreterare är sedan augusti 2001 Irene Khan från Bangladesh.
Svenska Amnesty
2009 hade Svenska Amnesty 80 039 medlemmar och givare och 188 lokala arbetsgrupper samt 31 ungdomsgrupper. Det finns 18 Amnestydistrikt fördelade över landet. Dessutom finns det en rad specialgrupper, bl.a. Aktionsgruppen mot dödsstraff, Kvinnorättsgruppen, Fackliga gruppen, ESK-gruppen och Juristgrupper.
På sekretariatet i Stockholm, distriktskontoren i Göteborg samt Malmö arbetar ca 35 anställda samt ett antal frivilliga och praktikanter. Sekretariatet leds av en generalsekreterare, sedan 2007 Lise Bergh.
Årsmötet, som hålls varje år och där alla medlemmar får delta, är sektionens högsta beslutande organ. Till årsmötets uppgifter hör bl a att utse styrelse och behandla inkomna motioner. Ordförande för den svenska sektionen är Anna Nilsdotter.
I Sverige har man även en verksamhet kallad flyktingverksamheten som till stor del arbetar med att upplysa dem som handlägger asylärenden om riskerna med att utvisa personer. [2].
Ordförande för svenska Amnesty
- 1964-1970 Hans Göran Franck
- 1970-1974 Thomas Hammarberg
- 1974-1978 Bo Lindblom
- 1978-1980 Karl-Axel Elmquist
- 1980-1982 Ivar Asp
- 1982-1986 Ulla Birgegård
- 1986-1990 Roland Kadefors
- 1990-1993 Magnus Breidne
- 1993-1996 Christine Pamp
- 1996-1998 Charlotta Nordenberg
- 1998-2000 Jesús Alcalá
- 2000-2003 Hanna Roberts
- 2003-2004 Christian Gräslund
- 2004-2007 Christine Pamp
- 2007- Anna Nilsdotter
Generalsekreterare för svenska Amnesty
- 1986-1997 Anita Klum
- 1998-1998 Ann-Marie Orler
- 1999-2007 Carl Söderbergh
- 2007- Lise Bergh
Referenser
- ↑ About Amnesty International hämtad 10.17 23 november 2007
- ↑ http://net19.amnesty.se/arbetsomraden/flyktingar/vadamnestygor/
Externa länkar
- Svenska sektionen av Amnesty International
- Amnesty International
- Wikimedia Commons har media som rör Amnesty International