Västra stambanan
Från Rilpedia
| Västra stambanan | |
|---|---|
 Hallsbergs station är en välkänd järnvägsknut |
|
| Allmänt | |
| Plats |  Sverige |
| Ändstationer | Stockholm–Göteborg |
| Anslutande järnvägslinjer | Ostkustbanan Nynäsbanan Grödingebanan Svealandsbanan Nyköpingsbanan Linjen Sala-Oxelösund Södra stambanan Godsstråket genom Bergslagen Värmlandsbanan Kinnekullebanan Jönköpingsbanan Älvsborgsbanan Norge/Vänernbanan Bohusbanan Västkustbanan |
| Organisation | |
| Invigd | 1856-1862 |
| Ägare | Staten |
| Banoperatör | Banverket |
| Trafikoperatör | SJ Veolia Transport Green Cargo m.fl. |
| Tekniska fakta | |
| Längd | 455 kilometer |
| Antal spår | Dubbelspår(4 spår på vissa delar av banan) |
| Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) |
| Högsta tillåtna hastighet | 200 km/h |
| Elektrifierad | 1926 |
| Tekniska fakta hämtade från järnväg.net | |
| Linjekarta | |
Västra stambanan är järnvägslinjen som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm (ursprungligen Stockholms södra) och Göteborg. Banan passerar bland annat Alingsås, Falköping, Skövde, Hallsberg, Katrineholm och Södertälje.
Innehåll |
Historia
Västra stambanan planlades under perioden 1853-55 och man ritade i princip räta linjer på kartan via nyckelknutpunkten Falköping och strax norr om Vättern, men inte via då viktiga städer som Skara, Örebro och Eskilstuna. Vid Falköping skulle Södra stambanan ansluta. Västra stambanan började byggas av staten år 1855 vid Lövekulle strax väster om Alingsås, där det finns ett minnesmärke över byggstarten. Den första sträckan mellan Göteborg C och Jonsered invigdes år 1856. Jonsereds station låg vid sjön Aspen intill dess utlopp i Säveån. Den nuvarande lokaltågsstationen närmare samhället motsvarar den tidigare hållplatsen Bokedalen. Lövekulle ligger längre österut och bygget startade lite tidigare där för att terrängen är besvärlig Lövekulle-Jonsered och tog längre tid. På de flesta håll (men inte Göteborg-Alingsås, Järna-Stockholm eller över Tiveden) var landskapet platt nog för att man skulle kunna bygga ungefär längs den räta linjen, vilket numera mestadels gör banan ganska snabb för X2000.
När hela sträckan var klar i november år 1862 var restiden 14 timmar, flera gånger snabbare än de alternativa ressätten (ångbåt tog några dagar runt Skåne eller i Göta kanal).
Ursprunglig station i Stockholm låg på Södermalm. År 1871 invigdes Sammanbindningsbanan mellan Stockholm S och C som landets första dubbelspåriga järnväg. Det var på sin tid Sveriges dyraste järnvägsprojekt per kilometer med en kostnad på två miljoner riksdaler per kilometer i 1870 års penningvärde, och byggdes i stort sett hela vägen som bro och tunnel. Denna sträckan är kvar i stort sett likadan (utöver att tunneln är ombyggd).
1921 fick banan en ny dragning igenom Södertälje, och förseddes med en ny bro över Södertälje kanal. Södertelge öfre ersattes då av Södertälje södra. 1926 elektrifierades banan och 1958 var hela sträckan dubbelspårig.
I början av 1990-talet blev Västra stambanan den första järnvägen i landet som anpassades till snabbtåg av typ X 2000.
Nästa stora förändring kom i samband med invigningen av Grödingebanan. Den är 31 km lång och går från Järna genom Södertälje via den nya fjärrtågsstationen Södertälje Syd och Igelstabron till Flemingsberg i södra delarna av Stockholms tätort. Den byggdes för att i framtiden klara 250 km/h, även om signaler och kontaktledning endast tillåter 200 km/h. Den byggdes för att öka kapacitet och minska restider mellan Järna och Flemingsberg, där den gamla bansträckningen var hårt belastad och krokig. Den gamla banan används fortfarande för Stockholms pendeltåg.
Den nyaste förändringen är bygget av Nya Årstabron 2005, som skapade fyra spår på en sträcka av några kilometer där det var två innan.
Västra stambanan är kraftigt trafikerad, i synnerhet nära Göteborg och Stockholm där både godståg, loktåg, snabbtåg och pendeltåg använder banan. Banan är därför fyrspårig 2 km mellan Göteborgs centralstation och Olskroken, 5 km kring Järna station, samt från Flemingsberg till Stockholms södra. Tillsammans med Grödingebanan ger detta fyra spår mellan Järna och Stockholm Södra, vilket är 46 km.
Banans sträckning mellan Järna och Göteborg är idag i stort sett den samma som vid invigningen, bortsett från en del förändringar i samband med att banan blev dubbelspårig och när den anpassades för snabbtåg.
Banstandard
Västra stambanan har dubbelspår hela vägen utom mellan Järna och Stockholm Södra där det är fyra spår. De fyra spåren går två olika vägar Järna-Flemingsberg (Grödingebanan, resp den gamla stambanan). Från Flemingsberg och norrut är det fyra spår på samma banvall, som körs med vänstertrafik med fjärrtågen ytterst och pendeltågen innerst. Sträckan Stockholm C-Stockholm Södra är däremot dubbelspårig, och är en svår flaskhals, med Sveriges tätaste järnvägstrafik räknat per spår (24 per timme).
För att tågen från Grödingebanan inte ska korsa pendeltågsspåren finns en planskild anslutning i Flemingsberg. Sådana finns det tre stycken av mellan Södertälje Syd och Järna. De ansluter Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och den gamla stambanan till Grödingebanan.
I Katrineholm och Hallsberg ansluter sedan 1800-talet viktiga järnvägar, men planskilda anslutningar byggs bara vid nybyggen. Sträckan Järna-Katrineholm är relativt hårt belastad och kurvigare och har sämre medelfart än banans genomsnitt.
Sträckan Katrineholm-Skövde är 180 km lång och Sverige snabbaste längre järnvägssträckning. X2000 kör den i 200 km/h nästan hela vägen, och på 1:02 vid stopp på dessa båda stationer, en medelfart på 175 km/h. Sträckan Skövde-Alingsås är ganska snabb men med ett antal tätorter som ger lägre medelfart. Sträckan Alingsås-Göteborg är klart långsammast på hela sträckan. Den är mycket kurvig, och medelfarten är bara 90 km/h. Sträckan är 45 km och tar 30 minuter för alla fjärrtåg och regionaltåg. Sträckan är hårt belastad med pendeltåg, och inga tåg kan köra om något annat tåg. De enda snabbare tågen är ett X2000-tåg per riktning per dag som kör Stockholm-Göteborg på 2:45 och som får en extra lucka mellan Alingsås-Göteborg på morgon resp kväll.
Planer
Sträckan mellan Stockholm C-Stockholm Södra ska avlastas med en ny bana mellan Stockholm Södra och Tomteboda, kallad Citybanan. Den ska gå i tunnel hela vägen och byggstart var 2008.
Det finns planer på att bygga ut sträckan mellan Alingsås och Göteborg till fyra spår, främst för att ge plats åt snabbgående tåg att köra om pendeltåg. Till att börja med vill man bygga fyrspår genom Lerum, så att fjärrtåg kan köra om pendeltåg. Fyrspåret behövs när Västlänken öppnas (planerad klar före 2020), annars kan man inte köra 15-minuterstrafik, (samma som mot Kungsbacka) vilket behövs då. Alternativet är att pendeltågen får stå still i Lerum några minuter för att invänta passerande X2000-tåg eller att X2000-tåg går i pendeltågsfart (medel 60 km/h). Många av de förslag som finns har stött på motstånd från olika grupper, och man har därför haft svårt att komma fram till en bra lösning. Lerums kommun har utnyttjat sin möjlighet att stoppa planerna, eftersom de vill dra två nya spår utanför tätorten, vilket skulle kosta över 2 miljarder på grund av den bergiga terrängen. Det har regeringen inte velat gå med på. Ett problem för kommunens förslag är att godståg helst körs på pendeltågsspåren eftersom de har liknande medelhastighet. Det innebär spåren genom Lerum, och det är särskilt de tunga godstågen man vill ha bort.
Eftersom Götalandsbanan, en helt ny höghastighetsjärnväg planeras byggas Göteborg-Södertälje, klar före 2030 (enligt nuvarande planer, kan ändras), blir det svårare att få lönsamhet i nya järnvägar. Man räknar ofta med 50 års avbetalningstid för en ny järnväg.
Trafik
Det görs cirka 2,0 miljoner resor med tåg per år mellan Stockholm och Göteborg, mot flygets 1,2 miljoner (och 200.000 med buss). Det ger tåget en marknadsandel på 60 % av kollektiva färdmedel. Mer än 2 miljoner åker dock bil mellan Stockholm och Göteborg.
Den genomgående trafiken på banan består idag i princip uteslutande av snabbgående tåg i SJ:s X2000-koncept. De gör vanligtvis mycket få uppehåll, och kör sträckan på omkring tre timmar. Delsträckan Göteborg-Alingsås-Skövde tar ungefär en timme. Mellan Skövde och Hallsberg tar det cirka 40 minuter. Den sista sträckan Hallsberg-Södertälje-Stockholm tar en timme och 20 minuter. Snabbtågen kompletteras av enstaka InterCity-tåg vid veckoslut och storhelger. Det stora flertalet InterCity-tåg tar dock istället Mälarbanan via Västerås, och ansluter till stambanan i Hallsberg. Detta medför visserligen en avsevärt längre restid, men istället trafikerar man mer tättbefolkade områden så att fler kan använda sig av tågen.
Närmast Göteborg och Stockholm trafikeras banan av pendeltåg i lokal trafik. Det finns även många regionaltåg som trafikerar kortare sträckor, och gör uppehåll där få eller inga snabbtåg stannar. Mellan Stockholm och Hallsberg går exempelvis den så kallade Sörmlandspilen som bland annat gör uppehåll i Vingåker och Flen.
På sträckan Olskroken-Göteborg C (runt 3 km) är det fyrspår. Detta fyrspår körs inte med vanlig vänstertrafik, utan mer flexibelt beroende på vilket spår på stationen och på vilken järnväg tåget ska köra. Ofta körs vänstertrafik på de två södra spåren för tåg på Västra stambanan och de två andra spåren för tåg norrut/norrifrån.
Se även
Externa länkar
- Aktuella tidtabeller, se tabell nr 60, 61 och 62
- Västra stambanan, på Banverkets webbplats
- Västra stambanan, på Stig Lundins historiska webbplats
| Regional- och fjärrtågstationer längs Västra stambanan |
|---|
| Stockholm C | Älvsjö | Flemingsberg | Södertälje | Flen | Katrineholm | Vingåker | Hallsberg | Laxå | Töreboda | Skövde | Falköping | Herrljunga | Alingsås | Göteborg C |
|
|||||
