Georgien
Från Rilpedia
| საქართველო Sakartvelo Georgien |
|||||
|
|||||
| Valspråk: ძალა ერთობაშია ("Styrkan ligger i enigheten") |
|||||
| Nationalsång: თავისუფლება (Tavisupleba) |
|||||
 |
|||||
| Huvudstad | Tbilisi |
||||
| Största stad | Tbilisi (cirka 1 100 000 inv.) | ||||
| Officiellt språk | georgiska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Micheil Saakasjvili Nikoloz Gilauri |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Sovjetunionen 9 april 1991 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
69 700 km² (128:e) försumbart |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
4 661 473 (114:e) 67,1 inv/km² (103:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $3 937 milj. (126:e) |
||||
| Valuta | lari (GEL) |
||||
| Tidszon | UTC+3 (DST+4) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Sjchara 5 068 m ö.h. Paravini[1] 37 km² km |
||||
| Nationaldag | 26 maj | ||||
| Landskod | GE, GEO | ||||
| Landsnummer | 995 | ||||
Georgien (georgiska: საქართველო, Sakartvelo) är en republik i Kaukasus, geografiskt är landet beläget i sydvästra Asien samt till en liten del i sydöstra Europa. Kulturellt och politiskt räknas det ibland till Europa, till exempel är Georgien medlem av Europarådet. Landet gränsar till Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet. Huvudstad är Tbilisi.
Innehåll |
Historia
- Huvudartikel: Georgiens historia
På 600-talet f.Kr. koloniserades västra Georgien av greker som grundade riket Kolchis. En annan statsbildning som varit viktig för Georgiens historia var känd under beteckningen Kaukasiska Iberien. Georgien kristnades under 300-talet e.Kr. Landet erövrades sedan först av romerska riket år 23 e.Kr., sedan persiska riket år 265. Under 700-talet enades landet under bagratiderna som gjorde Georgien till en lokal stormakt. Under slutet av 1300-talet och början av 1400-talet plundrades och skövlades Georgien av den mongoliske krigsherren Timur Lenk.[2]
Georgien kom under Tsarrysslands kontroll den 12 september 1801. Den sovjetiske ledaren Stalin föddes i georgiska Gori 1878 och tog tidigt del i den revolutionära rörelsen. Efter den ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. Landet var självständigt för en kort tid fram till 1921 då det invaderades av Röda armén. År 1936 blev det en sovjetrepublik i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sin cognac. Georgien var även ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen tack vare det goda klimatet och den goda maten. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden med privat tillverkning av bristvaror.
Landet blev självständigt år 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet visavi Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer föranledda av misstankar om valfusk, en händelse som kallats Rosenrevolutionen. I presidentvalet, den 4 januari 2004, valdes Micheil Saakasjvili till president med 96 procent av rösterna.
Nytt val utlystes till den 5 januari 2008. I presidentvalet deltog 22 kandidater. Micheil Saakasjvili omvaldes till president med över 1 miljon röster (53,47 %) vilket var mer än dubbelt så mycket som den störste konkurrenten Levan Gatjetjiladze. Saakasjvilis parti Förenade nationella rörelsen fick även egen majoritet i parlamentet.
I samband med att flera europeiska länder under 2008 erkände den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som en självständig stat, reste de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien förnyade egna självständighetskrav.
I augusti 2008 bröt kriget i Georgien ut, när regionen Sydossetien, som redan 28 november 1992 deklarerat sin självständighet från Georgien, anfölls av georgisk militär. Ryssland understödde sydosseterna militärt, och kriget spreds till två fronter när Georgiens andra utbrytarrepublik Abchazien också gick in i konflikten.
Geografi
Georgien är beläget i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km².
Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot Ryssland i norr (närmare bestämt Krasnodar kraj samt delrepublikerna Karatjajen-Tjerkessien, Kabardinien-Balkarien, Nordossetien, Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan) följer på bergsryggen Stora Kaukasus, varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala Kartlilåglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan Lilla Kaukasus i söder, som utgör gräns mot Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Bergskedjan Lichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta Kolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av Abchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen Svanetien. I öster rinner floden Kura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i Azerbajdzjan genom en räcka dalgångar.
Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien är Sjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är Dzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är Kazbek på 5 047 meter, Tetnuldi (4 974 m), Sjota Rustaveli (4 960 m), Usjba (4 710 m) och Ailama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek vulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och icke så hög, och inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatån Dzjavacheti, många insjöar som Tabatskuri och Paravani, samt mineralvatten och varma källor.
Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett subtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.
Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mest björkskog i bergen, medan mycket bok, ek och kastanj förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däribland rådjur, hjort, björn och varg. I bergsområdena finns även bergsget.
Voronjagrottan är den djupaste kände grottan i världen. Den ligger i Arabika-massivet i Gagrabergen i Abchazien. Höjdskillnaden i grottan är hela 2 140 meter.
Av stora floder i Georgien märks Rioni och Kura (Mtkvari).
- Högsta punkt: Sjchara (5 064 meter)
- Lägsta punkt: Svarta havet
- Naturtillgångar: järn, koppar
Se även: Georgiens administrativa indelning
Ekonomi
- Huvudartikel: Georgiens ekonomi
Georgiens ekonomi har av tradition bestått av turism (i Svartahavsområdet), odling av citrusfrukter och druvor; gruvdrift (med mangan och koppar som huvudprodukter); och en viss lågskalig industriproduktion, som främst tillverkar vin, metaller, maskiner, kemikalier och textiler. Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främst naturgas och olja. Georgiens enda egna storskaliga elproduktion kommer från vattenkraft.
Den georgiska staten har ett stort budgetunderskott på grund av problem med att driva in skatter, och landet lider också av viss energibrist. Elnätet privatiserades 1998 och elförsörjningen har blivit bättre, men fortfarande är återkommande strömavbrott ett allvarligt problem. Landet ser med hopp fram emot en ny internationell transportled genom svartahavshamnarna i Poti och Batumi. En stor del av Georgiens befolkning arbetar i Ryssland på grund av den höga arbetslösheten i egna landet. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.[3]
De senaste årtiondet har varit turbulent, med interna stridigheter och konflikten med Ryssland har drabbat landet hårt ekonomiskt. Under senare år har det politiska läget i landet stabiliserats och därmed har ekonomin förbättrats. Även om Georgien är stabilare idag kontrolleras den ekonomiskt viktiga regionen Abchazien i nordvästra delen av landet inte av regeringen i Tbilisi. Abchazien bröt sig loss från Georgien under inbördeskriget. Stora interna flyktingströmmar satte också i samband med kriget den redan ansträngda ekonomin på hårda prov.
Försvar
Georgiens militärväsen är indelat i armén, flygvapnet, marinen, specialstyrkor samt nationalgardet. Försvaret etablerades i början av 1990-talet och utgjordes då av sovjetiska förband som fanns kvar i Georgien, milisgrupper, och hemvändande georgisk militär personal från diverse poster inom den sovjetiska militären.
Georgiens militär består av totalt 32 650 personer, varav 18 993 tjänstgör inom marktrupperna, 2091 i flygvapnet, 1350 i marinen och 9196 inom administration och staber.
Militärens funktioner regleras i Georgiens grundlag, landets försvarslagstiftning och nationella militära strategi, och de internationella samarbeten Georgien deltar i. Militären opererar under ledning av försvarsministeriet. Nuvarande försvarsminister är Davit Kezerasjvili. Georgien deltog från 2004 med soldater i Irak, trupper som dock togs hem i samband med kriget i Georgien 2008.
Under hela självständighetstiden har Georgiens utrikespolitik varit en balansgång där man velat knyta nära band till västvärlden samtidigt som man försökt hålla en god ton mot Ryssland. Georgien anslöt sig 1994 till militäralliansen Natos projekt Partnerskap för fred, och sedan 2005 har landet aspirerat på att bli fullvärdig medlem i Nato. I januari 2008 hölls en rådgivande folkomröstning i landet som visade att 77 procent av Georgiens befolkning var för ett Natomedlemskap. Vid ett Natomöte i Bukarest i april samma år beslöt dock Natos ledare att inte låta Georgien bli medlem i försvarsunionen, men dörren lämnades öppen för ett framtida medlemskap.[4]
Demografi
Georgien har 4 677 401 invånare, varav georgier utgör en majoritet på ungefär 83,8 %. 6,5 % av befolkningen är azerer, 5,7 % armenier och 1,5 % ryssar (de flesta ryssar som under Sovjettiden levde i landet emigrerade då Georgien blev självständigt). Georgien har en stor armenisk befolkning på runt 250 000, varav hälften bor i området Samtsche-Dzjavacheti.
Sedan Sovjetunionens fall har Georgien genomlidit en stor befolkningsminskning på grund av rebellerna i Abchazien och stridigheterna i Adzjarien och Sydossetien, en instabil ekonomi, och dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland. Problemet förstoras av mycket låga födelsetal. Befolkningen idag antas vara en miljon färre än vad den var 1990, och vissa tror att siffran är ännu lägre; ett liknande problem återfinns i angränsande Armenien. Befolkningens medelålder är 34,8 år.
Georgien uppvisar också stor språklig spridning. Bland annat talas de sydkaukasiska språken georgiska, laziska, megreliska och svanetiska.[5] Landets officiella språk är georgiska och, i Abchazien, abchaziska.
Religion
Den historiska georgiska hedendomen var starkt kopplad till månen, och den största guden i den georgiska mytologin var Armazi, en soldatklädd mångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes då kristendom blev landets statsreligion år 337.
Merparten av Georgiens invånare tillhör den Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan, vars ledare är en katholikos i Tbilisi. Kyrkan har kommit att spela en viktig identitetsroll vid den nationella frigörelsen.
Betydande religiösa minoriteter är: muslimer (7,1 procent), armeniska kristna (5,2 procent), judar (0,8 procent) katoliker (0,6 procent) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion.
Efter Sovjetunionens kollaps har även andra trossamfund etablerat sig i Georgien. Det gäller bland annat baptister, sjundedagsadventister, pingstvänner, Jehovas vittnen, Nyapostoliska kyrkan samt mindre grupper Bahá'í- och Hare Krishna-troende. Det finns ingen officiell medlemsstatistik för dessa religiösa grupper, men tillsammans har de antagligen färre än 100 000 anhängare.
Utbildning
Under sovjettiden låg Georgiens utbildningsnivå relativt högt, men hela skolsystemet råkade i ekonomiska svårigheter i samband med självständigheten. Idag finns ett 20-tal högskolor och universitet, och regeringen uppmuntrar privatskolor inom såväl lägre som högre utbildningsområden. Georgiska är det vanligaste språket inom skolväsendet, i synnerhet gäller detta på universitetsnivå.[6] Andelen läs- och skrivkunniga bland den vuxna befolkningen i Georgien är 100%.[7]
Massmedier
Censuren av massmedia upphävdes officiellt i Georgien i samband med självständigheten 1991. Det kvarstår dock begränsningar i landets yttrandefrihet.[6] Organisationen Freedom House beskriver Georgiens massmedier som "delvis fria", och menar att mediernas oberoende har minskat efter Rosenrevolutionen 2003. Det finns visserligen medier som öppet kritiserar regeringen, men tidningarnas och etermediernas ägare är ofta angelägna om goda relationer med myndigheterna och utövar därför press på sina anställda journalister. Följden blir en utspridd självcensur bland journalisterna.[8]
Kultur
Musik
- Huvudartikel: Georgisk musik
Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras av flerstämmighet, både bordun-baserad och mer fri polyfoni.
I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna är Ensemble Tbilisi, Ensemble Georgika, Ensemble Anchiskhati och Ensemble Rustavi.
Georgien deltog för första gången i Eurovision Song Contest år 2007 i Helsingfors, med låten Visionary Dream framförd av sångerskan Sopo Chalvasji och slutade på tolfte plats. Även 2008 deltog landet med låten Peace Will Come, som framfördes av den blinda sångerskan Diana Ghurtskaia och slutade på elfte plats.
Vin
- Huvudartikel: Georgiska viner
Georgien har kanske världens äldsta tradition av vintillverkning. Idag producerar man vita och röda viner, mousserande viner och dessertviner. Georgiens vinexport är betydande.
Referenser
- ↑ enrin.grida.no: State of the Environment - Georgia - Country Background Information, Geography
- ↑ Bonniers lexikon (ISBN 9789100114626)
- ↑ Landguiden: Georgien
- ↑ Ukraina vill påskynda Nato-process Rapport 2008-08-24
- ↑ A Fortress of Languages
- ↑ 6,0 6,1 Länder i fickformat: Georgien Utrikespolitiska Institutet 2005
- ↑ Human Development Report, 2007/2008: Georgia. UNDP.
- ↑ Freedomhouse.org 2007
Externa länkar
