Baptism
Från Rilpedia
| Denna artikel är en del i serien Kristendom |
|
 |
|
|
Skrifter |
|
|
Personer |
|
|
Tro |
|
|
Sakrament |
|
|
Dagligt liv |
|
|
Helgdagar |
|
|
Reformationen |
|
|
Riktningar |
|
|
Övriga |
|
 Kristendom |
|
- Baptisterna omdirigerar hit. Konstverket med detta namn hittas på Baptisterna (målning)
Baptister, nedsättande vederdöpare, är en kristen riktning där man i dopfrågan tar avstånd från barndop och istället anser att endast den som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro rätteligen kan döpas (troendedop, omvändelsedop eller kanske mindre gärna kallat vuxendop).
Innehåll |
Historia
Baptismen är en kristen rörelse som har sin bakgrund i de engelska separatister på 1600-talet. [1] Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607. Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika och senare till andra länder. Förutom det direkta ursprunget i brittiska separatister finns även vissa rötter i den radikala reformationen med teologer som Balthasar Hubmaier. [2] [3]
Baptismens historia i Sverige börjar i september 1848 då den första baptistförsamlingen bildades i Borekullastugan i Landa socken, nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte Fredrik Olaus Nilsson. Fredrik Olaus Nilsson hade döpts av den tyske baptistpastorn Johann Gerhard Oncken i floden Elbe.
Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F.O. Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop.
Den tidiga svenska baptismen hade inflytande från luthersk folkväckelse, amerikansk baptism och den europeiska kontinentens baptism. Ett exempel dessa inflytanden kan man se i Anders Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, vid ett besök hos J G Oncken i Hamburg anslöt sig han till den baptistiska dopläran. Efter att ha författat boken ”Vilken bör döpas och varuti består dopet?” (1852), och låtit döpa sig av F O Nilsson i Köpenhamn gav sig Anders Wiberg ut på en tre år lång vistelse i USA för att lära känna den amerikanska baptismen. Ett annat exempel på detta inflytande är Knut Oscar Broady, Betelseminariets rektor vid grundadet 1866, som hade sin utbildning från det amerikanske Madison university i staten New York.
Teologi
Baptismen har inga bekännelseskrifter eller trosbekännelse men omfattar i allmänhet de tre fornkyrkliga trosbekännelserna. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas:
- Kongregationalistisk kyrkosyn
- Medlemmarna är vuxna troende som låtit omvändelsedöpa sig i Faderns och Sonens och Den Heliga Andens namn. Vissa församlingar accepterar även barndöpta troende.
- Symbolisk sakramentssyn
På senare tid har flera baptistiska samfund anslutit sig till den evangelikala trosbekännelse som formulerats i den så kallade Lausannedeklarationen.
Ett exempel på hur baptister kan beskriva sin teologi ges av Europeiska Baptistfederationen i dess identitetsbeskrivning, som i 17 punkter anger dess teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på Bibeln som auktoritet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt Gud, troendedopet, ansvaret för Guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Som en ram för punkterna uttrycker man en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avslutar med ”Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom”. [4]
Baptistiska samfund och rörelser i Sverige
Särskiljande för baptister har varit troendedopet, församlingen som de troendes gemenskap och en kongregationalistisk organisation. Många sätter fokus på dopet, men i ekumeniskt arbete har man noterat att ”Internationell ekumenik påminner oss om att kyrko- och församlingssyn är för baptister den avgörande frågan för enhet”. [5]. Ändå är man ofta tydlig var man står i dopfrågan, Europeiska Baptistfederationen anger när de beskriver sin teologiska identitet att troendedopet med nedsänkning är det bibliska dopet. [6]
- Svenska Baptistsamfundet medlem i Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.
- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund.
- Evangeliska Frikyrkan medlem i Europeiska Baptistfederationen.
- Pingströrelsen har sitt ursprung i Stockholms sjunde baptistförsamling och har ett tydligt baptistiskt arv.
- Maranata bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur pingströrelsen.
- Trosrörelsen Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970 talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism och man har även en baptistisk dopsyn. Få klassiska baptister skulle nog trots det vilja kalla trosrörelsen för en baptistisk rörelse då man menar att det finns grundläggande skillnader i teologi.
Vissa frikyrkoförsamlingar är ekumeniska och organiserar både baptister och andra kristna. Vissa samfund, däribland Svenska Missionskyrkan har en baptistisk församlingssyn och organiserar både kristna som föredrar barndop och de som förespråkare troendedop, därmed kan många baptister känna sig hemma i dessa samfund.
Sveriges baptistscouter
Inom Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF) finns en scoutsektion som tidigare var ansluten till KFUK-KFUMs Scoutförbund. Det har alltid funnits baptistiska ungdomar och ledare inom KFUK-KFUM, men på 1940-talet bildade de en egen sektion inom scoutförbundet, som den första i förbundet som svar på önskemål om att bli ett eget scoutförbund. De kallades ibland bapf:are.
SBUF:s scoutverksamhet är sedan den 1 januari 2008 ansluten till SMU-scout.
Internationella baptistiska samfund
Källor
- ↑ McBeth, Leon. “Baptist Beginnings.” Baptist History and Heritage Society. “Our best historical evidence says that Baptists came into existence in England in the early seventeenth century. They apparently emerged out of the Puritan-Separatist movement in the Church of England.” Available online: http://www.baptisthistory.org/baptistbeginnings.htm (Hämtad 2009-02-16)
- ↑ Alister McGrath (2007). Kristen tro Libris förlag. Sid 238 "Baptismen har sina rötter i en omfattande väckelserörelse under reformationen, med Balthasar Hubmaier som en ledande teolog"
- ↑ Roger Hayden (2007). English Baptist History and Heritage Baptist Union of Britain. Sid 10 "It has been a constant matter for discussion between Baptist historians as to just how far Baptist roots are in the Anabaptist movement"
- ↑ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008
- ↑ Per-Magnus Selinder (red.) Anders Svensson Karin Wiborn (2008). Gemensam framtid? – en rastplats för eftertanke på vandringen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.
- ↑ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008
Externa länkar
- Baptisternas Internettportal
- Svenska Baptistsamfundet
- The Baptist World Alliance
- Message from the Centenary Congress of the Baptist World Alliance
- The Southern Baptist Convention
- Finlands Svenska Baptistmission
- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund
- Europeiska Baptistfederationen
- Evangeliska Frikyrkan”
