Från Rilpedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Denna artikel är en del i serien Kristendom
Skrifter Bibeln • GT • NT Apokryferna Psalmböcker
Personer Jesus Kristus Jungfru Maria Apostlarna • Paulus, Petrus Kyrkofäderna Helgon
Tro Jesu uppståndelse Treenigheten Frälsning Trosbekännelserna Eskatologi
Sakrament Dop Konfirmation Bikt Äktenskap De sjukas smörjelse Prästvigning Eukaristi
Dagligt liv Söndag • Bön Kyrka • Gudstjänst Präst Mission • Predikan
Böner Herrens bön Sinnesrobönen Ave Maria • Gloria Patri
Helgdagar Kyrkoåret Advent • Jul Fasta • Påsk • Pingst Tacksägelsedagen Kristi himmelfärdsdag Alla helgons dag
Reformationen Stora schismen 1054 Jan Hus • Martin Luther Jean Calvin • Zwingli
Riktningar Ortodox • Katolsk Anglikansk • Presbyteriansk Lutherdom • Liberalteologi Nyevangelism • Metodism Baptism • Evangelikal Pentekostalism • Karismatisk Trosrörelsen • Adventism Antitrinitarism • Unitarism
Övriga Jehovas Vittnen Mormoner Arianer Markioniter Montanister
Kristendom

Evangelikalism, adjektivform evangelikal (av engelska evangelical), är en benämning på en protestantisk riktning som förenar bibeltroende med väckelsefromhet och betoning av helgelse. Begreppet har sitt ursprung i att det svenska ordet evangelisk kommit att bli en synonym med reformatorisk eller protestantisk, medan den engelska motsvarigheten evangelical står för en radikal inriktning inom protestantisk kristendom, särskilt i USA. För att få ett svenskt ord för den inriktningen blev det nödvändigt att låna in ordet på nytt.

Inom evangelikalismen nedtonas liturgi, och prästen har inte en roll som mellanhand mellan Gud och församlingen. Evangelikalismen som rörelse har sin bakgrund i 1890-talets amerikanska kristet fundamentalistiska rörelse och intar i likhet med denna en kritisk hållning mot liberalteologi och vetenskaplig bibelkritik. I evangelikala sammanhang har traditioner av stränga fromhetsideal och levnadsregler ofta utvecklats, i syfte att hjälpa den omvände att lämna sitt gamla liv och undvika frestelser, men sådana traditioner kritiseras ibland för att förskjuta fokus från nåd och förlåtelse till gärningar, och för att exkludera människor som har valt en annan livsstil.

Lausannedeklarationen (1974), Manilamanifestet och Chicago-manifestet om Bibelns ofelbarhet är några dokument som kan beskrivas som evangelikala bekännelseskrifter.

Termens användning i Sverige

Bland andra Evangeliska Frikyrkan och vissa baptistförsamlingar beskriver sig själva som evangelikala och ansluter sig till Lausannedeklarationen och Manilamanifestet i sina stadgar. Den evangelikala trosinriktningen är dock samfundsöverskridande och anhängare finns inom de flesta svenska kyrkor, inklusive Svenska kyrkan. Svenska Evangeliska Alliansen är ett nätverk för evangelikala kristna i Sverige. Den evangelikala rörelsen är yngre och mer radikal än baptismen, men äldre än pingströrelsen och uppfattas därför ofta som mindre radikal.

Användandet av begreppet har mött kritik från akademiska kretsar. Detta främst beroende på att det söker rymma alla former av bibeltroende rörelser, och därmed tillintetgör sin definierande funktion. Exempelvis betraktas ibland de pentekostala rörelserna som evangelikaler, även om företrädare för dessa ofta tagit avstånd från etiketten, och har avvikande lärouppfattningar än den evangelikala rörelsen i några få frågor, exempelvis gällande synen på arvssynd. Även vissa baptistförsamlingar och trosrörelsen omskrivs inte sällan som evangelikala.

Det finns även en tvekan inför att använda det nyinlånade ordet i organisationers namn, vilket gör att ordet evangelisk i namnen Evangeliska Frikyrkan och Svenska Evangeliska Alliansen betyder evangelikal, medan samma ord i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och evangelisk-luthersk betyder luthersk.