Lånord

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Det svenska ordet fönster är lånat från tyskan under medeltiden. Engelskans window är lånat av det fornnordiska vindauga (vind-öga).

Lånord (lexikala lån) är en benämning på ord som ett språk har lånat från ett annat språk. Det kan vara gamla lån, som vin och kyrka, nyare, som toalett och strejk eller moderna, som airbag och new age.

Om ett ord är ett lånord eller ej beror på dess etymologiska och geografiska ursprung. Ord som inte är lånord är vanligen arvord, som kan ledas tillbaka till språkets äldsta belagda former (i svenskans fall fornsvenska). Nyskapade ord, neologismer, är ofta avledningar av befintliga ord, som till exempel köra (sjunga i bakgrundskör), sammansatta ord som plastpappa, eller onomatopoetiska (ljudhärmande), som vovve, susa och ringa.

Innehåll

Typer av lexikala lån

Lånord kan indelas beroende på relationen mellan uttryckets form i det långivande och lånande språket. Grovt delar man in de lexikala lånen i ordlån, begreppslån och blandlån.

Ordlån

Ett ordlån har lånats in i sin helhet. Ordmodellens morfem importeras tillsammans med begreppet. En viss anpassning till grammatiska, fonologiska och ortografiska konventioner i det lånande språket görs alltid, men i större eller mindre omfattning. Därför går det att grovt dela in ordlånen i direktlån respektive anpassat direktlån.

Ordlån är den typ av lånord som är mest uppenbara såsom lånord och därför röner de ofta mer uppmärksamhet - och fler protester - än andra typer av lexikala lån.

Direktlån

Anpassat direktlån

  • tuff från engelskans tough
  • mejla från engelskans e-mail

Begreppslån

Begreppslån är resultatet om man översätter det lånade begreppets ordmodell till inomspråkligt motsvarande morfem.

Översättninglån

  • hatkärlek från tyskans Hassliebe
  • brevvän från engelskans pen pal/pen friend

Betydelselån

Betydelselån används om redan existerade ord som fått en utvidgad betydelse efter modell i ett annat språk.

  • huvudvärk i betydelsen "problem" från eng. headache
  • skrivare i betydelsen "utskriftsmaskin för datorer"

Blandlån

Vid blandlån ersätter man vissa ingående morfem med inomspråkliga motsvarigheter men direktlånar andra delar, eller lånar inte in ordmodellen i sin helhet.

  • hårspray från engelska hair spray: översättning av hair --> hår + lån av eng. spray
  • grapefrukt från engelskans grapefruit
  • flipperspel från engelskans flipper (som på engelska betecknar paddlarna, snarare än själva spelet)

Ersättningsord

När en ny företeelse introduceras i ett samhälle skapas ett nytt begrepp. Detta begrepp behöver en benämning på samhällets språk, och ofta finns krafter som strävar emot att ett lexikalt lån sker tillsammans med importen av företeelsen. Ibland utlyses till och med tävlingar för detta ändamål. Det ord som ersätter det inlånade begreppet är då en neologism.

  • dator (avledning till ordet "data" med latinska agentsuffixet -or, i analogi med "motor", till "movere", röra sig) för engelskans computer.

Besläktade processer

Återlån

Ord som lånats in i språket i flera omgångar, till exempel

Ord som lånats in av ett annat språk och sedan lånats av det språket i sin tur, till exempel

  • nordiska klubba --> eng. club --> svenska klubb
  • engelsk animation --> japanskans anime --> engelska (och svenska) anime i betydelsen "japansk animerad film"

Pseudolån

Dessa är egentligen inte lånord, utan inomspråkliga neologismer med utomspråkliga drag/byggstenar. Pseudolånen ger intryck av att vara lånord utan att vara det.

  • disfavör
  • after work
  • kick off

Lånord i svenskan

I svenskan hittar vi många lånord. Nedan följer en kronologisk genomgång och sammanfattning av olika inlånade ord och deras härkomst.

Lån till de germanska språken

Fram till fornsvensk tid kommer de flesta lånen till de germanska språken från latin. Orden som lånades in hörde ofta samman med transporter och handel (carrus, kärra; caupo, köpa). Andra exempel på ord som lånats in till de germanska språken är vin, öre (av aureus som betyder guldmynt). Ett fåtal ord har också lånats ut från olika germanska språk till latinet; latinska ganta har samma ursprung som svenskans gås. Lån från keltiska språk förekommer också t.ex. orden järn och rik.[1]

Fornsvensk tid

Kristnandet av Sverige ledde till stora mängder lånord. Många kristna "fackord" finns kvar i svenskan som t.ex. advent, altare, biskop, kloster, martyr och paradis. De flesta kyrkliga lån kom från latinet. Klosterväsendet tog troligen också med sig fackord som hörde till yrkesverksamheterna i kloster, t.ex. ympa av latinska imputare. [2]

Lågtyskan hade en stor påverkan på svenskans ordförråd, främst på grund av Hansans inflytande i Sverige. Dessa lånord innefattade till exempel stads- och administrationsrelaterade ord som borgmästare, fogde, stad, yrkesbeteckningar som köpman, skomakare och snickare, handels- och affärsrelaterade ord som mynt och ränta, samt ord för "moderna" medeltidsideal som ära och hövisk. Inflytandet underlättades av att lågtyskan redan innan stod väldigt nära de nordiska språken och delade en stor del av dess ordskatt. Exempelvis är köpman ett lågtyskt låneord, men både ordet köpa och man fanns tidigare i svenskan. Likaledes är borgare och hövisk lågtyska lån, men borg och hov är gamla arvord. [3] En stor grupp inlån kan inte förklaras med att företeelserna var nya eller förknippade med tyskarna aktiviteter. Ord som fråga och språk hade redan svenska motsvarigheter i spöria och mal (mål).[4]

I Lånord i Svenskan[5] skriver Edlund och Hene att det är troligt att de flesta lånen aldrig blev nedskrivna, många lågtyska ord var säkerligen modeord som försvann ganska snabbt ur svenskan och inte återfinns i källor.

Reformationen

Under 1500-talet minskade Hansans makt. I samband med reformationen började allt fler ord komma från högtyskan, mycket tack var Martin Luthers bibel som influerade Gustav Vasas bibel. Många militära fackord lånades in från högtyskan, t.ex. ammunition, furir, fältskär och gevär. Ord inom gruvdrift, bankväsende och ord för växter och djur var också vanliga inlån från högtyskan. Många sjötermer lånades in från nederländskan.[6]

Stormaktstiden

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Under stormaktstiden hade man stormaktsdrömmar för svenskans räkning. Man tyckte att vårt språk svenskan borde vara lika fint som franskan och tyskan. Fornforskare Olof Rudbeck gick så långt angående detta att han hävdade att namnen på både de grekiska och romerska gudarna kunde härledas från svenskan.

1700-talet

Under 1700-talet hade franskan ett stort inflytande på den europeiska kulturen och också på svenskan. Militära termer (kasern, marin och pluton) lånades in. En stor mängd adjektiv kom in svenskan (t.ex. blond, charmant, fatal, modern och populär). Många lån hade att göra med nöjesliv eller offentligt liv. Verksamhetsområden som fortfarande har många franska lånord är heminredning (t.ex. byrå och salong), teater (t.ex. aktör och replik) och restaurangverksamhet (t.ex. champagne och kastrull). Engelskans inflytande ökade under 1700-talet (en hel del ord för maträtter som rostbiff och sherry) och det kom även vissa lån från tyskan (t.ex. inom militären och gruvdiften).[7]

1800-talet

Mönstret för inlån av ord under 1800-talet liknar 1700-talets förutom att engelskans roll stärks ytterligare. Engelska inlån är t.ex. bojkott, lokomotiv, pyjamas, trål, vinsch och whiskey. De flesta inlånen från engelskan är namn på klädesplagg och tyger, termer inom kommunikation och sjöfart samt inom handel och politik. Franska ord lånas främst inom mode (brosch och pantalonger), mat (filé, färs och omelett) och politik (t.ex. byråkrat och socialism). Franska adjektivinlån är också vanliga. Tyska inlån förekommer också (t.ex. mauser, muta in och rutscha).[8]

1900-talet

Engelska lånord kännetecknar 1900-talet. Kommunikation, mode, nöjesliv, och sport är områden man lånat in många ord inom. Under nittonhundratalets senare decennium lånades många termer in inom teknik och datorer, t.ex. modem, Internet och spam .

Lån från utomeuropeiska språk

Utomeuropeiska språk har framför allt långivit ord på inhemska växter och djur – till exempel potatis, tomat (från indianspråk) och känguru, dingo (från australiska språk) – samt etniska företeelser, som moské, brahman, kung fu, sushi. Under medeltiden lånades dock ett betydande antal mer allmänna ord in till de europeiska språken från arabiska, som amiral, alkohol, hasard.

Referenser

  1. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.43-44
  2. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.44-46
  3. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.46-47
  4. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.47-49
  5. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.47
  6. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.50-53
  7. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.54-56
  8. ↑ Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.56-57

Litteratur

Se även

Externa länkar


v • d • r
Ord
Indelning efter ordklass
Ord som har något gemensamt
Indelningar efter andra kriterier
Arvord · Antonymer · Avledningar · Exonymer · Lånord · Noaord · Nyord · Retronymer · Sammansatta ord
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/L%C3%A5nord"
Personliga verktyg