Pronomen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Pronomen är en mångsidig ordklass som trots att den bara innehåller ett fåtal ord är mycket betydelsefull i språket.

Det är svårt att ge en entydig definition av vad som utgör ett pronomen, och gränsdragningen mot andra ordklasser (till exempel adjektiv och räkneord) varierar i den grammatiska traditionen. Ett karakteristiskt drag är att ett pronomen i sig självt inte är särskilt betydelsebärande, utan får sin betydelse av sammanhanget. Trots att det finns färre än 200 pronomen i svenskan utgör de mellan 10 och 25 procent av vanlig text.[1] I elfte upplagan av SAOL finns bara 69 pronomen upptagna som lemman. De förekommer oftare i talspråk än i skriftspråk. I skriven text är andelen pronomen ofta omvänt proportionerlig mot andelen substantiv: få substantiv innebär många pronomen, och omvänt.

Innehåll

Typer av pronomen

Pronomen kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantivistiska och adjektivistiska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn (jfr lat. pro nomen, "istället för namn"): "Det (=flygplanet) störtade". Adjektivistiska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde".

En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantivistiskt som ett personligt definit pronomen och adjektivistiskt som ett demonstrativt pronomen). Ordet som har traditionellt setts som ett relativt pronomen, men hanteras i Svenska Akademiens språklära som en subjunktion.[2]

I Svenska Akademiens språklära finns följande indelning:

Betydelsegrupp Adjektivistiska (kongruensböjs) Substantivistiska (kan vara ensamt huvudord i nominalfras)
Bestämda (definita) Personliga jag, du, han, hon, den
Possessiva min, din, er, eran (talsp.), vår, våran (talsp.)
Demonstrativa denne, denna, (demonstrativt) den
Reflexiva sin sig
Reciprokt varandra
Relativa vilken, vars, vad
Interrogativa vilken, vilkendera, hurdan vem, vad
Kvantitativa Totalitetsbetecknande all, samtlig, båda, bägge, hel alltihop, alltsammans, allting
Distributiva varje, varenda, vardera, var och en, var
Generaliserande man, vilken/vem/vad/hurdan som helst
Myckenhetspronomen många, fler, flest, få, färre, mycket, mer, mest, lite, föga, mindre, minst
Obestämd artikel en, endera
Allmänt obestämda någon, åtskilliga, somlig, viss, en del, en och annan
Nekande ingen ingenting, ingendera
Relationella Jämförande annan, övrig, samma, sådan, dylik, likadan
Ordnande första, sista, nästa, förra, bortre, främre, inre, yttre, övre, nedre, undre, högra,vänstra, norra, östra, södra, västra
Framhävande själv, egen, enda

Bestämda pronomen

Bestämda eller definita pronomen betecknar något som är unikt i en viss text eller situation. Betecknandet sker genom att något pekas ut i situationen (deiktiska pronomen), eller genom tillbakasyftning på något som förekommit tidigare i texten (anaforiska pronomen). Exempel på ett utpekande pronomen är jag eller du, där ordet alltså pekar ut något som är unikt i världen. Tillbakasyftande bestämda pronomen kan bara förstås i samband med den aktuella texten:

Flygplanet hade inte fått service på länge. Därför kraschade det.

Till denna grupp räknas även fristående bestämd artikel:

Det brinnande flygplansvraket kanade ned för bergssidan.

Interrogativa pronomen

Till denna grupp hör pronomen som används i frågor som handlar om identitet eller egenskap:

Vem arbetade just då som flygledare?

Kvantitativa pronomen

Kvantitativa pronomen är en omfattande grupp som anger antal eller totalitet, till exempel många och ingen:

Båda motorerna slutade fungera.

Hit räknas även den obestämda artikeln en:

Piloterna lyckades genomföra en lyckad nödlandning.

Kvantitativa pronomen påminner syntaktiskt och betydelsemässigt mycket om räkneord.

Relationella pronomen

Relationella pronomen används för att beteckna något som står i relation till något annat:

Passagerarna önskade att de hade valt ett annat flygbolag.

Övrigt

Själva ordet "pronomen" kan i plural böjas "pronomina" eller "pronomen". Denna artikel använder det sistnämnda alternativet.

Se även

Källor

Fotnoter

  1. Hultman, s.90
  2. Hultman, s.113

Externa länkar

  • Wiktionary small.svg Se även ordet "pronomen" på svenskspråkiga Wiktionary.


Personliga verktyg