Könsneutrala pronomen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Könsneutrala pronomen är en del av ett könsneutralt språk som föreslås för att komma runt problemet att prata om människor i tredje person, när människans kön är okänt, eller om människan inte vill definiera sig som något kön, i språk där könsbestämda pronomen normalt måste användas. Svenska och andra germanska språk är exempel på språk som normalt använder könsbestämda pronomen, medan andra språk helt saknar könsbestämning i sina pronomen.

Innehåll

Könsneutrala pronomen i svenskan

Personliga pronomen

I svenskan används ofta de könsbestämda personliga pronomenen han och hon, respektive honom och henne. Det finns olika lösningar på hur man skall göra dessa pronomen könsneutrala.

Den

Språkrådet rekommenderar den som pronomen för att bilda könsneutrala satser i tredje person singular på svenska (se Språkriktighetsboken för vidare diskussion).

Hen och henom

Hans Karlgren föreslog i en artikel[1] 1994 att ordet hen ska användas istället för hon/han i svenskan, men det finns indikationer på att förslaget är ännu äldre.[källa behövs] I hen-förslaget (som är det vanligast förkommande) används "hen" i subjektform precis som han/hon och henom i objektform precis som honom/henne. Ordet "man" ersätts med en (se nedan). Ordet hen kan ha inspirerats från finskans hän.

Sedan 2007 har den queerfeministiska kulturtidskriften Ful[1] (tidigare Femkul) använt könsneutrala pronomen genomgående i den redaktionella texten.

H*n/h-n/h?n

På internet och i skriftliga mer informella sammanhang förekommer det att en asterisk (*) används för att ersätta den bokstav som varierar mellan 'hon' och 'han' (det vill säga 'o' och 'a'), det vill säga h*n. H-n samt även h?n förekommer också på samma sätt.

Opersonligt pronomen

I svenskan förekommer också man som ett opersonligt pronomen, dels antingen om en ospecifierad tänkt person, eller om ett större kollektiv, dels om talaren själv då denne vill tona ner sig själv. Exempel på detta är meningar som "man bör inte använda könsbestämda opersonliga pronomen" eller "man har väl läst ett och annat om det där".

När ordet man används i sådana generaliserande termer, som till exempel i meningen "man kan nog säga att...", uppkommer också ett problem med könsneutralitet. Genom att begreppet är homonymt med (och alltså är detsamma som) ordet för en mansperson, kan sådana formuleringar sägas understryka mannen som norm i samhället.

En istället för man

För att komma runt detta problem menar vissa att det könsneutrala en istället konsekvent bör användas dessa sammanhang.

"En" har i denna mening redan historiskt och fortfarande, men kanske med en mer dialektal prägel, använts i samma betydelse som "man" normalt används för idag, till exempel: "en får vara glad att en lever". Dock användes det förr inte heller i alla de sammanhang "man" nu används i.[källa behövs]

I vetenskapliga sammanhang är det svepande "man" inget lyckat val när metoder, empiriska data och slutsatser ska beskrivas. Det kan verka som om forskaren inte är riktigt säker på sin sak. Det är därför vanligt att pronomet "vi" används; forskaren tar med sig sina läsare genom artikeln eller avhandlingen.

I norskan förekommer det också att "en" används "en" istället för "man", vilket dock också är vanligt förekommande även i detta språk.

I engelskan används one när svenskan använder "man", vilket dock egentligen kommer från franskans on. Användandet av generaliserande termer är emellertid betydligt vanligare i svenskan än i engelskan; när svenskan använder "man kan inte..." för att exemplifiera något är det vanligare att pronomet "you can't" och inte "one can't" när samma sak ska exemplifieras på engelska.

Omskrivning

En skribent kan också komma från syftningsproblemet om han/hon lyckas formulera om meningen så att pronomenet försvinner:

  • Skribenter kan komma från syftningsproblemet om de formulerar om meningen (omskrivning i plural).
  • Det går ibland att komma från syftningsproblemet genom omformulering (formellt subjekt det, nominalisering).
  • Syftningsproblemet kan ibland förbigås genom att meningen formuleras om (passiv verbhandling).

Språk med könsneutrala pronomen

Bengali

Trots att det har ett väldigt omfattande och komplicerat system av pronomen gör vanlig bengali ingen skillnad på kön i något av dess pronomen. Pronomen differentieras grundat på person, antal, social relation (intim, familjär eller formell), och närheten till talaren (nära, avlägsen eller frånvarande).

Filipino

Det officiella språket i Filippinerna har bara könsneutrala pronomen: siya används för alla människor, och ibland även djur. Pronomet ito ("den"/"det") används för objekt.

Finsk-ugriska språk

Uraliska språk. De finsk-ugriska språken är markerade med grönt (ugriska) och blått (finska språk).

Finska, estniska och ungerska är finsk-ugriska språk som hör till den uraliska språkfamiljen (de är alltså inte indo-europeiska språk, trots att de talas i Europa). Alla pronomina är könsneutrala. De personliga pronominaen för tredje person singular och plural är hän och he på finska, tema och nemad på estniska, och ő och ők på ungerska. Det sistnämnda används för personer eller djur.

I finskt talspråk kan samma pronomen användas om såväl personer, djur som ting. I de flesta dialekter är det se respektive ne, vilka enligt normerna för skrivspråket syftar på döda ting eller djur, som används också om personer. Finskan skulle därmed i många dialekter kunna sägas dessutom vara artneuatralt.

Georgiska

Georgiskan, ett sydkaukasiskt språk som talas i Georgien, nordöstra Turkiet och nordvästra Iran, har könsneutrala pronomen.

Indonesiska/malajiska

På indonesiska/malajiska finns inget grammatiskt kön överhuvudtaget. Ordet dia betyder både "hon", "han", "henne", "honom", och ofta också "hennes" respektive "hans".

Kinesiska

I modern talad kinesiska finns det ingen könsdistinktion bland pronomenen; pronomenet 他 (tā) betyder "han" eller "hon". Under tiden för fjärde maj-rörelsen skapades dock en ny skriven form av pronomenet, 她, för att specifikt beteckna "hon", och 他 används nu ibland med den begränsade betydelsen "han". Denna språkreform var del av en moderniseringsrörelse, och tog därför sitt mönster från europeiska språk.

I skrift används tecknen 他/她 för att beteckna "han"/"hon" (i den ordningen), 它 (tā) för "den"/"det" (objekt), 牠 (tā) för att beteckna djur, och 祂 (tā) när det syftas på Gud. Dessa pronomen uttalas alla likadant; skillnaden framträder bara i skrift.

Pronomenen är också alla formade med inflytande från en annan radikal som indikerar vad det är de betecknar, med undantag av 它. 他 kommer av 人 (rén), som (dock endast) betyder person; 她 kommer av 女 (nǚ), som betyder kvinna; 牠 kommer av 牛 (niú), som betyder ko, och 祂 kommer slutligen från 示 (shì), som betyder uppenbarelse. Därmed anses också 他 av många kinesisktalande vara ett allmänt personligt pronomen, eftersom antonymen till 她 skulle göras med radikalen för man, 男 (nán), istället för 人 som betecknar person. Ett sådant specifikt manligt pronomen innefattande 男 och 也 i sin konstruktion finns idag inte.

Kantonesiskans pronomen för tredje person singular är keui5. Detta skrivs vanligen med 佢, som kan användas för personer oavsett kön. I mer informell skrift förekommer det ibland att radikalen "亻" byts ut mot "女" (vilket ger tecknet 姖) för att signalera kvinnligt kön. Detta är dock varken allmänt accepterat, ej heller grammatiskt eller semantiskt nödvändigt, och till skillnad från 佢 har tecknet 姖 ytterligare en betydelse i standardkinesiska. [2]

Koreanska

Före koreanskans modernisering betydde 그 (geu) "hon", "han" och även "den/det", precis som kinesiskans tā[källa behövs]. I modern koreanska betyder dock geu normalt "han", medan 그녀 (geu-nyeo), med suffixet -녀(女, -nyeo), som betyder kvinna, används för "hon". 그것 (geu-geot) betyder "den/det".[källa behövs]

I vissa fall betyder geu-nyeo något annat än bara "hon" som pronomen, eftersom geu också används som bestämd artikel; för att markera att ett substantiv står i bestämd form.

Nahuatl

På det uto-aztekiska språket nahuatl, som talas i Mexiko, är alla pronomen och affix relaterade till pronomen oberoende av kön.

Persiska

Persiskan saknar spår av grammatiskt kön: "han", "hon" och "den"/"det", uttrycks alla med pronomet u. Denna vaghet har möjliggjort en flexibilitet i hur könet hos både mänskliga älskare och den älskade gudomen i persisk poesi kan tolkas.

Romanska språk

Franska livre är maskulint.

Det possessiva pronomet bestäms i flera romanska språk av det ägda objektets grammatiska kön; ägarens kön uttrycks inte. I exempelvis franskan är de possesiva pronomen sa för ett feminint objekt, och son för ett maskulint objekt: son livre betyder antingen "hans bok" eller "hennes bok"; det maskulina son används för att livre är grammatiskt maskulint. Sa maison å andra sidan betyder antingen "hans hus" eller "hennes hus", eftersom maison är grammatiskt feminint. Icke-possesiva pronomen är däremot oftast könsspecifika.

De romanska språkens utbredning.

Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka att även om de romanska språken är könsspecifika, så är de flesta, undantaget franska, nollsubjektsspråk; de kräver inte att talaren har med ett subjekt eller pronomen i varje mening, vilket gör det möjligt att prata om en person utan att dennes kön framgår.

Swahili

I swahili anges person med ett verb-prefix. I tredje person singular är prefixet a- oavsett kön, och i plural wa-. Objekt anges ibland med infix, som också de är könsneutrala,

Turkiska språk

Alla pronomen i turkiskan, liksom i de andra turkiska språken, är könsinklusiva. "Han", "hon", "den" och "det" översätts alla med det enda turkiska pronomet i tredje person, o.

Referenser

Noter

  1. ↑ Hans Karlgren (28 augusti 1994). ”Han, hon, hen och he”. Svenska Dagbladet. http://www.sics.se/~jussi/Personer/HansKarlgren/HAK-po-hen/HAK-po-hen.html. Läst 2007-10-23. 
  2. ↑ ”Chinese Character Database: Phonologically Disambiguated According to the Cantonese Dialect”. Chinese University of Hong Kong. 2006. http://humanum.arts.cuhk.edu.hk/Lexis/lexi-can/. Läst 2007-02-16.  Uppslagssidan för "佢" (humanum.arts.cuhk.edu.hk) beskriver att tecknet används som tredje persons-pronomen på kantonesiska, men uppslaget "姖" (idem) säger inget om pronomet; där står bara att det uttalas geoi6 och att det används i geografiska namn.

Källor

Se även

  • Wiktionary small.svg Se även ordet "hen" på svenskspråkiga Wiktionary.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/K%C3%B6nsneutrala_pronomen"
Personliga verktyg