Kängurudjur

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Känguru)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Uppslagsordet Känguru leder hit. För andra betydelser, se Känguru (olika betydelser).
?Kängurudjur
Känguru med unge
Känguru med unge
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Underklass: Pungdjur
Marsupialia
Ordning: Fåframtandade pungdjur
Diprotodontia
Familj: Kängurudjur
Macropodidae
Vetenskapligt namn
§Macropodidae
Auktor: Gray, 1821
Släkten och arter

Se text
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kängurudjur (Macropodidae) är en familj i ordningen fåframtandade pungdjur (Diprotodontia) som tillhör underklassen pungdjur. De räknas idag till de mest kända pungdjuren och är typiska för den australiska faunan. För att skilja dem från familjen råttkänguruer kallas de även egentliga kängurudjur.

Innehåll

Utbredning

Kängurudjur förekommer i Australien och på Nya Guinea samt på kringliggande öar.

Utseende

Typiskt för alla arter är de stora bakre lemmarna som är tydligt större än de främre. Bara i släktet trädkänguruer är benen lika långa. Dessa rör sig inte hoppande framåt utan har anpassat sig för livet i träden. Svansen är hos alla kängurudjur lång, stark och huvudsakligen hårbeklädd. Ofta tjänstgör den som stöd. Arterna liknar varandra i kroppsbyggnaden men skiljer sig mycket i storlek och vikt. Medan arten västlig harvallaby bara har en vikt mellan ett och två kilogram uppnår arten röd jättekänguru en vikt upp till 90 kilogram.

Huvudet är jämförelsevis litet med stora öron. De två undre framtänderna är liksom hos andra arter i samma ordning förlängda. Hörntänder saknas eller förekommer bara rudimentärt. De främre tassarna har fem tår och används för att hämta föda eller som stöd. De bakre fötterna saknar den första tån och den andra är sammanvuxen med den tredje. Den fjärde tån är kraftigast och den femte mellanstor.

Rörelser

Hos kängurudjur finns två sätt att röra sig framåt. Vill de uppnå hög hastighet hoppar de bara med bakre fötterna. Med svansen som hålls i luften håller de balansen. På så sätt når de en hastighet upp till 50 kilometer i timmen. Jättekänguruer kan hoppa 9 meter i ett enda hopp. Den andra gångarten innebär att frambenen och svansen hålls på marken medan de flyttar bakbenen framåt. Anmärkningsvärt är att kängurudjur inte har någon förmåga att röra sig bakåt.

Trädkänguruer hoppar inte men har bra förmåga att klättra. Några arter som Setonix brachyurus och arterna i släktet Thylogale rör sig på fyra fötter.

Födan

Kängurudjur livnär sig uteslutande av växter. De intar samma ekologiska nisch som partåiga hovdjur på andra kontinenter. Deras mage och tarmsystem har på grund av konvergens utvecklat sig likadant. Mikroorganismer i känguruns mage hjälper vid nedbrytningen av födan och ibland idisslar de också. Därför har kängurudjur lätt att överleva i områden med mindre utbud på växter.

Fortplantningen

Nyfödd känguruunge i pungen

Arterna i denna familj har en bra utvecklad pung som innehåller fyra mjölkkörtlar. Honor föder bara en unge (sällan två) åt gången. Dräktigheten tar som hos alla pungdjur bara några veckor (ca 20 till 40 dagar). Det underutvecklade embryot är efter denna tid bara 2 cm långt och väger ungefär ett gram. Embryot kravlar självständigt in i pungen och suger sig fast vid en av mjölkkörtlarna. Kort därefter parar sig honan på nytt. Det nya fostret vilar tills den första ungen i pungen blir fullt utvecklat. Efter två till tre månader släpper ungen för första gången mjölkkörteln. Det tar ungefär ett halvt år tills den tidvis lämnar pungen. Ungar som har blivit för stora för pungen får dia när de stoppar in huvudet i pungen tills de är ett år gamla.

Känguruer och människan

Australien

Den australiska ursprungsbefolkningen, aboriginerna, använder sedan länge känguruernas kött och hud. Den brandröjning som aboriginerna utförde skapade däremot mer plats för kängurudjuren.

Ordet känguru kommer av gangurru, guugu yimithirr-stammens namn på den grå kängurun, och nedtecknades under James Cooks första expedition 1770 av naturhistorikern Joseph Banks som kangaru. En vanlig vandringssägen gör gällande att namnet skulle vara resultatet av ett missförstånd och i själva verket betyda "jag förstår inte", vilket skulle varit svaret på européernas frågor angående djurets namn.

Kolonialisterna bedrev också de jakt på känguru redan från ett tidigt stadium. Köttet betraktades i början som mindre nyttigt. Med tiden ändrade sig denna uppfattning och idag serverar till och med restauranter i Europa kängurukött. Framställning av läder från känguruhud finns idag bara i en obetydlig omfattning.

Jakten var inte så farlig för kängurupopulationen. Ett större hot var däremot omvandlingen av deras levnadsområde till ängsmarker för får och nötboskap. Även på grund av införsel av rovdjur som räv och katt minskade beståndet. Denna förändring ledde till att fyra känguruarter är utdöda. Andra arter bebor idag bara en liten del av sitt ursprungliga levnadsområde. Det finns också arter som nästan inte är hotade, till exempel kängurudjur som lever i klippiga regioner. Jättekänguruerna fick tidigt betydelse som symbol för Australien och fick därför mer stöd från kontinentens mänskliga invånare. Tillsammans med emun är kängurun Australiens vapendjur. Bägge djur har bara förmåga att röra sig framåt och anses därför stå för kontinentens framsteg.

Nya Guinea

För de kängurudjur som lever på Nya Guinea har det inte skett så stora omvandlingar av levnadsområdet. Ändå har stora ytor skog blivit avverkade. Idag räknas fyra arter av trädkänguruer som hotade.

Släkten och arter

Idag räknar man 11 släkten till familjen kängurudjur. Tidigare betraktades även råttkänguruer, som är idag en egen familj, som kängurudjur.

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/K%C3%A4ngurudjur"
Personliga verktyg