Aboriginer
Från Rilpedia
|
|
|
| Land | Australien |
| Antal | 455 031 |
| Folkgrupper/ Språkgrupper |
Goreng goreng
Ngumbin |
Aboriginer är en allmän benämning för urbefolkningar. Ordet kommer från latinets ab origine som betyder från början eller av ursprung. Idag används ordet aborigin främst på en person som stammar från Australiens urbefolkningar. En korrekt använd benämning är Australiens aboriginer.
Innehåll |
Historia
De allra första aboriginerna kom till Australien via Sydostasien. I Australien levde de ostört i minst 40 000 år, vissa fynd tyder på att de har levt där i över 70 000 år. Som så kallade jägare och samlare var de inte bofasta. Tillgången på bytesdjur, växter och nötter växlade med årstiderna och så gjorde deras boplatser. Arbetsfördelningen var ofta sådan att kvinnorna samlade råvaror till mat, kläder och verktyg samt beredde mat och tillverkade kläder medan männen jagade med bland annat spjut, spjutslungare, klubbor, bumeranger och nät. Maten och övriga tillgångar delades sedan av alla medlemmar i klanen, där en klan bestod av ett brödrapar med fruar och barn. Flera klaner bildade en stam och i nödtider såg stammens äldre, d.v.s de som styrde, till att tillgångarna fördelades mellan stammens invånare i stället för enbart inom klanerna.
Förändring
I slutet av 1700-talet, närmare bestämt efter James Cooks ankomst till Australien 1770, började kontinenten koloniseras av britter. Vissa hade blivit ditförda som straffångar medan andra var soldater, fria bosättare, administratörer, m.fl.. Då fanns det omkring 750 000 australiska aboriginer. Många av aboriginerna dog, främst av sjukdomar som engelsmännen förde med sig och som aboriginerna inte var immuna mot, men de blev också skjutna eller förslavade. De betraktades som djur man kunde tämja och använda som arbetskraft. I Tasmanien utplånades alla helaboriginer. Dock finns det ättlingar till tasmanska aboriginer kvar. De kom så småningom att kallas australnegrer men är, trots sin mörka hudfärg, inte nära släkt med afrikanska folk. Övergrepp mot aboriginer var vanligt förekommande fram till modern tid. Det var till exempel inte förrän 1963 som de fick rösträtt och räknades med i invånarantalet.
Nutid
Nu finns det omkring 386 000 australiska aboriginer, vilket endast är 2 % av australiens alla medborgare. Av dessa bor en stor del i städernas utkanter och fattiga områden. Arbetslösheten är mycket hög, 30 procent av aboriginerna jämfört med 9 procent av övriga befolkningen är arbetslösa, främst på grund av bristande utbildning. De som har arbete kommer inte upp i samma lönenivåer som övriga befolkningen. Många är missbrukare av alkohol och/eller andra droger och hela 15 procent av alla aboriginer sitter i fängelse.
I praktiken diskrimineras aboriginerna fortfarande. Ett exempel på hot mot deras rättigheter är partiet One Nation som anser att en del befattningar skall frånhållas aboriginer och att de inte skall vara berättigade till en del bidrag de får i nuläget.
Kultur
Från aboriginerna kommer bland annat musikinstrumentet didgeridoo och jaktvapnet bumerang. Till jakt användes en sorts bumerang som inte kommer tillbaka när man kastar den. Den kan döda en fågel på mer än 200 meters håll. Bumeranger som kommer tillbaka när man kastar dem användes i tävlingar och som leksak. Vid olika ceremonier målade de sig med olika färger framställda av naturmaterial. En sorts runda och platta kakor kallade dampers tillhörde kosthållningen. Varje stam hade sitt eget språk.
Fördomar
En äldre svensk benämning på aboriginer är australnegrer. Ordet australneger är starkt kopplat till rasbiologiska fördomar och förtryck, och undviks oftast. Exempelvis beskriver läroboken Skolgeografi i två kurser från 1925 australnegrerna som "svagt byggda varelser med stort huvud, långa armar och en apartad klättringsfärdighet", och förtäljer vidare att de är kannibaler och har föga utvecklade själsanlag.
Se även
Externa länkar
- På webbplatsen Naturreligioner.Kunskaper.nu finns lättfattlig information om Australiens aboriginer.
