James Cook
Från Rilpedia
James Cook, född 27 oktober 1728 i Marton nära Middlesbrough, död 14 februari 1779 på ön Hawaii, var en brittisk kommendörkapten, navigatör och upptäcktsresande som utforskade Kanadas kust (1759, 1763-67) och genomförde tre expeditioner till Stilla havet (1768–71, 1772–75, 1776–79).
Innehåll |
Cooks tidigare liv
Cook var son till en lantarbetare från Skottland. När James fortfarande var ett barn blev fadern rättare på ett gods. Cook visade tidigt begåvning och faderns arbetsgivare betalade hans utbildning tills han var tolv år gammal. De tidiga tonåren tillbringades i jordbruket med fadern, men en kort lärlingsperiod i en affär norr om Whitby gjorde att han kom i kontakt med skepp och hav.[1]
Vid arton års ålder blev han lärling hos redaren John Walker från Whitby och arbetade inom nordsjöhandeln. Under denna tid bedrev han även självstudier inom matematik och blev slutligen styrman. 1755 blev han erbjuden sjökaptensposten på en bark, ett utmärkt karriärtillfälle, men valde istället att ta värning som frivillig sjöman i Royal Navy.[1] Inom kort blev han befordrad till understyrman och efter fyra års tjänst till flaggstyrman.
Under det brittisk-franska sjuårskriget (1756-63) blev han chef på ett erövrat fartyg och deltog vid belägringen av Louisburg i Nova Scotia och ett framgångsrikt sjöanfall mot Quebec. Han utforskade Saint Lawrencefloden vilket bidrog till general Wolfes framgånsrika landstigning där. Efter kriget utnämndes han till "marine surveyor of the coast of Newfoundland and Labrador" (officiell sjömätare för Newfoundland) och chef på skonaren Grenville i vilken han utforskade Newfoundlands kust. Under vintrarna arbetade han med sina sjökort.[1]
Expeditionerna till Stilla havet
Första expeditionen (1768–1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från flaggstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour. Expeditionen gick ut på att transportera medlemmar av Royal Society till Tahiti så de kunde observera Venus passage över solen. Sedan skulle man söka efter Terra Australis, en kontinent som dåtidens filosofer trodde fanns på södra halvklotet som motvikt till landmassorna på nordsidan av jordklotet. Ledare för vetenskapsmännen var den då 26-årige Joseph Banks; han assisterades av den svenske botanikern Daniel Solander, astronomer och konstnärer.[1]
På resan till Stilla havet stannade expeditionen tre veckor i Rio de Janeiro för att reparera fartyget och för att uppfylla proviant. I januari 1769 seglade skeppet förbi Eldslandet och med lite tur passerade de lite senare Kap Horn. När expeditionen i april 1770 kommit till Tahiti och utfört sitt huvuduppdrag började segla åt syd och sydväst. Man fann Nya Zeeland vars kuster kartlades på sex månader. Därefter korsade man Tasmanska havet och kom till Australiens sydöstkust varefter man seglade norrut och utforskade Australiens östkust. I juni 1770 strandade fartyget på Stora barriärrevet och var nära att sjunka men efter en nödtorftig reparation hittade de en lucka i revet som idag bär namnet Cookpassagen. Efter att ha seglat till Batavia (Jakarta) för att proviantera återvände man till England.[1] Den 13 juli 1771 satte Cook sin fot åter på brittisk mark och tre dagar senare ankrade HMS Endeavour i Woolwich. Cook blev introducerad hos kungen Georg III som befordrade honom till Commander (motsvarande kommendörkapten).
Andra expeditionen (1772–1775)
Cooks skrifter om första resan utgavs i början inte av honom själv på grund av brist på "litterärt kvalitet". Dessa offentliggjordes först 1836. Istället skrevs berättelsen av författaren Dr. John Hawkesworth som blandade Cooks och Banks dagböcker med egna åsikter. Kritiken träffade däremot Cook och några geografer som till exempel Alexander Dalrymple påstådde att Cook hade området "inte tillräcklig utforskad". Amiralitetet planerade därför för en andra expedition.
Vid andra resan (1772 – 1775) var han den förste som passerade södra polarcirkeln och fann Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det var andra gången någon seglade österut världen runt.
Huvudsyftet med expeditionen var att hitta Terra Australis. Cook hade genom att segla söder om Nya Zeeland visat att Nya Zeeland inte var en utstickare av en större kontinent. Man visste, då Cook kartlagt Australien, att det rörde sig om en kontinent men medlemmarna i Royal Society trodde att man skulle finna en större kontinent längre söderut. Sålunda färdades man söder om Australien och den 17 januari 1773 blev han den förste som passerade södra polcirkeln. I dimmorna kring Antarktis kom man bort från HMS Adventure och fick fortsätta med bara HMS Resolution.[2]
Cook nådde nästan Antarktis, men vände istället norrut till Tahiti för att proviantera. Därefter gjordes ett andra försök att hitta Terra Australis. På hemvägen landsteg han på Vänskapsöarna (Tonga), Påskön, Norfolk Island, Nya Kaledonien och Vanuatu.[2]
Tredje expeditionen (1776–1779)
Innan Cook företog sin tredje expedition blev han befordrad från löjtnant till kommendörkapten. I juli 1776 avseglade Cook med skeppen Resolution och Discovery. Syftet med resan var att från Berings sund försöka finna en vattenpassage norr om Amerika. Uppdraget misslyckades men man upptäckte flera öar i södra Stilla Havet samt Sandwichöarna (Hawaii). Efter att ha stoppats av isen i norr återvände expeditionen till Hawaii för att övervintra. En konflikt med lokalbefolkningen ledde till att Cook dödades på stranden den 14 februari 1779.[3]
Eftermäle
Utöver alla sina upptäckter blev Cook känd för att undvika alla sjösjukdomar, som skörbjugg. Genom att använda astronomiska mätningar revolutionerade han sin tids navigationsmetoder.
Familj
Cook gifte sig 1762 med Elisabeth Batts och de hade 6 barn tillsammans. Alla barn dog tidig och inget blev äldre än 31 år. Hon fick under sina sista år en årlig pension av 200 pund från amiralitetet.
Litteratur / Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Encyclopædia Britannica.
- ↑ 2,0 2,1 en:James Cook den 30 mars 2007
- ↑ Nationalencyklopedin.
Externa länkar
- om James Cook
- Wikimedia Commons har media som rör James Cook
